Den ontologiska kontroversen om könsskillnader – en vetenskapsstudie om evolutionsbiologi 1982-2018
I offentliga debatter används ofta biologi för att slå fast fundamentala könsskillnader. Samtidigt är evolutionsbiologer oense om könsskillnader och deras orsaker. Projektet syftar till att undersöka hur och varför denna kontrovers har uppstått.
De senaste decennierna har den biologiska forskningen visat på en omfattande variation i kön och "könsroller" bland djur. I kölvattnet av dessa upptäckter har synen på honor och hanar förändrats. Men tolkningarna av denna variabilitet skiljer sig åt, vissa biologer anser att könen är fundamentalt olika och betonar storleksskillnader mellan ägg och spermier som grund för hanliga och honliga mönster, andra biologer framhåller variation i könsmönster på grund av miljö och sociala faktorer, alltså dynamiken i könsskillnaderna. Hur och varför varierar forskarnas förståelse av könsskillnader?
I detta treåriga projekt ska jag använda en kombination av narrativanalys och metoder från kontroversstudier för att analysera vetenskapliga publikationer, debatter och intervjuer. Analysen kommer att undersöka explicita och underförstådda antaganden om könsskillnader och granska kontroversen i ett vidare socialt och vetenskapligt sammanhang.
Projektet kommer att belysa samspelet mellan samhället och den vetenskapliga processen i evolutionsbiologisk forskning om kön i en central outforskad kontrovers och därigenom bidra till den internationella forskningsfronten inom feministiska vetenskapsstudier.
Slutredovisning
Syftet med projektet var att undersöka hur och varför den ontologiska kontroversen om könsskillnader uppstått i det internationella evolutionsbiologiska forskarsamhället. Projektet har utförts genom intervjuer med 15 forskare som varit inblandade i kontroversen, samt analyser av publikationer i kontroversen. På grund av pandemin fick jag ställa in mina intervjuresor och genomföra intervjuer på Zoom istället, vilket fungerade väl. Jag fann att kontroversen är mer utdragen i tid än jag först antog (1982-2018), Ruth Hubbard framförde feministisk kritik redan 1979, och jag hittade även senare inlägg i kontroversen, därför har jag också intervjuat personer som publicerat i kontroversen under 2020-2021. Arenorna för kontroversen har varit flera: symposier – Batemansymposiet 2004 (USA), konferensen What’s left of Sexual selection? 2011 (Paris); och tidskrifterna: Integrative and comparative biology 2005, Trends in Ecology and Evolution 2012-13, Science Advances 2016, Animal Behavior 2020. Projektet är ett viktigt bidrag till forskningsfältet feministiska vetenskapsstudier genom att 1) ge en nyanserad förståelse av en central kontrovers om könsskillnader, 2) bidra till en djupare förståelse för hur forskarnas situerade kunskaper format deras förståelse av könsskillnader, samt 3) visa på feministiska forskares påverkan på naturvetenskaplig forskning om kön.
Projektets tre viktigaste resultat:
Flera olika konfliktlinjer i kontroversen
Debatten är polariserad i publikationerna, medan narrativen i intervjumaterialet ger en mer nyanserad bild. Skiljelinjerna i kontroversen är inte alltid entydiga, mönstret är mer mångfacetterat än att det bara finns två sidor. Det finns flera olika konfliktlinjer i kontroversen: vilken roll storleksskillnaden mellan ägg och spermier (anisogami) har som förklaring till könsskillnader i beteende; olika användning av begreppet ”könsroller”; kritik av och stöd för Batemans experiment och ”Batemans principer”; betydelsen av slumpmässighet; giltigheten av nyligen föreslagna ”genusneutrala” modeller; och sist men inte minst, det rådande paradigmets validitet i sexuell selektionsforskning. Det visade sig att forskare kan stå på olika sidor i olika frågor. Till exempel förhåller sig evolutionära kvantitativa genetiker kritiska till anisogami som förklaring till könsskillnader i beteende (något som Angus Bateman anförde i slutsatserna av sin berömda artikel), medan de anser att ”Batemans gradient” är fundamental för förståelsen av sexuell selektion. Vetenskapsfilosofen Helen Longinos begrepp ”Pluralistiska epistemologiska strukturer” är tillämpligt för att förklara skillnaderna i ståndpunkt mellan de evolutionära kvantitativa genetikerna gentemot beteendeekologerna, då de skiljer sig åt i fråga om forskningsmetoder, antaganden och begrepp.
