Hur förstå återgång och återkomst i affärslandskapet?
Ibland inträffar oförutsedda och omfattande händelser som i grunden ändrar förutsättningar för affärsverksamheten. Sådana omvälvande förändringar kan leda till att tidigare bedömningar och strategiska beslut måste göras om. Den pandemi som inleder 2020-talet är ett exempel på en sådan radikal ändring i samhället som också helt skakar om affärslandskapet. Företag går i konkurs, företag omstrukturerar sin verksamhet, medarbetare permitteras, leveranser upphör, tillverkningsenheter stängs. Detta är alla exempel på avgörande avbrott i verksamheten följt av en återgång till ett ”normaltillstånd”. Så vad händer när verksamhet skall återupptas? När och hur går det till? Vilka affärspartners påverkas och hur?
Projektets mål är att bidra till kunskap om dynamik i affärslandskapet om vad en sådan återgång kan betyda för både företag och deras intressenter. Detta görs genom en kvalitativ ansats som fördjupar sig i två olika typer av studier, dels en återstart av nedlagd affärsverksamhet som har huvudfokus på lokala intressenter, och dels en återflytt av tillverkning till ursprungslandet som har huvudfokus på globala intressenter.
Slutredovisning
Dagens affärsmiljö utmanas kontinuerligt av plötsliga händelser såsom ekonomiska kriser, naturkatastrofer och terroristattacker. Dessa händelser påverkar företag på sätt som ofta är omöjliga att förutse och ligger ofta utanför enskilda organisationers kontroll. De kan störa den normala verksamheten och tvinga företag – och till och med hela branscher – att ompröva etablerade arbetssätt, både under krisen och i den efterföljande återhämtningsfasen. Trots att störningar är ett vanligt fenomen i näringslivet har återhämtningsfasen efter oväntade och plötsliga händelser fått begränsad uppmärksamhet. Därför har det övergripande syftet med detta forskningsprojekt varit att utveckla en ökad förståelse för återhämtningsfasen efter händelser som orsakat radikala förändringar i affärslandskapet.
Flygbranschen valdes för denna studie eftersom den plötsligt och dramatiskt påverkades när WHO:s generaldirektör förklarade Covid-19 som en pandemi i mars 2020. Detta ledde till en våg av ständigt föränderliga och svårförutsägbara reserestriktioner som infördes av myndigheter världen över. Många av restriktionerna kvarstod fram till maj 2023, då Covid-19 inte längre klassificerades som ett internationellt hot mot folkhälsan. För flygbranschen innebar denna utdragna kris dramatiska intäktsförluster och tvingade många aktörer att ompröva sina framtidsplaner. Ett annat skäl till att välja denna bransch var möjligheten att studera både de tidsmässiga (Studie 1) och rumsliga (Studie 2) aspekterna av återhämtningsfasen.
STUDIE 1: ”ÅTERUPPTAGANDE AV AFFÄRSVERKSAMHET EFTER ETT UPPEHÅLL”
Studie 1 är en realtidsbaserad fallstudie av den svenska flygbranschen under den störningsperiod som orsakades av ständigt föränderliga och svårförutsägbara reserestriktioner som infördes av svenska myndigheter i syfte att begränsa spridningen av coronaviruset. Totalt infördes 37 restriktioner eller rekommendationer som tvingade branschens aktörer att upprepade gånger justera sina planer, inklusive att ställa in och återuppta flygningar, stänga och öppna flygplatser samt säga upp personal – ofta med mycket kort varsel.
Under hela pandemin följde studien den omfattande rapporteringen om både pandemin i sig och beslut från svenska myndigheter som påverkade flygbranschen. Den inkluderade även analyser av pressmeddelanden och årsredovisningar från branschaktörer. Dessutom genomfördes 73 realtida, djupgående intervjuer med högre chefer från flygrelaterade företag, branschorganisationer och myndigheter vid två tillfällen för att studera hur aktörer inom den svenska flygbranschen försökte hantera situationen. Vissa nyckelinformanter intervjuades två gånger. Den första intervjurundan (2021) genomfördes under en period av hög osäkerhet, då aktörerna främst fokuserade på kortsiktig överlevnad. Den andra rundan (2022) genomfördes när branschen började återhämta sig efter att reserestriktionerna i Sverige hade lättats. Studien fångar därmed både den omedelbara krisfasen och den tidiga återhämtningsfasen.
STUDIE 2: ”OMLOKALISERING AV PRODUKTION”
Studie 2 är en fallstudie av återinternalisering (re-insourcing) av underhålls-, reparations- och översynsaktiviteter (MRO) av ett australiskt flygbolag under Covid-19-pandemin. Dessa aktiviteter hade tidigare varit outsourcade till flera olika länder, men fördes nu tillbaka in i företagets egna anläggningar i Australien. Redan före pandemin hade företaget börjat ompröva sina outsourcingbeslut. De allvarliga störningar som pandemin medförde – såsom stängda gränser – påskyndade dock denna process och ledde till ett fullständigt återtagande av MRO-verksamheten. Denna förändring påverkade även ett stort antal externa intressenter.
