Nationalkänslans ekonomi. Medborgarskap, marknad, biopolitik i skandinavisk 1800-talsroman
Den svenska 1800-talsromanens betydelse för att bygga nationen och utforma det moderna livet är enorm. Den drog upp landets gränser, gjorde familjelivet kärleksfullt och intimt, inspirerade patriotiska känslor, utvisade det främmande och annorlunda, framställde konsumtion som nödvändigt för lycka. Kort sagt, 1800-talsromanen hjälpte till att organisera befolkningen och inrätta social ordning. Projektet Nationalkänslans ekonomi. Medborgarskap, marknadsplats, biopolitik i skandinavisk 1800-talslitteratur, ämnar visa hur litteraturen – i synnerhet romanen – ganska bokstavligt inte endast producerade medborgare, utan också organiserade liv, och därigenom peka på hur 1800-talslitteraturen deltog i en biopolitik. Istället för att läsa romanen som behållare för idéer och ideologier, betraktas de som former av skrivpraktiker vilka konstruerar ett medborgarsubjekt. Projektet avser att frilägga hur romanerna för att skapa läsande medborgare framställde social ordning i form av en ekonomi i vilken marknadsrelationer råder. Medborgarsubjektet – vare sig i form av läsare eller iscensatta karaktärer – får därmed drag av homo economicus. Genom att situera svenska 1800-talsromaner i sina ekonomiska och politiska möjlighetsvillkor, främmandegör de dagens nationalism och nationskoncept, vilket undergräver nationalistiska rörelsers argument idag.
Slutredovisning
Projektet ”Nationalkänslans ekonomi. Medborgarskap, marknadsplats, biopolitik i skandinavisk 1800-talslitteratur” har resulterat i ett manus till en monografi som under året 2025 kommer att ges ut av förlaget Makadam. Fem artiklar (peer review) som tidigare publicerats i internationella (3) och nationella (2) tidskrifter har tillsammans med ett nyskrivet kapitel och en inledning omarbetats till en helhet. Kapitel sex är resultatet av ny forskning under min Sabbatical, bland annat vid Oxford University där jag tillbringade en termin (Trinity term) våren 2024.
Projektet frilägger den tidiga svenska 1800-talsromanens betydelse för att bygga nationen och utforma det moderna livet, som del i en biopolitik. Här ingår hur romanen deltog i att dra upp landets gränser, göra familjelivet kärleksfullt och intimt, inspirera patriotiska känslor, utvisa det främmande och annorlunda, framställa konsumtion som nödvändig för lycka. Med andra ord, den tidiga 1800-talsromanen hjälpte till att organisera befolkningen, skapa rättskaffens medborgare och inrätta social ordning. Projektet utvecklar vidare hur romanerna i skapandet av läsande medborgare behövde framställa social ordning i form av en ekonomi i vilken marknadsrelationer råder. Medborgarsubjektet – vare sig i form av läsare eller iscensatta karaktärer – får därmed drag av homo economicus.
Det är framför allt biopolitiken som givits tydligare emfas i volymen än i tidigare artiklar. Foucaults syn på liberalism som en ny typ av makt som efterträder den suveräna makten är ett grundantagande. Samhället är målet för en permanent statlig intervention, inte för att begränsa friheter utan för att skapa och garantera dem. Resultatet av liberalt regerande är det slags subjekt som produceras: subjektets frihet förutsätter självreglering (Foucault 2010). Projektet framhåller hur romaner producerar sådana subjekt. Istället för att läsa romanerna som behållare för idéer och ideologier, betraktas dessa som en form av skrivpraktiker vilka konstruerar ett medborgarsubjekt. Efter förlusten av Finland 1809 blir det särskilt viktigt att stänga till om ”det svenska” och definiera svenskhet. Som en effekt sker en kolonisering av det egna landet med etablerandet av gränser, mot det finska, men även mot det norska, detta trots en tilltvingad union och en ”gemensam” identitetspolitik. Med en begynnande demokratisering (1809 var även året för den regeringsform som ändrade styrelseskicket, upplöste enväldet, och ökade maktfördelningen), tillika befolkningsökning, urbanisering och proletarisering blir det i ”revolutionernas tidsålder” – för att tala med Eric Hobsbawm – noga med vilka som får klassificeras som medborgare och rättssubjekt. Det krävs såväl inkluderande som exkluderande praktiker då förskjutningar och osäkerheter skapas i gränsdragningarna mellan människor. Projektet hävdar att den tidiga 1800-talsromanens roll var framträdande i det arbetet. Särskilt romaner där familjen stod i fokus. Under inflytande av ”nationsformen” (Balibar, 2004) sker en nationalisering av de mänskliga relationerna i den privata sfären – i synnerhet av familjens relationer. Relationen mellan individerna laddas med en medborgarfunktion. Omvänt skapas nationell gemenskap i en identifikation med ett (symboliskt) släktskap. Framför allt sista kapitlet visar hur romanen deltar i att reglera dessa relationer.