Betydelsen av forskarnas situerade kunskap för deras förståelse av könsskillnader
Analysen av publikationerna och intervjuerna visar på vad som har format forskarnas situerade kunskap (Haraway 1988) och specifika förståelse av könsskillnader. Här framkommer att förståelsen av könsskillnader skiljer sig åt mellan forskarna, och att många olika faktorer har varit viktiga för att forma deras situerade kunskaper: det rådande paradigmet; ett matematiskt tillvägagångssätt; feministisk kritik av könsstereotypa antaganden; erfarenhet av att arbeta med specifika djurarter; och det teoretiska ramverket för evolutionär kvantitativ genetik.
Feministiska forskares roll inom naturvetenskapen
Det är tydligt att feministiska forskare initierade och har varit drivande i kritiken av det rådande paradigmet, av kritiken av stereotypa föreställningar av honor som svårflirtade och passiva, samt av anisogami som förklaring till könsskillnader i beteende. Detta ger ett tydligt exempel på hur feministiska forskare påverkat naturvetenskaplig forskning om kön. Det framväxande fältet feministiska vetenskapsstudier har också varit en viktig samtalspartner/katalysator i debatterna om biologi och ”könsroller”. En del feministiska biologer som varit inblandade i kontroversen har haft delade tjänster mellan biologiska institutioner och genusvetenskap (Women’s studies i USA), eller samarbetat med genusforskare, därigenom har utbytet mellan den framväxande genusvetenskapen och forskare i biologi stärkts.
Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet
De olika nationella förståelserna av Darwins teori om naturlig selektion har studerats, men inte de nationella förståelserna av hans teori om sexuell selektion i samma utsträckning. Forskarna i Frankrike var till exempel väldigt sena med att anamma sexuell selektion och det skedde först på 1980-talet.
Darwins teori om sexuell selektion är mångtydig och har gett upphov till många olika forskningsinriktningar och ibland motsägelsefulla tolkningar (vilket visade sig redan på 1800-talet), det vore intressant att utforska hur detta har utvecklats in i samtiden utifrån ett genusperspektiv.
Hur forskningen och resultaten spridits:
Presentationer vid nationella och internationella symposier och konferenser
Nordic STS, Stockholm 2025.
Outreach Plenary, the Association for the Study of Animal Behaviour Winter meeting, Edinburgh 2024
Keynote, WOMHER conference, Uppsala 2024.
Keynote, Annual conference of the European Human Behavior and Evolution Association, Montpellier, Frankrike 2024.
Teknik- & vetenskapshistoriska dagarna, Stockholm, 2024.
EASST-4S, Vrije Universiteit Amsterdam, Nederländerna 2024.
Genusakademins konferens, Stockholms universitet, 2023.
Keynote, ERC Annual Workshop “Research on Diversity & Diversity in Frontier Research”, Bryssel, Belgien, 2023.
Keynote, IXe Congrès de la Société de philosophie des sciences (SPS) “Gender & Science” – Paris, Frankrike 2023.
Conference on “Gender and diversity aspects in research at Goethe University”, Goethe University, Frankfurt, Tyskland, 2023.
Sociologidagarna, inom temat kunskaps- och vetenskapssociologi, Uppsala, 2022.
NORA-konferensen i Oslo, Norge, 2022.
Critical Interventions in the Life Sciences: Responsibilities, Reflections, and the Political under conditions of ›Post-Truth‹, Freiburg, Tyskland 2021.
Genusakademins konferens, Stockholms universitet, 2021.
Beauty, Sexuality, Selection, Clark Institute, Williamstown, MA, USA 2021.
