Fertilitet och Ojämlikhet: Lärdomar från IVF-behandlingar
I vilken utsträckning leder skillnader i fertilitet (barnafödande) till ojämlikhet? Tidigare studier visar att fertilitet samvarierar med kvinnors arbetsmarknadsutfall, förmögenhet, barns skolprestationer och med fertilitetsnivåer inom deras sociala nätverk. Vi vet dock mindre om huruvida sådana samband speglar faktiska orsakssamband. Projektet syftar till att studera orsakssamband mellan fertilitet och ovanstående utfall genom att använda oss av data på utfall från in vitro-fertilisering (IVF). Vi avser att studera kvinnor som får olika antal barn på grund av skillnader i behandlingsutfall vid IVF-behandlingar och jämföra deras (och deras mäns) arbetsmarknadskarriärer, förmögenheter, deras barns skolprestationer och hur fertiliteten påverkas i deras sociala nätverk. Vi har i en tidigare studie på samma datamaterial visat att det finns en stor grad av slumpmässighet i utfallet av en given IVF-behandling och metoden tillåter oss därmed att studera orsakssamband mellan fertilitet och ovan nämnda utfall. Datamaterialet består av 32,000 par från det danska IVF-registret som vi har länkat till arbetsmarknadsregister och skolregister. Vi observerar både par som lyckas och misslyckas med sina IVF-behandlingar och kan följa dem (och deras eventuella barn) upp till 20 år. Resultaten kan leda till ny kunskap om orsakssambandet mellan fertilitet och ojämlikhet och bör därmed vara av intresse för den internationella forskarvärlden och för politiska beslutsfattare.
Slutredovisning
PROJEKTETS SYFTE OCH UTVECKLING
Detta projekt syftade till att undersöka de kausala effekterna av fertilitet på olika typer av ojämlikhet i samhället. Fokus låg på tre centrala dimensioner: (1) ojämlikheter i arbetsmarknadsutfall och förmögenhetsfördelning inom parrelationer, (2) skillnader i barns skolprestationer beroende på familjestorlek, och (3) sociala nätverks påverkan på individers fertilitetsbeslut. För att uppnå detta använde projektet den slumpmässiga variation som skapas genom utfall från IVF-behandlingar som ett naturligt experiment. Denna metod möjliggjorde kausala analyser av hur fertilitet påverkar ekonomiska, utbildningsmässiga och sociala aspekter av ojämlikhet. Projektet hade som mål att adressera viktiga forskningsluckor inom tidigare litteratur genom att tillämpa innovativa metoder och använda unika datakällor. Särskilt syftade studien till att belysa hur fertilitet samverkar med sociala och ekonomiska strukturer i en kontext präglad av generösa välfärds- och familjepolitiska system, såsom Danmark.
GENOMFÖRANDE
Forskargruppen, bestående av Lundborg, Plug och Wurtz-Rasmussen, har arbetat intensivt och kontinuerligt med projektets genomförande. Arbetet har innefattat insamling av omfattande registerdata, databearbetning och analyser. Under projektets gång blev även en doktorand vid University of Amsterdam, Julius Ilciukas, involverad i arbetet och medförfattare till en av de centrala artiklarna.
Projektdeltagarna har regelbundet träffats både fysiskt och online för att säkerställa ett effektivt samarbete och för att diskutera pågående analyser. Arbetets resultat har presenterats vid ett stort antal seminarier, workshops och internationella konferenser inom nationalekonomi. Dessa presentationer har möjliggjort kritisk återkoppling och bidragit till spridning av projektets preliminära resultat till bredare forskningsnätverk. Vidare har projektet resulterat i flera vetenskapliga papers, varav flera nu är under granskning i topprankade nationalekonomiska tidskrifter.
PROJEKTETS VIKTIGASTE RESULTAT
1. Föräldraskap och arbetsmarknadsinkomster
Den första artikeln fokuserar på hur föräldraskap påverkar arbetsmarknadsinkomster på lång sikt, med särskilt fokus på så kallade "child penalties" – det inkomstbortfall som ofta förknippas med att bli förälder. Studien använder data från IVF-behandlingar i Danmark och jämför inkomster mellan kvinnor och män upp till 25 år efter deras första behandling. Resultaten visar att kvinnor initialt drabbas av ett stort inkomstbortfall kort efter födseln av sitt första barn. Detta bortfall avtar dock gradvis över tid och är helt borta inom tio år. Efter 15 år visar resultaten att kvinnor som fått barn till och med har något högre inkomster än kvinnor som förblir barnlösa. För män observeras däremot inga signifikanta effekter av föräldraskap på deras inkomster.
