Klädsel och skor från det svenska örlogsskeppet Vasa
Syftet med projektet är att slutföra dokumentationen av kläder och skor funna på det svenska örlogsskeppet Vasa (förlist 1628), och att göra denna information lättillgänglig för forskare och allmänhet genom digitala medier. Vasamuseets samling består av mer än 5600 textilfragment, och mer än 6000 läderfragment från många olika typer av klädesplagg och skor. Materialet är av stort intresse för internationell forskning, men är samtidigt för känsligt för återkommande hantering. Genom att göra fynden digitalt tillgängliga kan de användas i ett brett sammanhang av forskningsprojekt utan att riskera fyndens framtida bevarande.
Samlingen är unik i sin storlek, variation och kontext. Det är den största kända samlingen av vardagskläder och skor från vanligt folk, funna i ett brukandesammanhang, från sin tid och är relevant för forskning inom modehistoria, textilproduktion, handel och sociala strukturer inom den svenska flottan.
Ett team av specialister kommer att dokumentera fynden till en detaljnivå som gör materialet användbart för forskning inom alla dessa forskningsfält. Resultatet kommer utgöra en del av en större open access samlingsdatabas tillhandahållen av Vasamuseet och kommer därigenom att vara tillgänglig för allmänheten i förkortad form via plattformen Digitalt museum (www.digitaltmuseum.se), vilken delas ett stort antal svenska museer.
Slutredovisning
In19-0897:1
Kläder och skor från det svenska örlogsskeppet Vasa:
Slutlig vetenskaplig rapport 15 december 2023.
Mål och utveckling
Vid utgrävningen av Vasa 1961 återfanns tusentals textil- och läderfragment, de organiserades i strax över 500 fyndnummer, några uppdelade i subnummer. Efter en översiktlig katalogisering på 1980-talet gjordes ingen systematisk dokumentation som kunde göra fynden användbara för forskning kring tillverkning eller användning av kläder i det tidiga moderna Sverige. Några välbevarade plagg har ställts ut, vilket har gett en missvisande bild av en ”typisk” svensk sjöman från 1628. En genomgång av samlingen visade att kläderna uppvisade en mycket större variation än man tidigare trott. Eftersom sjömännen ombord mestadels var utskrivna och tillhandahöll sina egna kläder, representerar samlingen ett betydande urval av vardagskläderna för ofrälse människor från kustdistrikten i Sverige och Finland. Därför är de relevanta för forskare inom flera discipliner långt utanför det maritima sammanhanget av ett enstaka skeppsvrak.
Syftet med detta projekt var att systematiskt dokumentera fynden i detalj så att de kan användas som källmaterial för undersökningar av ett brett spektra av arkeologiska, historiska och sociala frågeställningar, samt att göra data tillgänglig för forskare via en digitalt plattform. Projektet anlitade fem specialister för att utföra arbetet: en senior forskare för att hjälpa till med utvecklingen av dokumentationskriterier, en specialist på tidigmoderna skor, en teknisk fotograf och två dokumentationsspecialister med textilbakgrund. En av textilspecialisterna hade även erfarenhet av databasutveckling och skulle hjälpa till att optimera dokumentationsprocessen för att göra den försåtlig via museets primära samlingsförmedlingsplattform, webbplatsen Digitalt Museum (www.digitaltmuseum.se). Projektledaren och en dokumentationssamordnaren, båda finansierade av SMTM, har haft det övergripande akademiska och administrativa ansvaret respektive samordnat det dagliga arbetet med föremålen.
Oväntade avvikelser
Ny personal anställdes och började arbeta den 1 mars 2020. Den 13 mars tvingades museet stänga p.g.a. covid-pandemin. Förutom en kort period på hösten 2020 förblev museet stängt tills covid-restriktionerna hävdes i mitten av 2021. Under denna period var personalens resor och tillgången till samlingarna kraftigt begränsade. Framstegen gick mycket långsammare än planerat under större delen av 2020 och var inte i full fart förrän i slutet av 2021. Skospecialisten kunde inte resa till museet förrän 2022 och den seniorforskaren var sjukskriven under en stor del av perioden.
De åtgärder som vidtogs för att hantera denna situation var:
• Förfinad utveckling av dokumentationsmetodiken och databasen.
• Identifiering av nyckelfynd och nyckelkontexter för prioriterad dokumentation.
