Kunskapsresistens: Orsaker, konsekvenser och motmedel
Det främsta syftet med detta ambitiösa tvärvetenskapliga program är att undersöka kunskapsresistens, dess natur och orsaker. Programmet är unikt i det att det för första gången erbjuder ett enhetligt ramverk inom vilket kunskapsresistens kan undersökas på ett systematiskt sätt, både empiriskt och teoretiskt. För det första kommer vi att undersöka den irrationalitet som ingår i kunskapsresistens, hur ett kunskapsresistent subjekt reagerar på evidens och hur hennes kognitiva system samverkar med yttre faktorer som bidrar till att förstärka kunskapsresistensen. Detta arbete utförs av filosoferna i nära samarbete med de övriga delprojekten. För det andra kommer forskargruppen från psykologi att genomföra en serie experiment för att undersöka de psykologiska faktorer som ligger bakom kunskapsresistens. De kommer att vara särskilt intresserade av att testa hypoteser angående hur kunskapsresistens kan motverkas. För det tredje kommer vi att studera vilken påverkan ideologiska utgångspunkter har på hur subjekt reagerar på evidens. Den statsvetenskapliga forskargruppen kommer att undersöka under vilka omständigheter denna typ av utgångspunkter påverkar hur medborgare värderar politiskt relevant information i ett alltmer splittrat informationsklimat. För det fjärde kommer medie- och kommunikationsforskarna att undersöka hur desinformation sprids i traditionella, digitala och sociala medier, samt vilken roll vårt politiskt motiverade val av medier spelar för kunskapsresistens.
Slutredovisning
Syfte samt utveckling
Forskare från fyra discipliner (filosofi, psykologi, statsvetenskap och mediestudier) har undersökt kunskapsmotståndets natur och orsaker, såväl som möjliga botemedel. Den centrala hypotesen var att kunskapsmotstånd är ett resultat av en komplex samverkan mellan mänsklig psykologi, informationsmiljön och den politiska omgivningen. När människor inte accepterar tillgänglig kunskap behöver det inte innebära att deras tänkande är irrationellt utan det kan i stället spegla ett opålitligt informationsintag. Arbete inom de fyra involverade disciplinerna har bekräftat denna hypotes och visat att insatser för att motverka kunskapsmotstånd måste inkludera insatser både på individnivå och på samhällsnivå.
Genomförande
Forskningen har strukturerats kring fyra grupper, lett av en principal investigator från varje disciplin, och programledaren har koordinerat arbetet. För att säkerställa det tvärvetenskapliga samarbetet har programmet haft följande regelbundet återkommande event under projektperioden:
• PI-möten (4–5 gånger/år och vid behov)
• Workshops (varje termin)
• KR-konferenser (start-, mellan- och slutkonferens)
Samarbete har också förekommit kring datainsamlingar, experiment och publikationer. Datainsamlingarna innefattar en fyraårig panelstudie, en omfattande insamling av mediedata inklusive över en miljon medietexter från 36 olika etablerade nyhetsmedier och politiskt-alternativa medier under perioden 2018–2023, samt ett flertal experiment. Dessutom har kostnadseffektiva datainsamlingar genomförts inom ramen för befintliga plattformar och forskningsinfrastrukturer (såsom SOM-institutet).
Viktigaste resultat och centrala slutsatser
• En precis förståelse av begreppet kunskapsresistens har presenterats, något som har saknats i den befintliga litteraturen.
• Två konkurrerande teorier för att förklara ideologisk faktapolarisering har granskats: pragmatiska teorier, som hävdar att pro-attityder – såsom incitamentet att upprätthålla gruppidentiteter – är de främsta drivkrafterna, och epistemiska teorier, som hänvisar till den omgivande informationen. Ett huvudresultat är att pragmatiska teoriers framträdande roll ifrågasatts, både teoretiskt och experimentellt, vilket visar att det finns mer rationalitet bakom faktapolarisering än vad som tidigare antagits.
• Så kallade "numeracy-effekter" i samband med motiverat tänkande har studerats i detalj eftersom dessa har hävdats ge ytterligare evidens för incitamentsdrivna redogörelser. Det har visats att den mekanism som sägs förklara numeracy-effekten i själva verket inte involverar motiverat tänkande och därför inte ger stöd för pragmatiska teorier.
