Nordisk exceptionalism? Kartläggning av konstitutionella resonemang i Norden
Ökande domstolsmakt har under de senaste tre decennierna kommit att bli en global trend. Högsta domstolar och författningsdomstolar spelar en allt större roll i många länder när det gäller att fastställa den offentliga politikens inriktning, form och innehåll. De nordiska högsta domstolarna är inget undantag. De har ofta genom att ta ställning i konstitutionella frågor avgjort grundläggande politiska frågor. I vissa fall har de till och med beskyllts för alltför långtgående aktivism. Eftersom effekten av ett avgörande i en konstitutionell fråga ofta får verkningar som går utöver det fall som faktiskt bedöms av domstolen är det av allt större betydelse att förstå hur nordiska domare motiverar sina beslut i dessa frågor. I projektet analyseras de resonemang som förs av de högsta domstolarna i fem nordiska länder: Sverige, Norge, Danmark, Island och Finland. Nordiska länder inkluderas sällan i de stora komparativa konstitutionella projekten. Syftet med detta projekt är att delta i den globala akademiska diskursen om konstitutionella resonemang och att berika denna med de nordiska ländernas erfarenheter. Vi ska identifiera argumentationsmönster för att upptäcka gemensamma drag och strömningar. Våra resultat kommer vi sedan att systematiskt jämföra med andra domstolar i världen, för vilka studier liknande vår redan har genomförts. Genom en sådan jämförelse kan vi bättre bedöma domarens konstitutionella roll i de nordiska länderna och belysa debatten om konstitutionella resonemang.
Slutredovisning
Projektets syfte och utveckling
Det nordiska CONREASON-projektet syftade till att empiriskt studera konstitutionella resonemang i högsta domstolarna i de fem nordiska länderna och jämföra dessa med praxis i andra domstolar världen över. Genom att använda en unik kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder har projektet identifierat och analyserat flera gemensamma drag i den nordiska stilen för konstitutionella resonemang. Fokus låg på de konstitutionella argumenten och centrala konstitutionella begreppen som används i högsta domstolarnas ledande konstitutionella mål. Våra resultat syftar till att bidra till normativa debatter om konstitutionella resonemang, både i de nordiska länderna och internationellt, inom såväl akademisk som politisk diskurs.
Under de tre år som projektet pågick träffades forskargruppen, bestående av forskare från samtliga fem nordiska länder, fysiskt vid fyra tillfällen i Örebro och höll dessutom ett stort antal onlinemöten. En serie webbseminarier anordnades för att diskutera den institutionella kontexten för konstitutionella resonemang samt den juridiska och politiska kulturen i de nordiska länderna med en bredare publik. Totalt hölls tio webbseminarier. Därutöver organiserades tre ytterligare webbseminarier med framstående inbjudna gäster som hade erfarenhet av empirisk forskning inom komparativ konstitutionell rätt, för att diskutera olika ämnen.
Metodiken och kodboken färdigställdes efter att pilotstudier genomförts under projektets första år. Därefter kodade teamet fallen under den följande terminen. Den fjärde och femte terminen ägnades åt dataanalys och integrering av projektets kvantitativa och kvalitativa delar. Den sista terminen fokuserades på att sprida och diskutera resultaten genom deltagande i konferenser och seminarier, både inom Norden och i andra europeiska länder, samt på att skriva publikationer.
Projektets viktigaste resultat och slutsatser
Vi har genomfört både internordiska och globala jämförelser med hjälp av data från 33 andra jurisdiktioner världen över, insamlades i tidigare projekt med samma metodik. För det första undersökte vi omfattningen, variationen och mångfalden av skäl i ledande konstitutionella mål och fann att vissa domstolar använder en rikare och mer varierad repertoar av argument och begrepp. Bland de nordiska domstolarna är skillnaden i den genomsnittliga andelen argumentation och konceptualisering, liksom variationen inom varje domstol, mindre uttalad. Dessutom identifierades en statistiskt signifikant öst-västlig skillnad i argumentation, men inte i konceptualisering.
