Malena Rosén Sundström

Sverige som normentreprenör: en studie av den feministiska utrikespolitiken

Den svenska regeringen för sedan 2014 en feministisk utrikespolitik (FUP). Syftet med projektet är att genomföra en första strukturerarad analys av FUP, baserad på undersökningar av externa uppfattningar om den, samt Sveriges roll som normentreprenör i detta fall. Externa uppfattningar av utrikespolitik är viktiga att studera, då de visar vilken nivå av öppenhet eller motstånd som finns mot de normer en aktör försöker sprida, samt vilka karakteristika och eventuella svagheter dessa anses ha. Detta påverkar i sin tur vilken effektivitet, i termer av genomförbarhet, den förda politiken får. För att undersöka Sveriges FUP genom externa uppfattningar, använder vi såväl teorier om normspridning som feministisk teoribildning från studiet av internationella relationer. Denna teoretiska kombination innebär ett nytt sätt att studera Sverige som normspridare. Vi analyserar FUP generellt, men med fokus på de sex områden som Utrikesdepartementet har valt ut. De studerade aktörerna består av ett urval av stater, både utvecklade- och utvecklingsländer, samt media i de utvalda staterna. Projektet använder kvalitativa och kvantitativa metoder, genom mediaanalys (år 1) och intervjuer med tjänstemän (år 2 och 3). Studiens tvärvetenskapliga karaktär utgör ett nytt sätt att undersöka hur normspridning uppfattas av normmottagare i det internationella systemet. Vår teoretiska och empiriska analys av Sveriges FUP kan även hjälpa svenska beslutsfattare att utvärdera den nya politiken.
Slutredovisning
Projektets syfte och utveckling

Syftet med projektet var att göra en första strukturerad analytisk utvärdering av Sveriges feministiska utrikespolitik (FUP), genom att undersöka externa perceptioner av denna policy samt av Sverige som normentreprenör – det senare då Sverige var det första landet i världen som införde en FUP.

Valet att studera externa perceptioner, dvs andra aktörers (stater, media) uppfattningar, grundade vi i att dessa ger en indikation om: 1) huruvida andra aktörer kan tänkas vara öppna för eller tvärtom, göra motstånd mot, de normer som förknippas med en FUP; 2) vilka huvuddrag samt eventuella svagheter som Sveriges FUP anses ha; samt 3) hur effektiv denna policy är. Effektivitet har i projektet utgått från uppfattad effektivitet: projektets syfte var således inte att utvärdera FUP utifrån några objektivt framtagna kriterier. Baserat på tidigare forskning argumenterade vi för att tre olika kvaliteter av utrikespolitik var särskilt viktiga att undersöka, eftersom de kan antas påverka den uppfattade effektiviteten av en policy: legitimitet, trovärdighet och koherens.

De övergripande forskningsfrågorna som låg till grund för projektet var: 1) Hur uppfattas och utvärderas Sveriges FUP av andra stater?; samt 2) Vilka implikationer har externa perceptioner för den feministiska utrikespolitikens effektivitet? Dessa två övergripande forskningsfrågor har också genomsyrat projektet under arbetets gång.

En rad forskningsfrågor har tillkommit under projektets gång, varav några har sin upprinnelse i utvärderarnas kommentarer i samband med halvtidsutvärderingen och andra i intressanta aspekter som vi upptäckt efter hand som vi har arbetat med projektet.

Exempel på några av de forskningsfrågor som tillkommit är: Hur översätts normer i förhållande till FUP i strategiska narrativ? Vilken betydelse har medias roll (”medietisering”) för framställningen av FUP? Vilka typer av feminism präglar FUP och vad får det för konsekvenser? Varför och hur kom FUP till? Hur omsattes den i det diplomatiska arbetet (vilket i sin tur kan påverka hur den uppfattas)?

Projektets syfte var att studera FUP i sin helhet, men också att specifikt undersöka de sex fokusområden som FUP delades in i, vilket vi också har gjort.

Kort om genomförandet

Projektet avsåg att börja med mediastudier, för att i nästa skede göra intervjuer med representanter för olika grupper av länder. Detta upplägg har också följts.