Genom att situera svenska 1800-talsromaner i sina ekonomiska och politiska
möjlighetsvillkor, främmandegör dessa dagens nationalism och nationskoncept, vilket undergräver nationalistiska rörelsers argument idag.
Kapitel 1 visar hur Emilie Flygare-Carlén i Rosen på Tistelön (1842) i sin skildring av det dramatiska kriget mellan smugglare och tullare i det bohuslänska havsbandet i själva verket diskuterar relationen mellan stat och individ samt frågor om medborgarskap och lokal identitet. Statlig styrning vilken i romanen manifesteras i tullverkets och polisväsendets lokala representanter ställs emot en klanliknande gränsbefolknings motstånd. Kapitlet synliggör även hur i romanen en politisk relation där makt och motstånd står på spel skrivs som ett utbyte av varor och kroppar i en ekonomi.
Kapitel 2 analyserar Fredrika Bremers roman I Dalarna (1845) som en nationalroman, dvs en roman som ser som sin uppgift att upplysa om vilket nationens folk är, vilka befolkningsgrupper det innehåller, hur nationen uppstått och utvecklats. Kapitlet diskuterar hur skrivsätt och genredrag – gotik och idealrealistisk folklivsskildring – både kompletterar varandra och strider om dominans på olika nivåer i texten, såväl form- som innehållsmässigt. Härmed undersöker jag hur dessa texttyper producerar, men även problematiserar nationell identitet på sina egna särskilda villkor samt i förhållande till varandra.
Kapitel 3 undersöker subjektivitet, biomakt och konsumtionsmönster i Fredrika Bremers Grannarna (1837) och Flygare-Carléns Rosen på Tistelön (1842). Här tar jag upp hur individen i dessa romaner formas i en liberal ekonomi och argumenterar för att det liberala subjektet konstitueras som ett medborgarsubjekt genom att ges konkret form i en berättelse om den enskildes relation till kollektivet. Med Étienne Balibars diskussion om medborgarsubjektet som utgångspunkt undersöks individen i relation till social gemenskap (granngemenskapen, fiskesamhället, nationen).
Kapitel 4 intar ett transnationellt perspektiv i analys av tre dikter ur Johan Ludvig Runebergs Fänrik Ståhls sägner för att undersöka maktrelationer och peka på en politiskt betingad hybrid författarposition. Då dikterna ställs i juxtaposition till varandra synliggörs hur dikterna både döljer och avslöjar hur relationen mellan individ och kollektiv, ”fritt folk” och armé, regleras i en maktordning. Frågan hur kriget för föras för att inspirera till nationalism genomsyrar analysen. Därmed avslöjar dikterna hur det manliga medborgarsubjektet formas, som Étienne Balibar (2017) hävdar, är grunden till modern subjektivitet.
Kapitel 5 analyserar tre brevromaner, Sophie von Knorrings Illusionerna (1836), Bremers Grannarne (1837), Carl Jonas Love Almqvists Araminta May (1838) som apparater för produktion av könade subjekt i en makt och begärsekonomi. Genom att koppla genren till den liberala ekonomin och dess roll i att skapa kvinnliga medborgare ges en ny synvinkel på brev(roman)formen som en biopolitisk praktik. När tidigare forskning (Leffler 2013, Ljung 1996) undersöker representationstekniker i Araminta May som ett sätt att skapa illusionseffekter, lyfter kapitlet fram den politiska dimensionen i sådana formstrategier.
