Svensk industridata - digitalisering och tillgängliggörande
Sedan mitten av 1700-talet har den svenska staten samlat in årlig data över alla svenska industriföretag. Datan innehåller bland annat information om varje företags antal arbetare, kapitalstock och omsättning. Den kontinuerliga insamlingen och den breda täckningen gör den svenska industridatan till ett internationellt unikt dokument över industrialiseringsprocessen, och datan har potential att kasta ett nytt ljus över viktiga historiska och ekonomiska frågor. Sedan 2016 har det pågått ett digitaliseringsprojekt av datan från 1863 till 1914, som tidigare enbart var tillgänglig i handskrivna böcker lagrade i arkiv runtom i Sverige. Jubileumsfondens infrastrukturprojekt kommer att möjliggöra att även datan mellan 1740 och 1863 kan digitaliseras, vilket innebär att den fullständiga industristatistiken blir digitalt tillgänglig. Projektet syftar också till att skapa den infrastruktur som möjliggör att datan blir allmänt tillgänglig, med dokumentation, riktlinjer för hur viktiga beslut fattades när datan konstruerades, och ett webbaserat gränssnitt där datan kan nås av forskare och av en intresserad allmänhet. Målet är att skapa ett dataset av internationell klass som kan bli en standardkälla för studier av industrialisering och ekonomisk utveckling från 1700-talet och framåt, både i Sverige och utomlands.
Slutredovisning
Projektet "Svensk industridata – digitalisering och tillgängliggörande” syftade till att digitalisera och göra historiska data från den svenska tillverkningsindustrin allmänt tillgängliga. Dessa omfattar en period om 250 år. Sverige har en lång tradition av att systematiskt insamla mikrodata, men det är inte all denna data som har digitaliserats, där ett exempel är de data på företagsnivå som detta projekt har digitaliserat och gjort allmänt tillgängliga. Projektet fokuserade på att digitalisera folkräkningsuppgifter från 1740-1863, och skapa en strukturerad databas med ekonomiska nyckelvariabler så som den plats där företaget ligger, storleken på personalen, produktion och intäkter samt skapa en webbsida där data från denna period och senare är lättillgängliga. Forskningsgruppen samarbetade med Lunds universitet – data digitaliserades manuellt av högkvalificerade forskningsassistenter med en bakgrund i historia eller ekonomisk historia och kunskaper i svenska språket. Forskningsgruppen gjorde en omfattande kvalitetskontroll av dessa data, både vid Lunds universitet och genom kontroller som genomfördes av forskningsgruppen.
De mest betydelsefulla resultaten i projektet innefattar de digitaliserade datana, webbsidan som utvecklats, en akademisk dokumentationsartikel och utvecklingen av tre större forskningsinitiativ. Forskningsgruppen har aktivt spridit resultat genom att deltaga i konferenser. Deras omfattande dokumentationsartikel som detaljerat beskriver datainsamling, digitaliseringsmetoder och historisk pålitlighet har skickats in till i tidskriften Historical Methods: A Journal of Quantitative and Interdisciplinary History och har statusen "Revise and Resubmit”.
De mest betydelsefulla resultaten i projektet innefattar de digitaliserade datana, webbsidan som utvecklats, en akademisk dokumentationsartikel och utvecklingen av tre större forskningsinitiativ. Forskningsgruppen har aktivt spridit resultat genom att deltaga i konferenser. Deras omfattande dokumentationsartikel som detaljerat beskriver datainsamling, digitaliseringsmetoder och historisk pålitlighet har skickats in till i tidskriften Historical Methods: A Journal of Quantitative and Interdisciplinary History och har statusen "Revise and Resubmit”.