Vad som har tillkommit jämfört med ansökan är intervjuer med svenska diplomater och svenska regeringsföreträdare (för åren 2014-2022) samt med tjänstemän/diplomater från andra FUP-länder.
Då den regering som tillträdde i oktober 2022 avskaffade Sveriges FUP, har vi också följt upp med intervjuer i slutet av projekttiden om hur olika länders representanter uppfattade Sveriges arbete med jämställdhet post-FUP.

Projektets tre viktigaste resultat samt ett resonemang om projektets slutsatser

1) Stora skillnader i om och hur FUP uppmärksammades och uppfattades i olika regioner/länder
Det blev tydligt i våra mediastudier att förekomsten av FUP i tidningsartiklar i olika delar av världen var mycket ojämn. Det skrevs mest om FUP i västerländsk press, medan det skrevs mycket litet eller inget alls i länder i andra delar av världen. I västerländsk press (europeiska länder, USA, Kanada) fanns en skillnad mellan tidningar av olika politisk färg, där de mer till vänster ofta både skrev mer och i mer positiva termer. Dock fanns också betydande skillnader inom västerländsk press i intresset för – och därmed artiklar om – FUP: i de 11 EU-länder som ingick i studien skrevs mest i västeuropeiska tidningar och allra mest i länder som kan ses som ”like-minded” i synen på jämställdhet. I länder som Polen och Ungern kunde man möjligen vänta sig kritiska artiklar, men här förekom mycket lite rapportering, liksom i det Globala Syd. Våra intervjuer stärkte bilden av att intresset för FUP var mycket skiftande, där det återigen fanns mest intresse bland länder som kan ses som likasinnade. Sammantaget uppfattades FUP i förhållande till de tre kvaliteterna legitimitet, trovärdighet och koherens mest positivt i likasinnade västländer och framför allt i de vänsterlutande tidningarna.

2) Den feministiska utrikespolitiken uppfattas ha lyckats bättre med att genomföra ”elitfeminism” än feminism avseende icke-eliter
Elitfeminism kan sägas tillhöra diplomatidomänen av denna policy. Denna märks när FUP-länder (således inte bara Sverige) försöker öka antalet kvinnor som arbetar på utrikesdepartementet och utomlands som diplomater. Det handlar också om stöd till professionella kvinnor såsom politiker, parlamentariker, journalister, akademiker, och andra som har en tolkningsföreträdande funktion i samhället. Icke-elitfeminism tillhör utvecklingsdomänen av FUP. Den kommer till uttryck när FUP-länder ger bistånd till marginaliserade kvinnor i form av mikrofinansiering, kvinnors entreprenörskapsprogram, program för sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa, osv. De här kvinnorna har inte tolkningsföreträde i samhället och kallas för ”subaltern” i feministisk litteratur. Biståndets mål handlar oftast om att sörja för deras absoluta minimum snarare än att bidra till deras personliga utveckling och karriärmöjligheter.

Utmaningen är att de två FUP-domänerna (diplomati och bistånd) ofta saknar koordination vilket ökar risken för ytterligare olikheter mellan priviligierade kvinnor (i diplomatidomänen) och icke-priviligierade kvinnor (i biståndsdomänen). Det behövs ett intersektionellt perspektiv på FUP för att möta denna utmaning. Ett intersektionellt perspektiv betonar att det inte bara jämställdhet som är viktigt (dvs. jämlikhet mellan kvinnor och män), men också rättvisa (dvs. jämlikhet mellan olika kvinnor).