Kapitel 6 (som även fungerar som en konkluderande text) visar hur representationer av familjen i romanerna jag har undersökt fungerar som en central aspekt i en policy för befolkningen och strategisk politisk intervention. Familjen undersöks som mediator mellan individen och nationen. I sin egenskap av att vara både biologisk och social enhet – tillika upprätthållare av ideologisk och biologisk (re)produktion (nativitet, subjektivering) – utgör familjen den plats där levande kroppar institutionaliseras i sina samhälleliga roller. Den tidiga familjeromanen analyseras som apparat för förvaltningen och distributionen av befolkningen (Agamben 2009).
Jag har inom ramen för projektets ämne medverkat vid TFL-dagarna (28, 29 november 2024, Stockholms universitet) med ett paper: ”Vilka får skaffa barn. Medborgarskap och reproduktion i den svenska 1800-talsromanen”. Föredraget omarbetades till en artikel i konferensvolymen i Tidskrift för litteraturvetenskap, Vol 54 Nr 3–4 (2024).
Förutom de publikationer som projektet resulterat i har det lett till nya samarbeten. Jag har bjudits in till att delta i ett arbete med en programansökan, ”Språk, Litteratur, Nation, där forskare vid fyra institutioner vid fakulteten ingår. Frida Beckman, Thomas Götselius, (Literature/IKE) Cecilia Schwarz (Italienska, Romklass), Christophe Premat (Franska, Romklass), Irmi Schweiger, Monika Gänssbauer (Kinesiska, IAM).
Vid min termin som Visiting fellow vid Oxford University, bidrog jag till seminariekulturen vid det högre seminariet för ”Victorian studies” och fick själv produktiva uppslag och idéer till min forskning i samtal med professorer (Helen Small; Elisabeth Shuttleworth) och doktorander, tillika värdefulla kontakter.
Nya forskningsfrågor har uppstått i arbetet vilka jag delvis undersöker i det nya kapitlet samt i föredraget vid TFL-dagarna. Fokus ligger här på hur romanen skriver genealogi i relation till biopolitiken. Jag planerar att undersöka ämnet vidare i mitt kommande forskningsprojekt.
Forskningsresultaten har spridits vid TFL-dagarna och i tidskriften Tidskrift för litteraturvetenskap (Open Access). Monografin publiceras (Open Access) (DIVA) och kommer att säljas i bokhandlar, samt förhoppningsvis distribueras till bibliotek.
Publikationer:
Monografi:
”Nationalkänslans ekonomi. Medborgarskap, marknadsplats, biopolitik i skandinavisk 1800-talslitteratur” (Open Access)
(Ännu ej publicerad)
Artikel i konferensvolym, tidskrift:
”Vilka får skaffa barn. Medborgarskap och reproduktion i den svenska 1800-talsromanen” Tidskrift för litteraturvetenskap, TFL, Vol 54 Nr 3–4 (2024).
(Ännu ej publicerad)
Projektet frilägger den tidiga svenska 1800-talsromanens betydelse för att bygga nationen och utforma det moderna livet, som del i en biopolitik. Här ingår hur romanen deltog i att dra upp landets gränser, göra familjelivet kärleksfullt och intimt, inspirera patriotiska känslor, utvisa det främmande och annorlunda, framställa konsumtion som nödvändig för lycka. Med andra ord, den tidiga 1800-talsromanen hjälpte till att organisera befolkningen, skapa rättskaffens medborgare och inrätta social ordning. Projektet utvecklar vidare hur romanerna i skapandet av läsande medborgare behövde framställa social ordning i form av en ekonomi i vilken marknadsrelationer råder. Medborgarsubjektet – vare sig i form av läsare eller iscensatta karaktärer – får därmed drag av homo economicus.
