Ärrad för livet? Arbetslöshet och social tillit i ett longitudinellt perspektiv
Social tillit, tron att man kan lita på de flesta andra människor, är en viktig moralisk resurs som främjar hälsa, livslängd, bättre fungerande demokratier och ekonomisk utveckling. Ny longitudinell forskning från Storbritannien och USA visar att arbetslöshet, även efter återanställning, leder till en varaktig minskning av människors sociala tillit. Mycket lite är dock känt om de mekanismer som orsakar denna 'ärrande’ effekt av arbetslöshet på social tillit. Är det den ökande osäkerheten under tiden före arbetslösheten, den faktiska förlusten av jobbet, eller tiden som följer efter jobbförlusten som framkallar en minskning av den sociala tilliten? Vi vet inte heller om arbetslöshet påverkar den sociala tilliten i andra sammanhang än de protestantiska, liberala anglosaxiska länderna. Till sist missade tidigare forskning att ta reda på om det bara är människors egna arbetsförluster eller även andra familjemedlemmars arbetslöshetsupplevelser som bidrar till minskad social tillit. Genom att använda paneldata (Gender and Generations Program; Swiss Household Panel Study, ESS CRONOS) samt data från komparativa longitudinella enkätstudier (European Social Survey, European Values Study) kommer detta forskningsprojekt bidra till att fylla denna forskningslucka. Resultaten kommer att ge en grundlig förståelse för samspelet mellan välfärdsstater, arbetsmarknadsinstitutioner, arbetslöshet, protestantisk etik, och social tillit.
Slutredovisning
***Projektets syfte, genomförande och utveckling***
Social tillit, dvs. tron att de flesta andra människor går att lita på, utgör en central moralisk resurs med betydelse för en rad normativt önskvärda utfall, såsom förbättrad hälsa, längre livslängd, väl fungerande demokratiska institutioner samt högre ekonomisk tillväxt. Dessa förhållanden har bidragit till en positiv policyinramning av den nordiska tilliten, där de höga nivåerna i Norden i vissa sammanhang har kommit att benämnas ”det nordiska guldet”. Mot bakgrund av en fortsatt hög arbetslöshet i Sverige och internationellt framstår dock forskningsresultat som indikerar bestående negativa effekter av arbetslöshet på social tillit – även efter återinträde i sysselsättning – som särskilt angelägna.
Projektets övergripande syfte utgjordes av tre delstudier:
1. Prövning av huruvida arbetslöshetens påverkan på social tillit uppvisar likartade mönster i olika kulturella, religiösa och välfärdsstatliga kontexter.
2. Analys av sambandet mellan tidpunkt för (första) arbetslöshet i livsloppet och nivåer av social tillit.
3. Undersökning av familjemedlemmars arbetslöshetserfarenheters betydelse för individers sociala tillit på kort och/eller lång sikt.
Den ursprungliga projektplanen utgick från en uppdelning i två arbetspaket: (1) en komparativ analys av tidsserie–tvärsnittsdata från European Values Study och European Social Survey, samt (2) en longitudinell analys av individbaserade paneldata från flera datakällor. Under projektets genomförande genomfördes emellertid en omprioritering av designen. Delvis till följd av konsultationen med RJ:s panel vid halvtidsutvärderingen skedde en inriktning mot en ny inomlands- och inomindividbaserad jämförelse med longitudinella paneldata från Swiss Household Panel Study. Därigenom möjliggjordes en kombination av de ursprungliga angreppssättens respektive styrkor inom ett enskilt datamaterial.
I avvikelse från projektplanen beslutades om exkludering av data från andra individbaserade panelstudier. Skälen utgjordes dels av otillräcklig statistisk styrka till följd av små urval – av särskild betydelse vid användning av fixed effects-modeller – dels av begränsad inom-individvariation avseende tillit och/eller arbetslöshetserfarenheter. En metodologisk huvudnyhet i projektet utgjordes av den samtidiga inkluderingen av kontextuella faktorer samt hushålls- och individrelaterade karakteristika i analysen av sambandet mellan arbetslöshet och social tillit.
***Projektets tre viktigaste resultat, samt ett resonemang om projektets slutsatser***
Projektets resultat visar att förekomsten av långsiktiga effekter av tidigare arbetslöshet på social tillit är betingad av kulturella och ekonomiska förhållanden. Tendensen till ”ärrbildning” i social tillit efter arbetslöshet framstår som vanlig i huvudsak protestantiska kontexter men i lägre grad i icke-protestantiska regioner. Vidare ger analyser av paneldata från Swiss Household Panel Study stöd åt tidigare tvärsnittsresultat och stärker Azzolinis hypotes om en habitueringseffekt: Arbetslöshetens negativa effekt på social tillit på individnivå är större i kantoner och tidsperioder där arbetslöshet är mindre vanligt förekommande. Ur detta perspektiv följer att perioder med snabbt ökande arbetslöshet – allt annat lika – inte nödvändigtvis medför en generell nedgång i social tillit.