3) I EU-sammanhang uppfattades Sverige som normentreprenör av FUP mer konstruktivt över tid
I vår inledande studie av hur representanter för olika EU-länder uppfattade FUP var bilden överlag försiktigt positiv, men det fanns också företrädare som var kritiska till Sveriges agerande, med beskrivningar som att Sverige ”predikade” för andra hur det skulle vara. I intervjuer i slutet av den period då FUP tillämpades var synen på Sverige som feministisk normentreprenör betydligt positivare. Även EU-länder som står långt ifrån Sveriges syn på jämställdhet uttryckte att Sverige var en konstruktiv partner som lyssnade på andra, samtidigt som man förklarade den svenska positionen. Legitimitet, trovärdighet och koherens stärktes överlag över åren. Baserat på dessa intervjuer tycks Sverige således ha funnit ett mer konstruktivt förhållningssätt i att arbeta med FUP i denna kontext. I intervjuer efter avskaffandet av FUP beskrivs Sverige fortfarande som en stark förespråkare av jämställdhet och kvinnors rättigheter och ett av de ledande EU-länderna, men inte längre det ledande landet. Svenska representanter uppfattas vara betydligt tystare och stötta andras förslag snarare än att lägga fram egna.

Projektets övergripande slutsats är att kunskap och uppfattningar om FUP var mycket ojämnt spridda, där mest kunskap och mest positiva uppfattningar framför allt återfanns bland likasinnade länder i västvärlden. Sverige sågs dock som en ledare och normentreprenör för jämställdhet och kvinnors rättigheter även i många länder och kontexter utanför denna krets. Sverige hade en stark profil i dessa frågor redan innan FUP, men denna förstärktes under åren med FUP.

Nya forskningsfrågor

Under projektets gång har en del nya forskningsfrågor uppstått, som vi också inkluderat i projektet. Exempel på dessa nämns i avsnittet om projektets syfte och utveckling. Det har också väckts nya och intressanta frågor som vi inte kunnat utforska inom det befintliga projektets ramar, men som kan ses som förslag på fortsatt forskning inom området. Några av dessa är: Vilka skillnader och likheter finns mellan länder som antar FUP (valet att använda ”feministisk” som beteckning på utrikespolitiken) och de som inte gör det men ändå har en stark jämställdhetsprofil? Kan lärdomar från FUP-processen spela en roll för miljöfrågor och arbetet med klimatförändringar? Hur arbetar FUP-länder med feminism i olika domäner av utrikespolitik (dvs. bistånd, diplomati, säkerhet, miljö, handel)? Vilka domäner prioriteras och varför, samt med vilka konsekvenser?

Spridning av forskning och resultat

Vi har presenterat och på olika sätt spridit information om projektet och dess resultat, utöver genom de vetenskapliga publikationer som listas i publikationslistan.

Vi har presenterat papers på ett stort antal konferenser: sammanlagt 16 presentationer i internationella sammanhang och tio svenska. Malena Rosén Sundström (MRS) har bjudits in på två internationella webinars, på Universidad de Complutense i Madrid, Spanien, samt University of Canterbury, Nya Zeeland samt av två olika forskningsgrupper på Statsvetenskapliga institutionen i Göteborg.

Vi har också varit aktiva utanför den akademiska världen. Ekatherina Zhukova (EZ) presenterade hur en FUP för Central- och Östeuropa kan se ut vid the Eastern and South-Eastern European (ESEE) Panel Network Monthly Webinar Series, inbjuden av Sveriges ambassadör i Rumänien. EZ har hållit en presentation om FUP på Humanistdagarna vid Karlstads universitet samt på en valvaka 2022 vid institutionen i Lund. MRS och Ole Elgström (OE) medverkade i ett webinar arrangerat av Concord (NGO) i Bryssel, för att prata om Sveriges FUP och lärdomar av denna.

MRS har presenterat forskningsprojektet för studentföreningen Utrikespolitiska föreningen (UPF) i Lund. Båda projektdeltagarna samt OE publicerade en populärvetenskaplig artikel på BISAs (British International Studies Association) blogg, i samband med publiceringen av en vetenskaplig artikel, som blev mycket läst. EZ har publicerat en policy brief genom danska Utrikespolitiska institutet. Vi har också intervjuats av media, t ex har EZ medverkat i mexikanska El Mercurio vid två tillfällen. MRS har publicerat en text på Europakommentaren (Centrum för Europaforskning, LU).
Bidragsförvaltare
Lunds universitet
Diarienummer
P19-0712:1
Summa
SEK 5 335 000
Stödform
RJ Projekt
Ämne
Statsvetenskap (exklusive studier av offentlig förvaltning och globaliseringsstudier)
År
2019