Det är framför allt biopolitiken som givits tydligare emfas i volymen än i tidigare artiklar. Foucaults syn på liberalism som en ny typ av makt som efterträder den suveräna makten är ett grundantagande. Samhället är målet för en permanent statlig intervention, inte för att begränsa friheter utan för att skapa och garantera dem. Resultatet av liberalt regerande är det slags subjekt som produceras: subjektets frihet förutsätter självreglering (Foucault 2010). Projektet framhåller hur romaner producerar sådana subjekt. Istället för att läsa romanerna som behållare för idéer och ideologier, betraktas dessa som en form av skrivpraktiker vilka konstruerar ett medborgarsubjekt. Efter förlusten av Finland 1809 blir det särskilt viktigt att stänga till om ”det svenska” och definiera svenskhet. Som en effekt sker en kolonisering av det egna landet med etablerandet av gränser, mot det finska, men även mot det norska, detta trots en tilltvingad union och en ”gemensam” identitetspolitik. Med en begynnande demokratisering (1809 var även året för den regeringsform som ändrade styrelseskicket, upplöste enväldet, och ökade maktfördelningen), tillika befolkningsökning, urbanisering och proletarisering blir det i ”revolutionernas tidsålder” – för att tala med Eric Hobsbawm – noga med vilka som får klassificeras som medborgare och rättssubjekt. Det krävs såväl inkluderande som exkluderande praktiker då förskjutningar och osäkerheter skapas i gränsdragningarna mellan människor. Projektet hävdar att den tidiga 1800-talsromanens roll var framträdande i det arbetet. Särskilt romaner där familjen stod i fokus. Under inflytande av ”nationsformen” (Balibar, 2004) sker en nationalisering av de mänskliga relationerna i den privata sfären – i synnerhet av familjens relationer. Relationen mellan individerna laddas med en medborgarfunktion. Omvänt skapas nationell gemenskap i en identifikation med ett (symboliskt) släktskap. Framför allt sista kapitlet visar hur romanen deltar i att reglera dessa relationer.
Genom att situera svenska 1800-talsromaner i sina ekonomiska och politiska
möjlighetsvillkor, främmandegör dessa dagens nationalism och nationskoncept, vilket undergräver nationalistiska rörelsers argument idag.
Kapitel 1 visar hur Emilie Flygare-Carlén i Rosen på Tistelön (1842) i sin skildring av det dramatiska kriget mellan smugglare och tullare i det bohuslänska havsbandet i själva verket diskuterar relationen mellan stat och individ samt frågor om medborgarskap och lokal identitet. Statlig styrning vilken i romanen manifesteras i tullverkets och polisväsendets lokala representanter ställs emot en klanliknande gränsbefolknings motstånd. Kapitlet synliggör även hur i romanen en politisk relation där makt och motstånd står på spel skrivs som ett utbyte av varor och kroppar i en ekonomi.
Kapitel 2 analyserar Fredrika Bremers roman I Dalarna (1845) som en nationalroman, dvs en roman som ser som sin uppgift att upplysa om vilket nationens folk är, vilka befolkningsgrupper det innehåller, hur nationen uppstått och utvecklats. Kapitlet diskuterar hur skrivsätt och genredrag – gotik och idealrealistisk folklivsskildring – både kompletterar varandra och strider om dominans på olika nivåer i texten, såväl form- som innehållsmässigt. Härmed undersöker jag hur dessa texttyper producerar, men även problematiserar nationell identitet på sina egna särskilda villkor samt i förhållande till varandra.
Kapitel 3 undersöker subjektivitet, biomakt och konsumtionsmönster i Fredrika Bremers Grannarna (1837) och Flygare-Carléns Rosen på Tistelön (1842). Här tar jag upp hur individen i dessa romaner formas i en liberal ekonomi och argumenterar för att det liberala subjektet konstitueras som ett medborgarsubjekt genom att ges konkret form i en berättelse om den enskildes relation till kollektivet. Med Étienne Balibars diskussion om medborgarsubjektet som utgångspunkt undersöks individen i relation till social gemenskap (granngemenskapen, fiskesamhället, nationen).