För det andra visar principalkomponentanalysen att även om de nordiska domstolarna uppvisar variation sinsemellan, intar de en marginell position ur ett globalt perspektiv. Sammanfattningsvis kan det konstateras att trots variationer inom Norden har de nordiska domstolarna, när argumentation och konceptualisering beaktas tillsammans, en tydlig global särprägel i konstitutionella resonemang.
I våra globala jämförelser med hjälp av hela datasetet fann vi att Finland ligger nära Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna, vilket inte är förvånande med tanke på Finlands relativt unga konstitution, vars rättighetskatalog till stor del är utformad i enlighet med Europakonventionen. Danmarks position, närmare mitten, överensstämmer med den konventionella uppfattningen att den danska konstitutionen underskattar landets faktiska engagemang för och respekt för mänskliga rättigheter, eftersom den innehåller färre rättigheter än de andra nordiska konstitutionerna. Våra data tyder på att denna "konstitutionella överprestation" inte drivs av Högsta domstolens rättspraxis utan snarare av de politiska myndigheternas agerande.
Vidare analyserade vi användningen av specifika typer av argument och centrala konstitutionella begrepp i de ledande konstitutionella målen i de sju nordiska högsta domstolarna och genomförde olika statistiska jämförelser. För det första visar vår empiri att de nordiska högsta domstolarna i stor utsträckning förlitar sig på förarbeten. Denna framträdande tillit kan hänföras till den nordiska synen på demokrati, som betonar folksuveränitet och riksdagens centrala roll. Användningen av förarbeten är ett särdrag i Norden och förekommer sällan i någon större utsträckning någon annanstans.
För det andra används prejudikat mest frekvent i Norge och minst i Danmark, Finland och Sverige. I norsk rätt och rättsvetenskap anses prejudikat vara den viktigaste rättskällan efter lagstiftning, en uppfattning som stöds av våra data. Bland de nordiska länderna betraktas rättsväsendet i Norge och Island ofta som det mest aktiva, medan Finland, Sverige och Danmark tenderar att uppvisa större självbehärskning. Detta överensstämmer med våra resultat om andelen ledande konstitutionella mål som använder prejudicerande argument, där Norge och Island har de högsta andelarna.
För det tredje visar våra resultat att det finns betydande skillnader i andelen internationellt harmoniserande argument mellan de nordiska länderna, även om alla uppvisar anmärkningsvärt höga nivåer, med Island i topp, följt av Finland och Norge. Dessa proportioner är exceptionellt höga i ett globalt perspektiv. Förekomsten av internationella harmoniseringsargument i Islands dataset återspeglar både den betydande roll och den omtvistade status som internationell rätt har i landets nationella rättssystem. Islands ledande ställning i detta avseende är inte förvånande med tanke på den spänning mellan dualistiska och monistiska synsätt som framgår av rättspraxis från Islands högsta domstol.
En allmän slutsats från våra empiriska undersökningar är att de nordiska grundlagarna, möjligen med undantag för Norge, spelar en relativt svag roll i de rättsliga resonemangen jämfört med andra västländer. Detta framgår av det relativt låga antalet mål som rör konstitutionell prövning av lagstiftning, den jämförelsevis begränsade mångfalden av argument och begrepp som används i konstitutionella resonemang, samt den starka tilltron till internationella fördrag om mänskliga rättigheter, antingen vid sidan av eller istället för nationella konstitutioner.
Nya forskningsfrågor
En outforskad fråga som förtjänar ytterligare forskning med en liknande metod är i vilken utsträckning konstitutionella resonemang skiljer sig från lagtolkning och hur denna skillnad påverkar rättskälleläran. Ytterligare frågor som skulle kunna undersökas med hjälp av olika empiriska metoder är bland annat vilken roll politiska organ spelar för utformningen av konstitutionella resonemang. I de nordiska rättsordningarna, där lagstiftaren spelar en central roll för att värna grundlagen och de grundlagsskyddade rättigheterna, har de politiska grenarna av statsmakten stor betydelse för hur domstolarna tolkar grundlagen. I Sverige utmärker sig Lagrådet, som består av nuvarande och tidigare domare från båda högsta domstolarna och som har till uppgift att föregripa grundlagsprövning av lagförslag, ur ett komparativt perspektiv, men som ännu inte har studerats empiriskt.