• Uppskjutning av skodokumentationen till våren 2022.
• En detaljerad kartläggning av tidigare insamlad data för att hitta information som kanske inte längre finns kvar i själva fynden.
Dessa åtgärder mildrade en del av effekterna av pandemi-restriktionerna, men det var nödvändigt att förlänga projektschemat avsevärt för att få tillbaka den förlorade tiden. Detta krävde att anställningen för en av dokumentationsspecialisterna förlängdes med ett år, delvis finansierat med ett generöst tilläggsbidrag från RJ och delvis genom omfördelning av medel inom den ursprungliga beviljningen.
Resultat
Under projektets gång dokumenterades totalt cirka 2500 tygfragment i detalj och matades in i fynddatabasen. Detta är cirka 50 % av hela samlingen, men representerar allt material som fastställts som mest representativt, eftersom det bevarar information om fiber, väv, efterbehandling, tillskärning och konstruktion. Dessa representerar totalt 28 originalplagg:
• 1 filthatt
• 4 par knäbyxor
• 1 kjol
• 7 tröjor
• 3 strumpor
• 8 band
• 4 sydda mössor
• 1 nålbunden vante
En genomgång av hela samlingen tyder på att dessa föremål representerar alla de olika plaggtyper som bevarats och kan användas för att karakterisera resten av samlingen, vilken består av mindre välbevarat material.
En förundersökning av skorna visade att de också kunde prioriteras efter liknande kriterier, med fokus på de fynd som fortfarande bevarade användbar information om material, skärning och konstruktion. Alla kompletta skor och stövlar dokumenterades, liksom cirka 30 % av de ofullständiga skofynden.
Forskning
Dokumentationen låg till grund för en framgångsrik ansökan till RAÄ om medel för den första fasen av forskning baserad på fynden, att rekonstruera plagg från fragmenten. Detta treåriga projekt har strukturerat materialet och utforskat associationer mellan fragmenten för att utveckla mönster och rekonstruktioner.
Två ansökningar för doktorandprojekt har tagits fram med det dokumenterade materialet som bas, en inom textilvetenskap och en inom marinarkeologi.
Dokumentationen av fynden ledde till en närmare undersökning av fyndkontexten. Ett separat projekt har utvecklats för att titta på packningar och relaterade föremål som är kopplade till kläd- och skofynden.
Kommunikation
Projektet och dess resultat har presenterats i papers vid följande internationella konferenser:
• ICOM Costume Annual meeting på ICOM Three Annual Meeting, Kyoto Japan, september 2019
• The Society for Historical Archaeology 2020 Conference, Boston USA, januari 2020
• Association of Dress Historians New Research in Dress History Conference, London, juni 2021 (Digital)
• Center for Textile Research, Köpenhamn, juni 2021 (Digital)
• North European Symposium for Archaeological Textiles (NESAT), Oulu, Finland, augusti 2021 (Digitalt)
• Ett paper har antagits för nästa NESAT 2024.
Sedan 2021 har en av projektmedarbetarna varit gästföreläsare på forskarutbildningen för marinarkeologi vid University of Maltas, med projektet som grund för undervisning i dokumentation av arkeologiska textilier från maritima fyndplatser.
Projektet har presenterat ett seminarium vid Uppsala universitet och anordnat två framgångsrika digitala heldags-workshops (november 2020 och maj 2021) för att informera det internationella forskarsamhället om projektet och be om synpunkter på potentiella forskningsriktningar.
Publikationer hittills:
Silwerulv, Anna, Hocker, Fred, Lindegren Josefin & Aneer, Cecilia. Textile and leather finds from the Swedish warship Vasa: A research program on common people's clothing from the early 17th-century. In Sanna Lipkin, Erika Ruhl, Krista Wright (editors) Interdisciplinary Approaches to Research of North and Central European Archaeological Textiles. The Proceedings of the North European Symposium for Archeological Textiles (23rd–26th August 2021 in Oulu), pp. 193–206. Monographs of the Archaeological Society of Finland 12, 2023
Silwerulv, Anna. ”Beatas kjol – hur ett kvinnoplagg blev ett par byxor” i Föremålens hemliga liv, Anna Maria Forssberg och Svante Norrhem (red.) Vasamuseet, 2021.