Därutöver indikerar resultaten att tidpunkten för första arbetslöshet har betydelse för omfattningen av långsiktiga effekter. Ju högre ålder vid första arbetslöshetstillfället, desto mindre tycks den långsiktiga påverkan på social tillit vara. I linje med hypoteser om social tillit som särskilt formbar under de formativa åren påvisas den mest uttalade negativa effekten vid arbetslöshet under adolescensen, i viss mån även i åldrarna 20–30, men inte efter denna period i livsloppet.
Trots vissa datamässiga begränsningar vad gäller möjligheterna till fullständig kartläggning av bakomliggande mekanismer ger resultaten stöd för tolkningen att arbetslöshetens konsekvenser för social tillit i högre grad är kopplade till erfarenheten av arbetssökande och arbetslöshetens tillstånd än till själva jobbförlusten som sådan. Panelanalyserna indikerar att effekten uppstår oavsett om arbetslöshet föregås av arbetsmarknadsinaktivitet (t.ex. studier, militärtjänstgöring eller omsorgsarbete) eller av sysselsättning. I båda fallen är erfarenheten av tidigare arbetslöshet associerad med en varaktig nedgång i individers sociala tillit. Återgång i sysselsättning medför viss dämpning av effekterna, men innebär inte fullständig kompensation för den uppkomna förlusten.
***Eventuellt nya forskningsfrågor***
Även om integreringen av regional nivå, hushållsnivå, individnivå och tid i en och samma flernivåmodell innebar vissa statistiska utmaningar, har projektet möjliggjort identifiering av flera lovande forskningsspår som i stor utsträckning är outforskade inom kvantitativ attitydforskning. En förklaring är hushållens särskilda roll som primär observationsenhet i Swiss Household Panel Study samt förekomsten av hushållsförflyttningar mellan regioner (schweiziska kantoner). Beaktande av denna geografiska rörlighet är av särskild vikt, eftersom externa faktorer, exempelvis hög arbetslöshet, kan bidra till flyttningar från ekonomiskt svagare till mer välmående regioner. Under projektets sista tredjedel genomfördes en framgångsrik implementering av en femnivåmodell med multiple membership, i syfte att hantera de metodologiska utmaningar som följer av en sådan komplex datastruktur.
Projektets forskningsdesign bedöms framöver kunna utgöra en metodologisk bas för studier av intergenerationell överföring av tillit samt relaterade värderingar och attityder från föräldrar till barn med hjälp av hushållspaneldata. Designen möjliggör bland annat analyser av orsaker till högre tillitsnivåer bland protestanter och bland individer bosatta i huvudsak protestantiska regioner i Schweiz. Även om protestantismens betydelse som bestämningsfaktor för tillit och som moderator i sambandet mellan arbetslöshet och social tillit är väl belagd, kvarstår betydande kunskapsluckor kring huruvida förklaringen främst bör sökas i protestantismen i sig eller i institutionella förhållanden som utvecklats tidigare och snabbare i protestantiska regioner och som kan ha bidragit till social tillits framväxt och förstärkning.
***Spridning av forskningsresultat samt samarbete***
Spridning av projektets forskningsresultat har skett genom presentationer vid European Sociological Associations (ESA) konferens 2024 i Porto, vid det svenska ESPAnet-nätverkets höstmöte 2023 i Malmö samt vid Sveriges Sociologförbunds konferens Sociologidagarna 2024 i Göteborg. Därutöver genomfördes en inbjuden presentation vid den internationella konferensen ”The Economics of Culture and Institutions” 2023 i Vaxholm. I samarbete med docent Andreas Bergh från Lunds universitet organiserades även en internationell workshop om tillitens orsaker och konsekvenser i Malmö i juni 2023. Presentation av projektresultat har även skett vid Sociologiska institutionens interna seminarium vid Lunds universitet.
Ett särskilt inslag i projektets genomförande har utgjorts av samarbete mellan projektledaren och före detta doktoranden Alexander Saaranen, som disputerade vid Lunds universitet i juni 2025 med en avhandling om faktorer av betydelse för ungdomars sociala tillit och som i dag är tillsvidareanställd universitetslektor vid Högskolan i Borås.