Dessa resultat utmanar den vedertagna uppfattningen att barn är den huvudsakliga orsaken till ihållande könsbaserade inkomstskillnader. Studien pekar istället på att generös familjepolitik och välutvecklade barnomsorgssystem, såsom de som finns i Danmark, kan mildra de negativa effekter av föräldraskap på kvinnors arbetsmarknadsutfall.
2. Syskons effekter på barns utveckling
Den andra artikeln undersöker hur syskons närvaro påverkar förstfödda barns kognitiva och icke-kognitiva utfall. Genom att använda data från IVF-behandlingar utnyttjas slumpmässigheten i behandlingsframgång för att isolera de kausala effekterna av att ha syskon. Studien visar att syskons närvaro inte har någon betydande påverkan på förstfödda barns skolprestationer i ämnen som matematik och läsning. Inte heller påverkas deras personlighetsdrag, såsom samvetsgrannhet och emotionell stabilitet, eller deras trivsel i skolan.
Dessa resultat utmanar traditionella teorier som hävdar att enda barn antingen gynnas eller missgynnas av sin ensambarn-status. Studien visar att syskon, åtminstone i den danska kontexten, varken skapar betydande för- eller nackdelar för förstfödda barn. Resultaten belyser också betydelsen av en stödjande familjepolitik för att jämna ut potentiella skillnader relaterade till familjestruktur. Dessutom ger studien viktiga insikter om de potentiella konsekvenserna av minskande födelsetal och förändrade familjestrukturer i dagens samhälle.
3. Sociala nätverk och fertilitetsbeslut
Det tredje delprojektet undersöker hur individers fertilitetsbeslut påverkas av andra medlemmar i deras sociala nätverk, såsom syskon, arbetskamrater och nära vänner. Tidigare forskning tyder på att sociala nätverk kan förstärka eller dämpa effekter av fertilitetsbeslut genom normer, informationsutbyte och delade erfarenheter. Med hjälp av danska registerdata analyseras dessa effekter genom att använda IVF-behandlingar för att skapa slumpmässig variation i fertilitet. Målet med denna studie var att isolera de kausala effekterna av en individs fertilitet på andra nätverksmedlemmars fertilitetsbeslut.
Arbetet är ännu pågående, och resultaten är inte färdiga. Resultaten förväntas ge värdefulla insikter om hur sociala nätverk påverkar fertilitetsmönster och hur detta i sin tur kan påverka bredare demografiska trender.
NYA FORSKNINGSFRÅGOR
Projektet har även genererat flera nya forskningsfrågor som bygger på samma data och metodologiska ansatser:
• Föräldraskap och kriminalitet: I ett nystartat projekt undersöks hur föräldraskap påverkar mäns benägenhet att begå brott. Tidigare forskning antyder att föräldraskap ofta är korrelerat med minskad kriminalitet hos män, men det är oklart om detta samband är kausalt.
• Mor- och farföräldrars arbetsmarknadsbeteende: Ett annat projekt studerar hur mor- och farföräldrar anpassar sitt arbetsutbud och sina pensioneringsbeslut i samband med att de får barnbarn. Detta syftar till att ge en bredare förståelse av hur familjens olika generationer påverkar varandra ekonomiskt och socialt.
Dessa nya forskningsfrågor öppnar för fortsatt arbete och djupare analyser av hur fertilitet och familjedynamik påverkar olika samhällsaspekter. Samtidigt ger projektet viktiga insikter som kan bidra till utformningen av framtida familjepolitiska reformer.
SPRIDNING AV FORSKNINGEN OCH SAMARBETE
Alla medlemmar i projektgruppen har aktivt spridit resultaten från delprojekt 1 och 2 genom presentationer vid ett stort antal seminarier, workshops och konferenser. Resultaten har också spridits, eller planeras att spridas, genom publicering i etablerade working paper-serier som exempelvis IZA Discussion Papers. Delprojekt 1 har fått stor uppmärksamhet och resulterat i intervjuer med projektmedlemmarna i framstående medier som New York Times och The Economist, där de även deltog i podcasten "Money Talks". Resultaten har dessutom uppmärksammats av publikationer som Forbes och Frankfurter Allgemeine, vilket ytterligare belyser projektets relevans och genomslag. Projektet har också lett till ett nytt samarbete med en doktorand vid University of Amsterdam, vilket stärker de akademiska kopplingarna.