Silwerulv, Anna. ”Två syringar – små föremål med stor internationell betydelse” i Föremålens hemliga liv, Anna Maria Forssberg och Svante Norrhem (red.) Vasamuseet, 2021.
Silwerulv, Anna. ”Common people’s clothing in a military context.” In The Museum as a Cultural Hub: The Future of Tradition. Proceedings of the ICOM Costume Committee Annual Meeting, Kyoto, Japan, 1-7 September 2019. Jean L. Druesedow (red.), 2020.
En monografi om forskningen kring de mänskliga kvarlevorna som hittats på Vasa är under produktion. Den kommer innehålla ett separat kapitel om kläderna och skorna, samt integrera det dokumenterade materialet i kapitlen om de enskilda skelett som identifierats i utgrävningen.
Integrering och underhåll
Projektets resultat har på flera olika sätt förankrats i museets långsiktiga struktur. Kunskapen integreras i utbildningen av museiguider, planering för framtida utställningar och var även ett centralt inslag i digital programutbudet när museet var stängt under pandemin.
Underhållet av databasen och dess koppling till Digitalt Museum är en permanent del av Vasamuseets samlingsenhets ansvar. När ny information utvecklas genom rekonstruktion och analys läggs den till i databasen och alla projekt kopplat till samlingen inkluderar uppdatering av databasen som en stående komponent.
Tillgänglighet
I den initiala projektplanen var det planerat att forskare skulle använda Digitalt Museum som sökfunktion och sedan begära ut detaljerad information från museet. Under projektets gång förbättrades kapaciteten hos museets databasprogramvara, Primus, samt länkmöjligheter i Digitalt Museum vilket innebar att all data kunde göras tillgänglig direkt, antingen som poster i befintliga fält eller genom att länka dokumentationsformulären som PDF-filer.
SMTM är en Open Access-institution och all dokumentationsdata (med undantag för persondata) som genererats av projekt är fritt tillgänglig för forskare och allmänheten. Bilder producerade inom dokumentationsprojekt är tillgängliga under CC BY licens, utan upphovsrättsliga begränsningar. Den dokumentation som tagits fram inom detta infrastrukturprojekt finns tillgänglig under relevant fyndnummer på Digitalt Museum (www.digitaltmuseum.se), antingen som rådata i databasens fält eller som länkbilder.
Samarbete
Som ett resultat av detta projekt har Vasamuseet inlett ett samarbete med RAÄ för att göra en vetenskaplig analys av fyndmaterialet, där en av projektmedarbetarna har utsetts till gästkollega.
Projektet uppmuntrade en grupp forskare i Australien att bjuda in museet att delta i ett stort internationellt forskningsprogram som tittar på Holländska Ostindiska kompaniet och hur dess lämningar studeras och ställs ut; detta arbete involverar forskare i sju länder under en sexårsperiod.
Länkar
www.smtm.se
www.vasamuseet.se/utforska/forskning
www.digitaltmuseum.se
Fred Hocker, projektledare
Kläder och skor från det svenska örlogsskeppet Vasa:
Slutlig vetenskaplig rapport 15 december 2023.
Mål och utveckling
Vid utgrävningen av Vasa 1961 återfanns tusentals textil- och läderfragment, de organiserades i strax över 500 fyndnummer, några uppdelade i subnummer. Efter en översiktlig katalogisering på 1980-talet gjordes ingen systematisk dokumentation som kunde göra fynden användbara för forskning kring tillverkning eller användning av kläder i det tidiga moderna Sverige. Några välbevarade plagg har ställts ut, vilket har gett en missvisande bild av en ”typisk” svensk sjöman från 1628. En genomgång av samlingen visade att kläderna uppvisade en mycket större variation än man tidigare trott. Eftersom sjömännen ombord mestadels var utskrivna och tillhandahöll sina egna kläder, representerar samlingen ett betydande urval av vardagskläderna för ofrälse människor från kustdistrikten i Sverige och Finland. Därför är de relevanta för forskare inom flera discipliner långt utanför det maritima sammanhanget av ett enstaka skeppsvrak.