• En ny beskrivning av propaganda har presenterats, med fokus på manipulation i faktabaserad diskurs. Redovisningen erbjuder en ny lösning på problemet med hur ett påstående kan vara propaganda även om det som påstås är både sant och tros av talaren.
• Det har visats att kunskapsmotstånd kan motverkas genom att tydliggöra komplex information. Partiska tolkningar av forskningsresultat om ämnen kopplade till ideologiska ståndpunkter kan minskas/elimineras genom att underlätta tolkningen av resultaten.
• Experiment visar också att partiska tolkningar av ideologiskt färgad information kan elimineras genom att minska polarisering/socialt hot.
• Andras beteenden (gilla-markeringar) på sociala medier ökar konformiteten för neutralt, men inte för partiskt innehåll. Bedömningar av vad som är sant eller falskt på sociala medieplattformar påverkas mindre av konformitet än man tidigare trott.
• Utbildning i länder med låg- och medelhög ekonomisk utveckling är kopplat till uppfattningen att klimatet förändras, men i länder med högre ekonomisk nivå minskar konservatism utbildningseffekten.
• Individer i den politiska mitten ändrar åsikt när de konfronteras med motbevis, men både höger- och vänsteranhängare är ovilliga att ändra åsikt när det gäller politiskt relevanta frågor.
• Information som går emot individens politiska övertygelser påverkar aktivitet i neurala nätverk. Resultaten visar betydelsen av känslor i samband med motstånd mot att ändra uppfattning, och kopplingen mellan neurala system och motiverat tänkande.
• Ideologiska skäl för tillit till forskare har konsekvenser för folkhälsan. Framtida vaccinationskampanjer bör därför se till att skapa förtroende för forskare för att förhindra negativt hälsorelaterat beslutsfattande.
• Betydelsen av att skilja på ideologisk och affektiv polarisering har demonstrerats. Studier visar att polariserade uppfattningar om fakta är vanligast i frågor med stark affektiv laddning, såsom invandring, klimat och pandemier, men även när det gäller hälsa och genomförandet av demokratiska val.
• Våra studier visar att populismen orsakat en stark omsortering där radikala högerpartier kommit att fungera som en lägereld för de som misstror eliter och samhällsinstitutioner i allmänhet, vilket indirekt driver en skepsis mot etablerad kunskap och vetenskap.
• Vi har påvisat att människor generellt är bra på att bedöma kvaliteten hos argument som ställs upp i ett klassiskt format med premiss-premiss-slutsats. När vi bad deltagarna att bedöma färdigformulerade bra och dåliga argument var de helt överens om vilka som var bättre och vilka som var sämre. Detta huvudresultat gällde oavsett deras ideologiska tillhörighet och oavsett ämnet för argumentet.
• En central slutsats är att det inte går att förstå utbredningen av felaktiga uppfattningar och kunskapsmotstånd utan att ta hänsyn till den genomgripande förändringen av medielandskapet. Denna har resulterat i en dramatisk ökning av utbudet av olika typer av information vilket försvagat etablerade nyhetsmediers roll som grindvakter till offentligheten.
• Förändringen av mediemiljön har gjort det mycket lättare för människor att hitta attitydkongruenta informationskällor och undvika attitydavvikande källor. Denna selektiva exponering bidrar till att människor tar till sig och låser sig vid felaktiga uppfattningar om verkligheten.
• Det har visats att falsk och vilseledande information i viss utsträckning sprids via etablerade nyhetsmedier, men också att politiskt-alternativa medier och sociala medier är de huvudsakliga kanalerna för sådan spridning.
• Medieförtroendets centrala roll har demonstrerats. I vilken grad människor litar på nyhetsmedier påverkar vilka medier de använder och vilket medieinnehåll de litar på. Det har skett en ökande politisering där särskilt de som står längre åt höger har lägre förtroende för etablerade nyhetsmedier. Det är vidare negativt relaterat till användning av traditionella nyhetsmedier och positivt relaterat till användning av högeralternativa medier. Samtidigt visar resultaten också att användning av högeralternativa medier bidrar till lägre förtroende för etablerade nyhetsmedier.