Data samlades in från flera kvalitativa källor mellan februari 2023 och december 2025. Totalt genomfördes 30 semistrukturerade intervjuer med anställda som var involverade i återinternaliseringsprocessen, representerande olika organisatoriska nivåer och funktionella områden. Vissa intervjuer genomfördes i samband med platsbesök. Intervjudatan kompletterades med sekundära källor, inklusive interna företagsdokument och mediebevakning av återinternaliseringen. Studien fångar därmed både avvecklingen av internationella MRO-verksamheter och återetableringen av dessa i Australien.
I september 2021 presenterades forskningsprojektet vid en internationell konferens i Cork, Irland (som hölls online på grund av Covid-19-restriktioner). Konferensbidraget tilldelades priset för bästa konferenspapper och blev senare inbjudet till en specialutgåva av tidskriften Industrial Marketing Management (Poblete, Havila, Anderson, Gidhagen & Medlin, 2022). Detta markerade början på en expansion av forskningsprojektet. Projektet har involverat samarbete med både nationella och internationella forskare, med totalt nio deltagande forskare. Studie 1 inkluderade samarbetspartners från Mälardalens universitet/University of Exeter (Storbritannien), University of Adelaide (Australien), University of Turku (Finland) och Uppsala universitet. Studie 2 genomfördes i samarbete med två kollegor från University of Sydney. Under projektets gång har workshops för artikelutveckling organiserats i samband med internationella konferenser där resultaten presenterats.
Tidigare forskning om krishantering har vanligtvis fokuserat på sällsynta och isolerade händelser, såsom jordbävningar eller terroristattacker, som är begränsade i tid och rum. I kontrast undersöker denna studie en kris som var långvarig, global och präglad av kontinuerliga och oväntade störningar. Under sådana förhållanden kunde tidigare erfarenheter inte tillförlitligt vägleda framtida handlingar. I stället ägnade sig branschaktörerna åt ett pågående kollektivt meningsskapande. Resultaten tyder på att kriser inte bör studeras som isolerade händelser, utan snarare förstås som pågående processer inbäddade i bredare tidsmässiga och rumsliga sammanhang. Studien introducerar idén om ”på-och-av-och-på”-förändringsprocesser, vilket betonar kontinuitet genom avbrott: avslutandet av en aktivitet, följt av en period av uppehåll, och slutligen ett återupptagande av samma eller en omformad aktivitet. Detta kan ses som en särskild typ av process – en process med ett uppehåll. Som studien visar fortsatte aktörerna inom flygbranschen att sträva efter långsiktiga strategiska mål trots störningarna. Betydelsen av uppehåll blir särskilt tydlig när rumsliga dimensioner inkluderas. Under krisen ägnade sig branschaktörerna inte bara åt gemensamt meningsskapande, utan ifrågasatte även befintliga affärsmetoder och utvecklade nya arbetssätt. De använde exempelvis uppehållet till att bygga nya relationer och planera för ett mer hållbart flyg. Perioden möjliggjorde också utveckling av företagets organisatoriska förmåga att samordna resurser, aktiviteter och relationer för att utveckla verksamheten över tid.
Sammanfattningsvis bör återhämtningsfasen efter en radikal störning inte förstås som en återgång till förhållanden före krisen. I stället utgör uppehållet en kritisk period för att ompröva och omforma framtida strategier.
Flygbranschen valdes för denna studie eftersom den plötsligt och dramatiskt påverkades när WHO:s generaldirektör förklarade Covid-19 som en pandemi i mars 2020. Detta ledde till en våg av ständigt föränderliga och svårförutsägbara reserestriktioner som infördes av myndigheter världen över. Många av restriktionerna kvarstod fram till maj 2023, då Covid-19 inte längre klassificerades som ett internationellt hot mot folkhälsan. För flygbranschen innebar denna utdragna kris dramatiska intäktsförluster och tvingade många aktörer att ompröva sina framtidsplaner. Ett annat skäl till att välja denna bransch var möjligheten att studera både de tidsmässiga (Studie 1) och rumsliga (Studie 2) aspekterna av återhämtningsfasen.
STUDIE 1: ”ÅTERUPPTAGANDE AV AFFÄRSVERKSAMHET EFTER ETT UPPEHÅLL”
Studie 1 är en realtidsbaserad fallstudie av den svenska flygbranschen under den störningsperiod som orsakades av ständigt föränderliga och svårförutsägbara reserestriktioner som infördes av svenska myndigheter i syfte att begränsa spridningen av coronaviruset. Totalt infördes 37 restriktioner eller rekommendationer som tvingade branschens aktörer att upprepade gånger justera sina planer, inklusive att ställa in och återuppta flygningar, stänga och öppna flygplatser samt säga upp personal – ofta med mycket kort varsel.