Syftet med detta projekt var att systematiskt dokumentera fynden i detalj så att de kan användas som källmaterial för undersökningar av ett brett spektra av arkeologiska, historiska och sociala frågeställningar, samt att göra data tillgänglig för forskare via en digitalt plattform. Projektet anlitade fem specialister för att utföra arbetet: en senior forskare för att hjälpa till med utvecklingen av dokumentationskriterier, en specialist på tidigmoderna skor, en teknisk fotograf och två dokumentationsspecialister med textilbakgrund. En av textilspecialisterna hade även erfarenhet av databasutveckling och skulle hjälpa till att optimera dokumentationsprocessen för att göra den försåtlig via museets primära samlingsförmedlingsplattform, webbplatsen Digitalt Museum (www.digitaltmuseum.se). Projektledaren och en dokumentationssamordnaren, båda finansierade av SMTM, har haft det övergripande akademiska och administrativa ansvaret respektive samordnat det dagliga arbetet med föremålen.
Oväntade avvikelser
Ny personal anställdes och började arbeta den 1 mars 2020. Den 13 mars tvingades museet stänga p.g.a. covid-pandemin. Förutom en kort period på hösten 2020 förblev museet stängt tills covid-restriktionerna hävdes i mitten av 2021. Under denna period var personalens resor och tillgången till samlingarna kraftigt begränsade. Framstegen gick mycket långsammare än planerat under större delen av 2020 och var inte i full fart förrän i slutet av 2021. Skospecialisten kunde inte resa till museet förrän 2022 och den seniorforskaren var sjukskriven under en stor del av perioden.
De åtgärder som vidtogs för att hantera denna situation var:
• Förfinad utveckling av dokumentationsmetodiken och databasen.
• Identifiering av nyckelfynd och nyckelkontexter för prioriterad dokumentation.
• Uppskjutning av skodokumentationen till våren 2022.
• En detaljerad kartläggning av tidigare insamlad data för att hitta information som kanske inte längre finns kvar i själva fynden.
Dessa åtgärder mildrade en del av effekterna av pandemi-restriktionerna, men det var nödvändigt att förlänga projektschemat avsevärt för att få tillbaka den förlorade tiden. Detta krävde att anställningen för en av dokumentationsspecialisterna förlängdes med ett år, delvis finansierat med ett generöst tilläggsbidrag från RJ och delvis genom omfördelning av medel inom den ursprungliga beviljningen.
Resultat
Under projektets gång dokumenterades totalt cirka 2500 tygfragment i detalj och matades in i fynddatabasen. Detta är cirka 50 % av hela samlingen, men representerar allt material som fastställts som mest representativt, eftersom det bevarar information om fiber, väv, efterbehandling, tillskärning och konstruktion. Dessa representerar totalt 28 originalplagg:
• 1 filthatt
• 4 par knäbyxor
• 1 kjol
• 7 tröjor
• 3 strumpor
• 8 band
• 4 sydda mössor
• 1 nålbunden vante
En genomgång av hela samlingen tyder på att dessa föremål representerar alla de olika plaggtyper som bevarats och kan användas för att karakterisera resten av samlingen, vilken består av mindre välbevarat material.
En förundersökning av skorna visade att de också kunde prioriteras efter liknande kriterier, med fokus på de fynd som fortfarande bevarade användbar information om material, skärning och konstruktion. Alla kompletta skor och stövlar dokumenterades, liksom cirka 30 % av de ofullständiga skofynden.
Forskning
Dokumentationen låg till grund för en framgångsrik ansökan till RAÄ om medel för den första fasen av forskning baserad på fynden, att rekonstruera plagg från fragmenten. Detta treåriga projekt har strukturerat materialet och utforskat associationer mellan fragmenten för att utveckla mönster och rekonstruktioner.
Två ansökningar för doktorandprojekt har tagits fram med det dokumenterade materialet som bas, en inom textilvetenskap och en inom marinarkeologi.
Dokumentationen av fynden ledde till en närmare undersökning av fyndkontexten. Ett separat projekt har utvecklats för att titta på packningar och relaterade föremål som är kopplade till kläd- och skofynden.
Kommunikation
Projektet och dess resultat har presenterats i papers vid följande internationella konferenser:
• ICOM Costume Annual meeting på ICOM Three Annual Meeting, Kyoto Japan, september 2019
• The Society for Historical Archaeology 2020 Conference, Boston USA, januari 2020
• Association of Dress Historians New Research in Dress History Conference, London, juni 2021 (Digital)
• Center for Textile Research, Köpenhamn, juni 2021 (Digital)
• North European Symposium for Archaeological Textiles (NESAT), Oulu, Finland, augusti 2021 (Digitalt)
• Ett paper har antagits för nästa NESAT 2024.