Linnaeus, Sex and Race, Linnean Society of London, Storbritannien 2021.
Havsfrumötet, Chalmers University of Technology, Göteborg, 2020.
Workshop Mimicry in Metabolism(s), Universitetet i Oslo, Norge 2020.
Jag och Ingrid Ahnesjö vid Uppsala universitet organiserade ett symposium 2021: ”Anniversary of the Descent of Man – 150 years of feminist engagement with sexual selection”, och en tvärvetenskaplig workshop vid Stockholms universitet 2023.
Forskningsinformation (inbjudna föreläsningar) inom nationella och internationella universitet
Faculty of Education and Zentrum Gender & Diversity, University of Hamburg, Tyskland 2025.
Department of Philosophy, Lausanne, Schweiz 2025.
Oxford Brookes University, Storbritannien 2024.
Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholm universitet, 2023.
Workshop, Sveriges Lantbruksuniversitet, 2023.
Department of Biological Sciences, Mount Holyoke College, USA, 2022.
The GenderSci Lab, Harvard University, USA, 2022.
Department of Biological Sciences & Women’s, Gender & Sexuality Studies Program, Boston University, USA, 2022.
Seminar series on equal opportunities and unconscious bias, Natural Science Faculty, Uppsala University, föreläsningen ingick även i kursen Naturvetenskapens världsbilder, 2022.
Max Planck Institute for Brain Research, Frankfurt, Tyskland, 2022.
Institutionen för biovetenskap, Högskolan i Skövde, 2022.
Institutionen för ekologi och evolution, Umeå universitet, 2021.
International Course on the Biological Basis of Behavior, Instituto de Ecología of the Universidad Nacional Autónoma de México (UNAM), Mexico 2021.
Department of Biological Sciences, University of Utah, USA 2021.
Workshop, Evolutionsbiologiskt Centrum, Uppsala universitet, 2021.
Department of Historical and Contemporary studies, Södertörns Högskola, Sweden 2020.
Science Studies Colloquium Series, Universitetet i Oslo, Norge 2020.
Doktorandkursen Feminist Epistemology and Methodology, Genusakademin vid Stockholms universitet 2020.
Malmö Universitet, 2020.
Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället
Jag har deltagit i radioprogrammet BBC Radio 4, spelat in ett avsnitt till Prinzessinnengarten Audiotour Berlin, skrivit en understreckare i Svenska Dagbladet, och en artikel för Journal Vox Muséum (Toulouse Natural History Muséum periodical). Jag har även presenterat populärvetenskapliga föreläsningar på Biotopia (Biologiska muséet i Uppsala) 2023, Tranströmerbiblioteket och Globala Gymnasiet i Stockholm 2024, samt deltagit i ett populärvetenskapligt samtal vid konst- och vetenskapscentret Pioneer Works i Brooklyn, USA 2023. Jag har blivit intervjuad i SVT Vetenskapsnyheter, flera tidningar (The Atlantic, New York Times, De Correspondent) och ”visual science storyteller” Perrin Ireland (USA). Jag har även samarbetat med konstnärerna Daniel Fernández Pascual och Alon Schwabe.
Publikationer
Projektets viktigaste publikationer utgörs av en monografi och en artikel, varav den förstnämnda har arbetstiteln “A controversy over sex differences – what do evolutionary biologists disagree over?” och artikeln har titeln “Situated knowledges in an evolutionary biology controversy over sex differences” (inskickad). Artikeln kommer att vara fritt tillgänglig på nätet via open access, förhoppningsvis även monografin.