Spridning av resultaten
Projektets resultat har presenterats och diskuterats vid olika seminarier, föreläsningar och konferenser i Norden och övriga Europa. Bland dessa kan nämnas konferensen Þjóðarspegillinn på Island, den årliga konferensen för European Society for Empirical Legal Studies (ESELS) i Spanien, den nordiska statsvetenskapliga kongressen i Norge och generalkonferensen för European Consortium for Political Research på Irland. Resultaten från projektet kommer även att inkluderas i den kommande upplagan av en dansk lärobok i konstitutionell rätt. Utöver detta har resultaten presenterats och diskuterats med ledamöter av konstitutionsutskottet (KU) i Sveriges riksdag i Stockholm. Totalt planeras åtta vetenskapliga artiklar att publiceras med öppen tillgång under 2025, tillsammans med en samförfattad bok.
Det nordiska CONREASON-projektet syftade till att empiriskt studera konstitutionella resonemang i högsta domstolarna i de fem nordiska länderna och jämföra dessa med praxis i andra domstolar världen över. Genom att använda en unik kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder har projektet identifierat och analyserat flera gemensamma drag i den nordiska stilen för konstitutionella resonemang. Fokus låg på de konstitutionella argumenten och centrala konstitutionella begreppen som används i högsta domstolarnas ledande konstitutionella mål. Våra resultat syftar till att bidra till normativa debatter om konstitutionella resonemang, både i de nordiska länderna och internationellt, inom såväl akademisk som politisk diskurs.
Under de tre år som projektet pågick träffades forskargruppen, bestående av forskare från samtliga fem nordiska länder, fysiskt vid fyra tillfällen i Örebro och höll dessutom ett stort antal onlinemöten. En serie webbseminarier anordnades för att diskutera den institutionella kontexten för konstitutionella resonemang samt den juridiska och politiska kulturen i de nordiska länderna med en bredare publik. Totalt hölls tio webbseminarier. Därutöver organiserades tre ytterligare webbseminarier med framstående inbjudna gäster som hade erfarenhet av empirisk forskning inom komparativ konstitutionell rätt, för att diskutera olika ämnen.
Metodiken och kodboken färdigställdes efter att pilotstudier genomförts under projektets första år. Därefter kodade teamet fallen under den följande terminen. Den fjärde och femte terminen ägnades åt dataanalys och integrering av projektets kvantitativa och kvalitativa delar. Den sista terminen fokuserades på att sprida och diskutera resultaten genom deltagande i konferenser och seminarier, både inom Norden och i andra europeiska länder, samt på att skriva publikationer.
Projektets viktigaste resultat och slutsatser
Vi har genomfört både internordiska och globala jämförelser med hjälp av data från 33 andra jurisdiktioner världen över, insamlades i tidigare projekt med samma metodik. För det första undersökte vi omfattningen, variationen och mångfalden av skäl i ledande konstitutionella mål och fann att vissa domstolar använder en rikare och mer varierad repertoar av argument och begrepp. Bland de nordiska domstolarna är skillnaden i den genomsnittliga andelen argumentation och konceptualisering, liksom variationen inom varje domstol, mindre uttalad. Dessutom identifierades en statistiskt signifikant öst-västlig skillnad i argumentation, men inte i konceptualisering.
För det andra visar principalkomponentanalysen att även om de nordiska domstolarna uppvisar variation sinsemellan, intar de en marginell position ur ett globalt perspektiv. Sammanfattningsvis kan det konstateras att trots variationer inom Norden har de nordiska domstolarna, när argumentation och konceptualisering beaktas tillsammans, en tydlig global särprägel i konstitutionella resonemang.
I våra globala jämförelser med hjälp av hela datasetet fann vi att Finland ligger nära Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna, vilket inte är förvånande med tanke på Finlands relativt unga konstitution, vars rättighetskatalog till stor del är utformad i enlighet med Europakonventionen. Danmarks position, närmare mitten, överensstämmer med den konventionella uppfattningen att den danska konstitutionen underskattar landets faktiska engagemang för och respekt för mänskliga rättigheter, eftersom den innehåller färre rättigheter än de andra nordiska konstitutionerna. Våra data tyder på att denna "konstitutionella överprestation" inte drivs av Högsta domstolens rättspraxis utan snarare av de politiska myndigheternas agerande.