Sedan 2021 har en av projektmedarbetarna varit gästföreläsare på forskarutbildningen för marinarkeologi vid University of Maltas, med projektet som grund för undervisning i dokumentation av arkeologiska textilier från maritima fyndplatser.
Projektet har presenterat ett seminarium vid Uppsala universitet och anordnat två framgångsrika digitala heldags-workshops (november 2020 och maj 2021) för att informera det internationella forskarsamhället om projektet och be om synpunkter på potentiella forskningsriktningar.
Publikationer hittills:
Silwerulv, Anna, Hocker, Fred, Lindegren Josefin & Aneer, Cecilia. Textile and leather finds from the Swedish warship Vasa: A research program on common people's clothing from the early 17th-century. In Sanna Lipkin, Erika Ruhl, Krista Wright (editors) Interdisciplinary Approaches to Research of North and Central European Archaeological Textiles. The Proceedings of the North European Symposium for Archeological Textiles (23rd–26th August 2021 in Oulu), pp. 193–206. Monographs of the Archaeological Society of Finland 12, 2023
Silwerulv, Anna. ”Beatas kjol – hur ett kvinnoplagg blev ett par byxor” i Föremålens hemliga liv, Anna Maria Forssberg och Svante Norrhem (red.) Vasamuseet, 2021.
Silwerulv, Anna. ”Två syringar – små föremål med stor internationell betydelse” i Föremålens hemliga liv, Anna Maria Forssberg och Svante Norrhem (red.) Vasamuseet, 2021.
Silwerulv, Anna. ”Common people’s clothing in a military context.” In The Museum as a Cultural Hub: The Future of Tradition. Proceedings of the ICOM Costume Committee Annual Meeting, Kyoto, Japan, 1-7 September 2019. Jean L. Druesedow (red.), 2020.
En monografi om forskningen kring de mänskliga kvarlevorna som hittats på Vasa är under produktion. Den kommer innehålla ett separat kapitel om kläderna och skorna, samt integrera det dokumenterade materialet i kapitlen om de enskilda skelett som identifierats i utgrävningen.
Integrering och underhåll
Projektets resultat har på flera olika sätt förankrats i museets långsiktiga struktur. Kunskapen integreras i utbildningen av museiguider, planering för framtida utställningar och var även ett centralt inslag i digital programutbudet när museet var stängt under pandemin.
Underhållet av databasen och dess koppling till Digitalt Museum är en permanent del av Vasamuseets samlingsenhets ansvar. När ny information utvecklas genom rekonstruktion och analys läggs den till i databasen och alla projekt kopplat till samlingen inkluderar uppdatering av databasen som en stående komponent.
Tillgänglighet
I den initiala projektplanen var det planerat att forskare skulle använda Digitalt Museum som sökfunktion och sedan begära ut detaljerad information från museet. Under projektets gång förbättrades kapaciteten hos museets databasprogramvara, Primus, samt länkmöjligheter i Digitalt Museum vilket innebar att all data kunde göras tillgänglig direkt, antingen som poster i befintliga fält eller genom att länka dokumentationsformulären som PDF-filer.
SMTM är en Open Access-institution och all dokumentationsdata (med undantag för persondata) som genererats av projekt är fritt tillgänglig för forskare och allmänheten. Bilder producerade inom dokumentationsprojekt är tillgängliga under CC BY licens, utan upphovsrättsliga begränsningar. Den dokumentation som tagits fram inom detta infrastrukturprojekt finns tillgänglig under relevant fyndnummer på Digitalt Museum (www.digitaltmuseum.se), antingen som rådata i databasens fält eller som länkbilder.
Samarbete
Som ett resultat av detta projekt har Vasamuseet inlett ett samarbete med RAÄ för att göra en vetenskaplig analys av fyndmaterialet, där en av projektmedarbetarna har utsetts till gästkollega.
Projektet uppmuntrade en grupp forskare i Australien att bjuda in museet att delta i ett stort internationellt forskningsprogram som tittar på Holländska Ostindiska kompaniet och hur dess lämningar studeras och ställs ut; detta arbete involverar forskare i sju länder under en sexårsperiod.
Länkar
www.smtm.se
www.vasamuseet.se/utforska/forskning
www.digitaltmuseum.se
Fred Hocker, projektledare