Projektets tre viktigaste resultat:
Flera olika konfliktlinjer i kontroversen
Debatten är polariserad i publikationerna, medan narrativen i intervjumaterialet ger en mer nyanserad bild. Skiljelinjerna i kontroversen är inte alltid entydiga, mönstret är mer mångfacetterat än att det bara finns två sidor. Det finns flera olika konfliktlinjer i kontroversen: vilken roll storleksskillnaden mellan ägg och spermier (anisogami) har som förklaring till könsskillnader i beteende; olika användning av begreppet ”könsroller”; kritik av och stöd för Batemans experiment och ”Batemans principer”; betydelsen av slumpmässighet; giltigheten av nyligen föreslagna ”genusneutrala” modeller; och sist men inte minst, det rådande paradigmets validitet i sexuell selektionsforskning. Det visade sig att forskare kan stå på olika sidor i olika frågor. Till exempel förhåller sig evolutionära kvantitativa genetiker kritiska till anisogami som förklaring till könsskillnader i beteende (något som Angus Bateman anförde i slutsatserna av sin berömda artikel), medan de anser att ”Batemans gradient” är fundamental för förståelsen av sexuell selektion. Vetenskapsfilosofen Helen Longinos begrepp ”Pluralistiska epistemologiska strukturer” är tillämpligt för att förklara skillnaderna i ståndpunkt mellan de evolutionära kvantitativa genetikerna gentemot beteendeekologerna, då de skiljer sig åt i fråga om forskningsmetoder, antaganden och begrepp.
Betydelsen av forskarnas situerade kunskap för deras förståelse av könsskillnader
Analysen av publikationerna och intervjuerna visar på vad som har format forskarnas situerade kunskap (Haraway 1988) och specifika förståelse av könsskillnader. Här framkommer att förståelsen av könsskillnader skiljer sig åt mellan forskarna, och att många olika faktorer har varit viktiga för att forma deras situerade kunskaper: det rådande paradigmet; ett matematiskt tillvägagångssätt; feministisk kritik av könsstereotypa antaganden; erfarenhet av att arbeta med specifika djurarter; och det teoretiska ramverket för evolutionär kvantitativ genetik.
Feministiska forskares roll inom naturvetenskapen
Det är tydligt att feministiska forskare initierade och har varit drivande i kritiken av det rådande paradigmet, av kritiken av stereotypa föreställningar av honor som svårflirtade och passiva, samt av anisogami som förklaring till könsskillnader i beteende. Detta ger ett tydligt exempel på hur feministiska forskare påverkat naturvetenskaplig forskning om kön. Det framväxande fältet feministiska vetenskapsstudier har också varit en viktig samtalspartner/katalysator i debatterna om biologi och ”könsroller”. En del feministiska biologer som varit inblandade i kontroversen har haft delade tjänster mellan biologiska institutioner och genusvetenskap (Women’s studies i USA), eller samarbetat med genusforskare, därigenom har utbytet mellan den framväxande genusvetenskapen och forskare i biologi stärkts.
Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet
De olika nationella förståelserna av Darwins teori om naturlig selektion har studerats, men inte de nationella förståelserna av hans teori om sexuell selektion i samma utsträckning. Forskarna i Frankrike var till exempel väldigt sena med att anamma sexuell selektion och det skedde först på 1980-talet.
Darwins teori om sexuell selektion är mångtydig och har gett upphov till många olika forskningsinriktningar och ibland motsägelsefulla tolkningar (vilket visade sig redan på 1800-talet), det vore intressant att utforska hur detta har utvecklats in i samtiden utifrån ett genusperspektiv.
Hur forskningen och resultaten spridits:
Presentationer vid nationella och internationella symposier och konferenser
Nordic STS, Stockholm 2025.
Outreach Plenary, the Association for the Study of Animal Behaviour Winter meeting, Edinburgh 2024
Keynote, WOMHER conference, Uppsala 2024.
Keynote, Annual conference of the European Human Behavior and Evolution Association, Montpellier, Frankrike 2024.
Teknik- & vetenskapshistoriska dagarna, Stockholm, 2024.
EASST-4S, Vrije Universiteit Amsterdam, Nederländerna 2024.
Genusakademins konferens, Stockholms universitet, 2023.
Keynote, ERC Annual Workshop “Research on Diversity & Diversity in Frontier Research”, Bryssel, Belgien, 2023.
Keynote, IXe Congrès de la Société de philosophie des sciences (SPS) “Gender & Science” – Paris, Frankrike 2023.
Conference on “Gender and diversity aspects in research at Goethe University”, Goethe University, Frankfurt, Tyskland, 2023.