Vidare analyserade vi användningen av specifika typer av argument och centrala konstitutionella begrepp i de ledande konstitutionella målen i de sju nordiska högsta domstolarna och genomförde olika statistiska jämförelser. För det första visar vår empiri att de nordiska högsta domstolarna i stor utsträckning förlitar sig på förarbeten. Denna framträdande tillit kan hänföras till den nordiska synen på demokrati, som betonar folksuveränitet och riksdagens centrala roll. Användningen av förarbeten är ett särdrag i Norden och förekommer sällan i någon större utsträckning någon annanstans.
För det andra används prejudikat mest frekvent i Norge och minst i Danmark, Finland och Sverige. I norsk rätt och rättsvetenskap anses prejudikat vara den viktigaste rättskällan efter lagstiftning, en uppfattning som stöds av våra data. Bland de nordiska länderna betraktas rättsväsendet i Norge och Island ofta som det mest aktiva, medan Finland, Sverige och Danmark tenderar att uppvisa större självbehärskning. Detta överensstämmer med våra resultat om andelen ledande konstitutionella mål som använder prejudicerande argument, där Norge och Island har de högsta andelarna.
För det tredje visar våra resultat att det finns betydande skillnader i andelen internationellt harmoniserande argument mellan de nordiska länderna, även om alla uppvisar anmärkningsvärt höga nivåer, med Island i topp, följt av Finland och Norge. Dessa proportioner är exceptionellt höga i ett globalt perspektiv. Förekomsten av internationella harmoniseringsargument i Islands dataset återspeglar både den betydande roll och den omtvistade status som internationell rätt har i landets nationella rättssystem. Islands ledande ställning i detta avseende är inte förvånande med tanke på den spänning mellan dualistiska och monistiska synsätt som framgår av rättspraxis från Islands högsta domstol.
En allmän slutsats från våra empiriska undersökningar är att de nordiska grundlagarna, möjligen med undantag för Norge, spelar en relativt svag roll i de rättsliga resonemangen jämfört med andra västländer. Detta framgår av det relativt låga antalet mål som rör konstitutionell prövning av lagstiftning, den jämförelsevis begränsade mångfalden av argument och begrepp som används i konstitutionella resonemang, samt den starka tilltron till internationella fördrag om mänskliga rättigheter, antingen vid sidan av eller istället för nationella konstitutioner.
Nya forskningsfrågor
En outforskad fråga som förtjänar ytterligare forskning med en liknande metod är i vilken utsträckning konstitutionella resonemang skiljer sig från lagtolkning och hur denna skillnad påverkar rättskälleläran. Ytterligare frågor som skulle kunna undersökas med hjälp av olika empiriska metoder är bland annat vilken roll politiska organ spelar för utformningen av konstitutionella resonemang. I de nordiska rättsordningarna, där lagstiftaren spelar en central roll för att värna grundlagen och de grundlagsskyddade rättigheterna, har de politiska grenarna av statsmakten stor betydelse för hur domstolarna tolkar grundlagen. I Sverige utmärker sig Lagrådet, som består av nuvarande och tidigare domare från båda högsta domstolarna och som har till uppgift att föregripa grundlagsprövning av lagförslag, ur ett komparativt perspektiv, men som ännu inte har studerats empiriskt.
Spridning av resultaten
Projektets resultat har presenterats och diskuterats vid olika seminarier, föreläsningar och konferenser i Norden och övriga Europa. Bland dessa kan nämnas konferensen Þjóðarspegillinn på Island, den årliga konferensen för European Society for Empirical Legal Studies (ESELS) i Spanien, den nordiska statsvetenskapliga kongressen i Norge och generalkonferensen för European Consortium for Political Research på Irland. Resultaten från projektet kommer även att inkluderas i den kommande upplagan av en dansk lärobok i konstitutionell rätt. Utöver detta har resultaten presenterats och diskuterats med ledamöter av konstitutionsutskottet (KU) i Sveriges riksdag i Stockholm. Totalt planeras åtta vetenskapliga artiklar att publiceras med öppen tillgång under 2025, tillsammans med en samförfattad bok.