• Ett samband mellan medieanvändning och falska övertygelser har påvisats. Resultaten visar att människor som aktivt undviker nyhetsmedier i högre grad bär på felaktiga uppfattningar än andra, men också att det spelar roll vilken typ av medier som människor använder. Mer specifikt är tidningsläsning förknippat med en lägre grad av felaktiga uppfattningar medan motsatsen gäller för de som konsumerar mycket tv-nyheter. Samtidigt visar våra studier att de som har stort förtroende för traditionella nyhetsmedier i större utsträckning har korrekta uppfattningar om verkligheten.
• Graden av konspiratorisk läggning har visat sig vara både begreppsligt och empiriskt skild från tro på specifika konspirationsteorier, samtidigt som den förutsäger acceptans av specifika konspirationsteorier. Resultaten tyder också på att media potentiellt har stor betydelse i detta sammanhang, t ex är användningen av högerorienterade alternativa medier förknippat med en starkare konspiratorisk läggning.
Spridning av forskningen och samverkan
Gruppen beslutade tidigt att sammanställa en gemensam antologi om kunskapsmotstånd, ”Knowledge Resistance in High-Choice Information Environments” (2022). Boken har bidragit till att göra forskningsprogrammet känt internationellt. Forskare inom programmet har också publicerat ett stort antal artiklar i vetenskapligt granskade tidskrifter samt bokkapitel, rapporter och handboksartiklar (se publikationslistan).
Deltagarna har presenterat sin forskning i en mängd olika sammanhang, internationellt och nationellt. Dessa inkluderar inbjudna föreläsningar vid universitet världen över samt presentationer vid konferenser och workshops, bland annat Symposium organiserat vid den årliga kongressen för Society for Personality and Social Psychology ( Atlanta) , den 19:e generalförsamlingen för European Association of Social Psychology i Krakow, Svenska statsvetenskapliga föreningen (SWEPSA), Europeiska statsvetenskapliga föreningen (EPSA), Göteborgsforskningsgruppen för val, allmän opinion och politiskt beteende (GEPOP) och de årliga statsvetenskapliga workshopparna i låga länder (Politologeneetmaal) och International Communication Association och World Association for Public Opinion Research.
Dessutom har det skett ett omfattande populärvetenskapligt arbete, särskilt genom programledaren Åsa Wikforss. Detta inkluderar tidningsartiklar och böcker, hundratals offentliga föredrag, paneldeltagande och framträdanden i radio och TV samt en Performance Lecture på Dramaten. Föredrag har hållits hos flera myndigheter (såsom Folkhälsomyndigheten), i riksdagen, vid stora konferenser för lärare samt hos journalistiska organisationer (inklusive SR och SVT). År 2019 träffade programledaren och programmets PI:s den svenska utbildningsministern för ett möte. Internationella arenor inkluderar bland annat UNDP, ALLEA, Nobel Prize Summit vid National Academy of Sciences in Washington D.C., BBC, American Association for the Advancement of Science och COMPET (ett möte för EU:s samlade forskningsministrar).
Forskare från fyra discipliner (filosofi, psykologi, statsvetenskap och mediestudier) har undersökt kunskapsmotståndets natur och orsaker, såväl som möjliga botemedel. Den centrala hypotesen var att kunskapsmotstånd är ett resultat av en komplex samverkan mellan mänsklig psykologi, informationsmiljön och den politiska omgivningen. När människor inte accepterar tillgänglig kunskap behöver det inte innebära att deras tänkande är irrationellt utan det kan i stället spegla ett opålitligt informationsintag. Arbete inom de fyra involverade disciplinerna har bekräftat denna hypotes och visat att insatser för att motverka kunskapsmotstånd måste inkludera insatser både på individnivå och på samhällsnivå.
Genomförande
Forskningen har strukturerats kring fyra grupper, lett av en principal investigator från varje disciplin, och programledaren har koordinerat arbetet. För att säkerställa det tvärvetenskapliga samarbetet har programmet haft följande regelbundet återkommande event under projektperioden:
• PI-möten (4–5 gånger/år och vid behov)
• Workshops (varje termin)
• KR-konferenser (start-, mellan- och slutkonferens)
Samarbete har också förekommit kring datainsamlingar, experiment och publikationer. Datainsamlingarna innefattar en fyraårig panelstudie, en omfattande insamling av mediedata inklusive över en miljon medietexter från 36 olika etablerade nyhetsmedier och politiskt-alternativa medier under perioden 2018–2023, samt ett flertal experiment. Dessutom har kostnadseffektiva datainsamlingar genomförts inom ramen för befintliga plattformar och forskningsinfrastrukturer (såsom SOM-institutet).