Sociologidagarna, inom temat kunskaps- och vetenskapssociologi, Uppsala, 2022.
NORA-konferensen i Oslo, Norge, 2022.
Critical Interventions in the Life Sciences: Responsibilities, Reflections, and the Political under conditions of ›Post-Truth‹, Freiburg, Tyskland 2021.
Genusakademins konferens, Stockholms universitet, 2021.
Beauty, Sexuality, Selection, Clark Institute, Williamstown, MA, USA 2021.
Linnaeus, Sex and Race, Linnean Society of London, Storbritannien 2021.
Havsfrumötet, Chalmers University of Technology, Göteborg, 2020.
Workshop Mimicry in Metabolism(s), Universitetet i Oslo, Norge 2020.
Jag och Ingrid Ahnesjö vid Uppsala universitet organiserade ett symposium 2021: ”Anniversary of the Descent of Man – 150 years of feminist engagement with sexual selection”, och en tvärvetenskaplig workshop vid Stockholms universitet 2023.
Forskningsinformation (inbjudna föreläsningar) inom nationella och internationella universitet
Faculty of Education and Zentrum Gender & Diversity, University of Hamburg, Tyskland 2025.
Department of Philosophy, Lausanne, Schweiz 2025.
Oxford Brookes University, Storbritannien 2024.
Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholm universitet, 2023.
Workshop, Sveriges Lantbruksuniversitet, 2023.
Department of Biological Sciences, Mount Holyoke College, USA, 2022.
The GenderSci Lab, Harvard University, USA, 2022.
Department of Biological Sciences & Women’s, Gender & Sexuality Studies Program, Boston University, USA, 2022.
Seminar series on equal opportunities and unconscious bias, Natural Science Faculty, Uppsala University, föreläsningen ingick även i kursen Naturvetenskapens världsbilder, 2022.
Max Planck Institute for Brain Research, Frankfurt, Tyskland, 2022.
Institutionen för biovetenskap, Högskolan i Skövde, 2022.
Institutionen för ekologi och evolution, Umeå universitet, 2021.
International Course on the Biological Basis of Behavior, Instituto de Ecología of the Universidad Nacional Autónoma de México (UNAM), Mexico 2021.
Department of Biological Sciences, University of Utah, USA 2021.
Workshop, Evolutionsbiologiskt Centrum, Uppsala universitet, 2021.
Department of Historical and Contemporary studies, Södertörns Högskola, Sweden 2020.
Science Studies Colloquium Series, Universitetet i Oslo, Norge 2020.
Doktorandkursen Feminist Epistemology and Methodology, Genusakademin vid Stockholms universitet 2020.
Malmö Universitet, 2020.
Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället
Jag har deltagit i radioprogrammet BBC Radio 4, spelat in ett avsnitt till Prinzessinnengarten Audiotour Berlin, skrivit en understreckare i Svenska Dagbladet, och en artikel för Journal Vox Muséum (Toulouse Natural History Muséum periodical). Jag har även presenterat populärvetenskapliga föreläsningar på Biotopia (Biologiska muséet i Uppsala) 2023, Tranströmerbiblioteket och Globala Gymnasiet i Stockholm 2024, samt deltagit i ett populärvetenskapligt samtal vid konst- och vetenskapscentret Pioneer Works i Brooklyn, USA 2023. Jag har blivit intervjuad i SVT Vetenskapsnyheter, flera tidningar (The Atlantic, New York Times, De Correspondent) och ”visual science storyteller” Perrin Ireland (USA). Jag har även samarbetat med konstnärerna Daniel Fernández Pascual och Alon Schwabe.
Publikationer
Projektets viktigaste publikationer utgörs av en monografi och en artikel, varav den förstnämnda har arbetstiteln “A controversy over sex differences – what do evolutionary biologists disagree over?” och artikeln har titeln “Situated knowledges in an evolutionary biology controversy over sex differences” (inskickad). Artikeln kommer att vara fritt tillgänglig på nätet via open access, förhoppningsvis även monografin.