Kapitel 4 intar ett transnationellt perspektiv i analys av tre dikter ur Johan Ludvig Runebergs Fänrik Ståhls sägner för att undersöka maktrelationer och peka på en politiskt betingad hybrid författarposition. Då dikterna ställs i juxtaposition till varandra synliggörs hur dikterna både döljer och avslöjar hur relationen mellan individ och kollektiv, ”fritt folk” och armé, regleras i en maktordning. Frågan hur kriget för föras för att inspirera till nationalism genomsyrar analysen. Därmed avslöjar dikterna hur det manliga medborgarsubjektet formas, som Étienne Balibar (2017) hävdar, är grunden till modern subjektivitet.
Kapitel 5 analyserar tre brevromaner, Sophie von Knorrings Illusionerna (1836), Bremers Grannarne (1837), Carl Jonas Love Almqvists Araminta May (1838) som apparater för produktion av könade subjekt i en makt och begärsekonomi. Genom att koppla genren till den liberala ekonomin och dess roll i att skapa kvinnliga medborgare ges en ny synvinkel på brev(roman)formen som en biopolitisk praktik. När tidigare forskning (Leffler 2013, Ljung 1996) undersöker representationstekniker i Araminta May som ett sätt att skapa illusionseffekter, lyfter kapitlet fram den politiska dimensionen i sådana formstrategier.
Kapitel 6 (som även fungerar som en konkluderande text) visar hur representationer av familjen i romanerna jag har undersökt fungerar som en central aspekt i en policy för befolkningen och strategisk politisk intervention. Familjen undersöks som mediator mellan individen och nationen. I sin egenskap av att vara både biologisk och social enhet – tillika upprätthållare av ideologisk och biologisk (re)produktion (nativitet, subjektivering) – utgör familjen den plats där levande kroppar institutionaliseras i sina samhälleliga roller. Den tidiga familjeromanen analyseras som apparat för förvaltningen och distributionen av befolkningen (Agamben 2009).
Jag har inom ramen för projektets ämne medverkat vid TFL-dagarna (28, 29 november 2024, Stockholms universitet) med ett paper: ”Vilka får skaffa barn. Medborgarskap och reproduktion i den svenska 1800-talsromanen”. Föredraget omarbetades till en artikel i konferensvolymen i Tidskrift för litteraturvetenskap, Vol 54 Nr 3–4 (2024).
Förutom de publikationer som projektet resulterat i har det lett till nya samarbeten. Jag har bjudits in till att delta i ett arbete med en programansökan, ”Språk, Litteratur, Nation, där forskare vid fyra institutioner vid fakulteten ingår. Frida Beckman, Thomas Götselius, (Literature/IKE) Cecilia Schwarz (Italienska, Romklass), Christophe Premat (Franska, Romklass), Irmi Schweiger, Monika Gänssbauer (Kinesiska, IAM).
Vid min termin som Visiting fellow vid Oxford University, bidrog jag till seminariekulturen vid det högre seminariet för ”Victorian studies” och fick själv produktiva uppslag och idéer till min forskning i samtal med professorer (Helen Small; Elisabeth Shuttleworth) och doktorander, tillika värdefulla kontakter.
Nya forskningsfrågor har uppstått i arbetet vilka jag delvis undersöker i det nya kapitlet samt i föredraget vid TFL-dagarna. Fokus ligger här på hur romanen skriver genealogi i relation till biopolitiken. Jag planerar att undersöka ämnet vidare i mitt kommande forskningsprojekt.
Forskningsresultaten har spridits vid TFL-dagarna och i tidskriften Tidskrift för litteraturvetenskap (Open Access). Monografin publiceras (Open Access) (DIVA) och kommer att säljas i bokhandlar, samt förhoppningsvis distribueras till bibliotek.
Publikationer:
Monografi:
”Nationalkänslans ekonomi. Medborgarskap, marknadsplats, biopolitik i skandinavisk 1800-talslitteratur” (Open Access)
(Ännu ej publicerad)
Artikel i konferensvolym, tidskrift:
”Vilka får skaffa barn. Medborgarskap och reproduktion i den svenska 1800-talsromanen” Tidskrift för litteraturvetenskap, TFL, Vol 54 Nr 3–4 (2024).
(Ännu ej publicerad)