Viktigaste resultat och centrala slutsatser
• En precis förståelse av begreppet kunskapsresistens har presenterats, något som har saknats i den befintliga litteraturen.
• Två konkurrerande teorier för att förklara ideologisk faktapolarisering har granskats: pragmatiska teorier, som hävdar att pro-attityder – såsom incitamentet att upprätthålla gruppidentiteter – är de främsta drivkrafterna, och epistemiska teorier, som hänvisar till den omgivande informationen. Ett huvudresultat är att pragmatiska teoriers framträdande roll ifrågasatts, både teoretiskt och experimentellt, vilket visar att det finns mer rationalitet bakom faktapolarisering än vad som tidigare antagits.
• Så kallade "numeracy-effekter" i samband med motiverat tänkande har studerats i detalj eftersom dessa har hävdats ge ytterligare evidens för incitamentsdrivna redogörelser. Det har visats att den mekanism som sägs förklara numeracy-effekten i själva verket inte involverar motiverat tänkande och därför inte ger stöd för pragmatiska teorier.
• En ny beskrivning av propaganda har presenterats, med fokus på manipulation i faktabaserad diskurs. Redovisningen erbjuder en ny lösning på problemet med hur ett påstående kan vara propaganda även om det som påstås är både sant och tros av talaren.
• Det har visats att kunskapsmotstånd kan motverkas genom att tydliggöra komplex information. Partiska tolkningar av forskningsresultat om ämnen kopplade till ideologiska ståndpunkter kan minskas/elimineras genom att underlätta tolkningen av resultaten.
• Experiment visar också att partiska tolkningar av ideologiskt färgad information kan elimineras genom att minska polarisering/socialt hot.
• Andras beteenden (gilla-markeringar) på sociala medier ökar konformiteten för neutralt, men inte för partiskt innehåll. Bedömningar av vad som är sant eller falskt på sociala medieplattformar påverkas mindre av konformitet än man tidigare trott.
• Utbildning i länder med låg- och medelhög ekonomisk utveckling är kopplat till uppfattningen att klimatet förändras, men i länder med högre ekonomisk nivå minskar konservatism utbildningseffekten.
• Individer i den politiska mitten ändrar åsikt när de konfronteras med motbevis, men både höger- och vänsteranhängare är ovilliga att ändra åsikt när det gäller politiskt relevanta frågor.
• Information som går emot individens politiska övertygelser påverkar aktivitet i neurala nätverk. Resultaten visar betydelsen av känslor i samband med motstånd mot att ändra uppfattning, och kopplingen mellan neurala system och motiverat tänkande.
• Ideologiska skäl för tillit till forskare har konsekvenser för folkhälsan. Framtida vaccinationskampanjer bör därför se till att skapa förtroende för forskare för att förhindra negativt hälsorelaterat beslutsfattande.
• Betydelsen av att skilja på ideologisk och affektiv polarisering har demonstrerats. Studier visar att polariserade uppfattningar om fakta är vanligast i frågor med stark affektiv laddning, såsom invandring, klimat och pandemier, men även när det gäller hälsa och genomförandet av demokratiska val.
• Våra studier visar att populismen orsakat en stark omsortering där radikala högerpartier kommit att fungera som en lägereld för de som misstror eliter och samhällsinstitutioner i allmänhet, vilket indirekt driver en skepsis mot etablerad kunskap och vetenskap.
• Vi har påvisat att människor generellt är bra på att bedöma kvaliteten hos argument som ställs upp i ett klassiskt format med premiss-premiss-slutsats. När vi bad deltagarna att bedöma färdigformulerade bra och dåliga argument var de helt överens om vilka som var bättre och vilka som var sämre. Detta huvudresultat gällde oavsett deras ideologiska tillhörighet och oavsett ämnet för argumentet.