PUBLIKATIONSLISTA
• Lundborg, Petter & Plug, Erik & Rasmussen, Astrid Würtz, 2024. "Is There Really a Child Penalty in the Long Run? New Evidence from IVF Treatments," IZA Discussion Papers 16959, Institute of Labor Economics (IZA).
• Lundborg, Petter, Ilciukas, Julius, Plug, Erik & Rasmussen, Astrid Würtz, 2024. "The Only Child”, manuscript.
LÄNKAR TILL WEBSIDOR
Petter Lundborg: https://sites.google.com/site/atpetterlundborg/
Jan Bietenbeck: https://www.janbietenbeck.com/
Dan-Olof Rooth: https://sites.google.com/site/danolofrooth/
Detta projekt syftade till att undersöka de kausala effekterna av fertilitet på olika typer av ojämlikhet i samhället. Fokus låg på tre centrala dimensioner: (1) ojämlikheter i arbetsmarknadsutfall och förmögenhetsfördelning inom parrelationer, (2) skillnader i barns skolprestationer beroende på familjestorlek, och (3) sociala nätverks påverkan på individers fertilitetsbeslut. För att uppnå detta använde projektet den slumpmässiga variation som skapas genom utfall från IVF-behandlingar som ett naturligt experiment. Denna metod möjliggjorde kausala analyser av hur fertilitet påverkar ekonomiska, utbildningsmässiga och sociala aspekter av ojämlikhet. Projektet hade som mål att adressera viktiga forskningsluckor inom tidigare litteratur genom att tillämpa innovativa metoder och använda unika datakällor. Särskilt syftade studien till att belysa hur fertilitet samverkar med sociala och ekonomiska strukturer i en kontext präglad av generösa välfärds- och familjepolitiska system, såsom Danmark.
GENOMFÖRANDE
Forskargruppen, bestående av Lundborg, Plug och Wurtz-Rasmussen, har arbetat intensivt och kontinuerligt med projektets genomförande. Arbetet har innefattat insamling av omfattande registerdata, databearbetning och analyser. Under projektets gång blev även en doktorand vid University of Amsterdam, Julius Ilciukas, involverad i arbetet och medförfattare till en av de centrala artiklarna.
Projektdeltagarna har regelbundet träffats både fysiskt och online för att säkerställa ett effektivt samarbete och för att diskutera pågående analyser. Arbetets resultat har presenterats vid ett stort antal seminarier, workshops och internationella konferenser inom nationalekonomi. Dessa presentationer har möjliggjort kritisk återkoppling och bidragit till spridning av projektets preliminära resultat till bredare forskningsnätverk. Vidare har projektet resulterat i flera vetenskapliga papers, varav flera nu är under granskning i topprankade nationalekonomiska tidskrifter.
PROJEKTETS VIKTIGASTE RESULTAT
1. Föräldraskap och arbetsmarknadsinkomster
Den första artikeln fokuserar på hur föräldraskap påverkar arbetsmarknadsinkomster på lång sikt, med särskilt fokus på så kallade "child penalties" – det inkomstbortfall som ofta förknippas med att bli förälder. Studien använder data från IVF-behandlingar i Danmark och jämför inkomster mellan kvinnor och män upp till 25 år efter deras första behandling. Resultaten visar att kvinnor initialt drabbas av ett stort inkomstbortfall kort efter födseln av sitt första barn. Detta bortfall avtar dock gradvis över tid och är helt borta inom tio år. Efter 15 år visar resultaten att kvinnor som fått barn till och med har något högre inkomster än kvinnor som förblir barnlösa. För män observeras däremot inga signifikanta effekter av föräldraskap på deras inkomster.
Dessa resultat utmanar den vedertagna uppfattningen att barn är den huvudsakliga orsaken till ihållande könsbaserade inkomstskillnader. Studien pekar istället på att generös familjepolitik och välutvecklade barnomsorgssystem, såsom de som finns i Danmark, kan mildra de negativa effekter av föräldraskap på kvinnors arbetsmarknadsutfall.