Under hela pandemin följde studien den omfattande rapporteringen om både pandemin i sig och beslut från svenska myndigheter som påverkade flygbranschen. Den inkluderade även analyser av pressmeddelanden och årsredovisningar från branschaktörer. Dessutom genomfördes 73 realtida, djupgående intervjuer med högre chefer från flygrelaterade företag, branschorganisationer och myndigheter vid två tillfällen för att studera hur aktörer inom den svenska flygbranschen försökte hantera situationen. Vissa nyckelinformanter intervjuades två gånger. Den första intervjurundan (2021) genomfördes under en period av hög osäkerhet, då aktörerna främst fokuserade på kortsiktig överlevnad. Den andra rundan (2022) genomfördes när branschen började återhämta sig efter att reserestriktionerna i Sverige hade lättats. Studien fångar därmed både den omedelbara krisfasen och den tidiga återhämtningsfasen.
STUDIE 2: ”OMLOKALISERING AV PRODUKTION”
Studie 2 är en fallstudie av återinternalisering (re-insourcing) av underhålls-, reparations- och översynsaktiviteter (MRO) av ett australiskt flygbolag under Covid-19-pandemin. Dessa aktiviteter hade tidigare varit outsourcade till flera olika länder, men fördes nu tillbaka in i företagets egna anläggningar i Australien. Redan före pandemin hade företaget börjat ompröva sina outsourcingbeslut. De allvarliga störningar som pandemin medförde – såsom stängda gränser – påskyndade dock denna process och ledde till ett fullständigt återtagande av MRO-verksamheten. Denna förändring påverkade även ett stort antal externa intressenter.
Data samlades in från flera kvalitativa källor mellan februari 2023 och december 2025. Totalt genomfördes 30 semistrukturerade intervjuer med anställda som var involverade i återinternaliseringsprocessen, representerande olika organisatoriska nivåer och funktionella områden. Vissa intervjuer genomfördes i samband med platsbesök. Intervjudatan kompletterades med sekundära källor, inklusive interna företagsdokument och mediebevakning av återinternaliseringen. Studien fångar därmed både avvecklingen av internationella MRO-verksamheter och återetableringen av dessa i Australien.
I september 2021 presenterades forskningsprojektet vid en internationell konferens i Cork, Irland (som hölls online på grund av Covid-19-restriktioner). Konferensbidraget tilldelades priset för bästa konferenspapper och blev senare inbjudet till en specialutgåva av tidskriften Industrial Marketing Management (Poblete, Havila, Anderson, Gidhagen & Medlin, 2022). Detta markerade början på en expansion av forskningsprojektet. Projektet har involverat samarbete med både nationella och internationella forskare, med totalt nio deltagande forskare. Studie 1 inkluderade samarbetspartners från Mälardalens universitet/University of Exeter (Storbritannien), University of Adelaide (Australien), University of Turku (Finland) och Uppsala universitet. Studie 2 genomfördes i samarbete med två kollegor från University of Sydney. Under projektets gång har workshops för artikelutveckling organiserats i samband med internationella konferenser där resultaten presenterats.
Tidigare forskning om krishantering har vanligtvis fokuserat på sällsynta och isolerade händelser, såsom jordbävningar eller terroristattacker, som är begränsade i tid och rum. I kontrast undersöker denna studie en kris som var långvarig, global och präglad av kontinuerliga och oväntade störningar. Under sådana förhållanden kunde tidigare erfarenheter inte tillförlitligt vägleda framtida handlingar. I stället ägnade sig branschaktörerna åt ett pågående kollektivt meningsskapande. Resultaten tyder på att kriser inte bör studeras som isolerade händelser, utan snarare förstås som pågående processer inbäddade i bredare tidsmässiga och rumsliga sammanhang. Studien introducerar idén om ”på-och-av-och-på”-förändringsprocesser, vilket betonar kontinuitet genom avbrott: avslutandet av en aktivitet, följt av en period av uppehåll, och slutligen ett återupptagande av samma eller en omformad aktivitet. Detta kan ses som en särskild typ av process – en process med ett uppehåll. Som studien visar fortsatte aktörerna inom flygbranschen att sträva efter långsiktiga strategiska mål trots störningarna. Betydelsen av uppehåll blir särskilt tydlig när rumsliga dimensioner inkluderas. Under krisen ägnade sig branschaktörerna inte bara åt gemensamt meningsskapande, utan ifrågasatte även befintliga affärsmetoder och utvecklade nya arbetssätt. De använde exempelvis uppehållet till att bygga nya relationer och planera för ett mer hållbart flyg. Perioden möjliggjorde också utveckling av företagets organisatoriska förmåga att samordna resurser, aktiviteter och relationer för att utveckla verksamheten över tid.
Sammanfattningsvis bör återhämtningsfasen efter en radikal störning inte förstås som en återgång till förhållanden före krisen. I stället utgör uppehållet en kritisk period för att ompröva och omforma framtida strategier.