• En central slutsats är att det inte går att förstå utbredningen av felaktiga uppfattningar och kunskapsmotstånd utan att ta hänsyn till den genomgripande förändringen av medielandskapet. Denna har resulterat i en dramatisk ökning av utbudet av olika typer av information vilket försvagat etablerade nyhetsmediers roll som grindvakter till offentligheten.
• Förändringen av mediemiljön har gjort det mycket lättare för människor att hitta attitydkongruenta informationskällor och undvika attitydavvikande källor. Denna selektiva exponering bidrar till att människor tar till sig och låser sig vid felaktiga uppfattningar om verkligheten.
• Det har visats att falsk och vilseledande information i viss utsträckning sprids via etablerade nyhetsmedier, men också att politiskt-alternativa medier och sociala medier är de huvudsakliga kanalerna för sådan spridning.
• Medieförtroendets centrala roll har demonstrerats. I vilken grad människor litar på nyhetsmedier påverkar vilka medier de använder och vilket medieinnehåll de litar på. Det har skett en ökande politisering där särskilt de som står längre åt höger har lägre förtroende för etablerade nyhetsmedier. Det är vidare negativt relaterat till användning av traditionella nyhetsmedier och positivt relaterat till användning av högeralternativa medier. Samtidigt visar resultaten också att användning av högeralternativa medier bidrar till lägre förtroende för etablerade nyhetsmedier.
• Ett samband mellan medieanvändning och falska övertygelser har påvisats. Resultaten visar att människor som aktivt undviker nyhetsmedier i högre grad bär på felaktiga uppfattningar än andra, men också att det spelar roll vilken typ av medier som människor använder. Mer specifikt är tidningsläsning förknippat med en lägre grad av felaktiga uppfattningar medan motsatsen gäller för de som konsumerar mycket tv-nyheter. Samtidigt visar våra studier att de som har stort förtroende för traditionella nyhetsmedier i större utsträckning har korrekta uppfattningar om verkligheten.
• Graden av konspiratorisk läggning har visat sig vara både begreppsligt och empiriskt skild från tro på specifika konspirationsteorier, samtidigt som den förutsäger acceptans av specifika konspirationsteorier. Resultaten tyder också på att media potentiellt har stor betydelse i detta sammanhang, t ex är användningen av högerorienterade alternativa medier förknippat med en starkare konspiratorisk läggning.
Spridning av forskningen och samverkan
Gruppen beslutade tidigt att sammanställa en gemensam antologi om kunskapsmotstånd, ”Knowledge Resistance in High-Choice Information Environments” (2022). Boken har bidragit till att göra forskningsprogrammet känt internationellt. Forskare inom programmet har också publicerat ett stort antal artiklar i vetenskapligt granskade tidskrifter samt bokkapitel, rapporter och handboksartiklar (se publikationslistan).
Deltagarna har presenterat sin forskning i en mängd olika sammanhang, internationellt och nationellt. Dessa inkluderar inbjudna föreläsningar vid universitet världen över samt presentationer vid konferenser och workshops, bland annat Symposium organiserat vid den årliga kongressen för Society for Personality and Social Psychology ( Atlanta) , den 19:e generalförsamlingen för European Association of Social Psychology i Krakow, Svenska statsvetenskapliga föreningen (SWEPSA), Europeiska statsvetenskapliga föreningen (EPSA), Göteborgsforskningsgruppen för val, allmän opinion och politiskt beteende (GEPOP) och de årliga statsvetenskapliga workshopparna i låga länder (Politologeneetmaal) och International Communication Association och World Association for Public Opinion Research.
Dessutom har det skett ett omfattande populärvetenskapligt arbete, särskilt genom programledaren Åsa Wikforss. Detta inkluderar tidningsartiklar och böcker, hundratals offentliga föredrag, paneldeltagande och framträdanden i radio och TV samt en Performance Lecture på Dramaten. Föredrag har hållits hos flera myndigheter (såsom Folkhälsomyndigheten), i riksdagen, vid stora konferenser för lärare samt hos journalistiska organisationer (inklusive SR och SVT). År 2019 träffade programledaren och programmets PI:s den svenska utbildningsministern för ett möte. Internationella arenor inkluderar bland annat UNDP, ALLEA, Nobel Prize Summit vid National Academy of Sciences in Washington D.C., BBC, American Association for the Advancement of Science och COMPET (ett möte för EU:s samlade forskningsministrar).