2. Syskons effekter på barns utveckling
Den andra artikeln undersöker hur syskons närvaro påverkar förstfödda barns kognitiva och icke-kognitiva utfall. Genom att använda data från IVF-behandlingar utnyttjas slumpmässigheten i behandlingsframgång för att isolera de kausala effekterna av att ha syskon. Studien visar att syskons närvaro inte har någon betydande påverkan på förstfödda barns skolprestationer i ämnen som matematik och läsning. Inte heller påverkas deras personlighetsdrag, såsom samvetsgrannhet och emotionell stabilitet, eller deras trivsel i skolan.
Dessa resultat utmanar traditionella teorier som hävdar att enda barn antingen gynnas eller missgynnas av sin ensambarn-status. Studien visar att syskon, åtminstone i den danska kontexten, varken skapar betydande för- eller nackdelar för förstfödda barn. Resultaten belyser också betydelsen av en stödjande familjepolitik för att jämna ut potentiella skillnader relaterade till familjestruktur. Dessutom ger studien viktiga insikter om de potentiella konsekvenserna av minskande födelsetal och förändrade familjestrukturer i dagens samhälle.
3. Sociala nätverk och fertilitetsbeslut
Det tredje delprojektet undersöker hur individers fertilitetsbeslut påverkas av andra medlemmar i deras sociala nätverk, såsom syskon, arbetskamrater och nära vänner. Tidigare forskning tyder på att sociala nätverk kan förstärka eller dämpa effekter av fertilitetsbeslut genom normer, informationsutbyte och delade erfarenheter. Med hjälp av danska registerdata analyseras dessa effekter genom att använda IVF-behandlingar för att skapa slumpmässig variation i fertilitet. Målet med denna studie var att isolera de kausala effekterna av en individs fertilitet på andra nätverksmedlemmars fertilitetsbeslut.
Arbetet är ännu pågående, och resultaten är inte färdiga. Resultaten förväntas ge värdefulla insikter om hur sociala nätverk påverkar fertilitetsmönster och hur detta i sin tur kan påverka bredare demografiska trender.
NYA FORSKNINGSFRÅGOR
Projektet har även genererat flera nya forskningsfrågor som bygger på samma data och metodologiska ansatser:
• Föräldraskap och kriminalitet: I ett nystartat projekt undersöks hur föräldraskap påverkar mäns benägenhet att begå brott. Tidigare forskning antyder att föräldraskap ofta är korrelerat med minskad kriminalitet hos män, men det är oklart om detta samband är kausalt.
• Mor- och farföräldrars arbetsmarknadsbeteende: Ett annat projekt studerar hur mor- och farföräldrar anpassar sitt arbetsutbud och sina pensioneringsbeslut i samband med att de får barnbarn. Detta syftar till att ge en bredare förståelse av hur familjens olika generationer påverkar varandra ekonomiskt och socialt.
Dessa nya forskningsfrågor öppnar för fortsatt arbete och djupare analyser av hur fertilitet och familjedynamik påverkar olika samhällsaspekter. Samtidigt ger projektet viktiga insikter som kan bidra till utformningen av framtida familjepolitiska reformer.
SPRIDNING AV FORSKNINGEN OCH SAMARBETE
Alla medlemmar i projektgruppen har aktivt spridit resultaten från delprojekt 1 och 2 genom presentationer vid ett stort antal seminarier, workshops och konferenser. Resultaten har också spridits, eller planeras att spridas, genom publicering i etablerade working paper-serier som exempelvis IZA Discussion Papers. Delprojekt 1 har fått stor uppmärksamhet och resulterat i intervjuer med projektmedlemmarna i framstående medier som New York Times och The Economist, där de även deltog i podcasten "Money Talks". Resultaten har dessutom uppmärksammats av publikationer som Forbes och Frankfurter Allgemeine, vilket ytterligare belyser projektets relevans och genomslag. Projektet har också lett till ett nytt samarbete med en doktorand vid University of Amsterdam, vilket stärker de akademiska kopplingarna.
PUBLIKATIONSLISTA
• Lundborg, Petter & Plug, Erik & Rasmussen, Astrid Würtz, 2024. "Is There Really a Child Penalty in the Long Run? New Evidence from IVF Treatments," IZA Discussion Papers 16959, Institute of Labor Economics (IZA).
• Lundborg, Petter, Ilciukas, Julius, Plug, Erik & Rasmussen, Astrid Würtz, 2024. "The Only Child”, manuscript.
LÄNKAR TILL WEBSIDOR
Petter Lundborg: https://sites.google.com/site/atpetterlundborg/
Jan Bietenbeck: https://www.janbietenbeck.com/
Dan-Olof Rooth: https://sites.google.com/site/danolofrooth/