Av projektets studier har en artikel publicerats i Journal of European Social Policy. En andra studie (samförfattad med Alexander Saaranen) befinner sig för närvarande under sakkunniggranskning och finns tillgänglig som preprint. Ytterligare två ensamförfattade, projektrelaterade manuskript planeras för insändning till sakkunniggranskade tidskrifter under 2026.
***Publikationslista samt länk till egna websidor***
*Sakkunniggranskade tidskriftsartiklar*
[Open access] Mewes, J. (2023). Welfare-state selectivity, universality, and social trust in Europe, 2002–2019: Bringing deservingness back in. Journal of European Social Policy, 34(1), 20–35.
https://doi.org/10.1177/09589287231217377
*Preprints*
Mewes, Jan & Saaranen, Alexander (2025). Social Trust and the Scars of (Youth) Unemployment: Evidence from a Long-Running Household Panel.
https://doi.org/10.31219/osf.io/cm8tv_v1
Personliga webbplatser
Google Scholar: https://scholar.google.com/citations?user=9TcnW4wAAAAJ&hl=de
ORCID: https://orcid.org/0000-0003-4974-2956
Social tillit, dvs. tron att de flesta andra människor går att lita på, utgör en central moralisk resurs med betydelse för en rad normativt önskvärda utfall, såsom förbättrad hälsa, längre livslängd, väl fungerande demokratiska institutioner samt högre ekonomisk tillväxt. Dessa förhållanden har bidragit till en positiv policyinramning av den nordiska tilliten, där de höga nivåerna i Norden i vissa sammanhang har kommit att benämnas ”det nordiska guldet”. Mot bakgrund av en fortsatt hög arbetslöshet i Sverige och internationellt framstår dock forskningsresultat som indikerar bestående negativa effekter av arbetslöshet på social tillit – även efter återinträde i sysselsättning – som särskilt angelägna.
Projektets övergripande syfte utgjordes av tre delstudier:
1. Prövning av huruvida arbetslöshetens påverkan på social tillit uppvisar likartade mönster i olika kulturella, religiösa och välfärdsstatliga kontexter.
2. Analys av sambandet mellan tidpunkt för (första) arbetslöshet i livsloppet och nivåer av social tillit.
3. Undersökning av familjemedlemmars arbetslöshetserfarenheters betydelse för individers sociala tillit på kort och/eller lång sikt.
Den ursprungliga projektplanen utgick från en uppdelning i två arbetspaket: (1) en komparativ analys av tidsserie–tvärsnittsdata från European Values Study och European Social Survey, samt (2) en longitudinell analys av individbaserade paneldata från flera datakällor. Under projektets genomförande genomfördes emellertid en omprioritering av designen. Delvis till följd av konsultationen med RJ:s panel vid halvtidsutvärderingen skedde en inriktning mot en ny inomlands- och inomindividbaserad jämförelse med longitudinella paneldata från Swiss Household Panel Study. Därigenom möjliggjordes en kombination av de ursprungliga angreppssättens respektive styrkor inom ett enskilt datamaterial.
I avvikelse från projektplanen beslutades om exkludering av data från andra individbaserade panelstudier. Skälen utgjordes dels av otillräcklig statistisk styrka till följd av små urval – av särskild betydelse vid användning av fixed effects-modeller – dels av begränsad inom-individvariation avseende tillit och/eller arbetslöshetserfarenheter. En metodologisk huvudnyhet i projektet utgjordes av den samtidiga inkluderingen av kontextuella faktorer samt hushålls- och individrelaterade karakteristika i analysen av sambandet mellan arbetslöshet och social tillit.
***Projektets tre viktigaste resultat, samt ett resonemang om projektets slutsatser***
Projektets resultat visar att förekomsten av långsiktiga effekter av tidigare arbetslöshet på social tillit är betingad av kulturella och ekonomiska förhållanden. Tendensen till ”ärrbildning” i social tillit efter arbetslöshet framstår som vanlig i huvudsak protestantiska kontexter men i lägre grad i icke-protestantiska regioner. Vidare ger analyser av paneldata från Swiss Household Panel Study stöd åt tidigare tvärsnittsresultat och stärker Azzolinis hypotes om en habitueringseffekt: Arbetslöshetens negativa effekt på social tillit på individnivå är större i kantoner och tidsperioder där arbetslöshet är mindre vanligt förekommande. Ur detta perspektiv följer att perioder med snabbt ökande arbetslöshet – allt annat lika – inte nödvändigtvis medför en generell nedgång i social tillit.
Därutöver indikerar resultaten att tidpunkten för första arbetslöshet har betydelse för omfattningen av långsiktiga effekter. Ju högre ålder vid första arbetslöshetstillfället, desto mindre tycks den långsiktiga påverkan på social tillit vara. I linje med hypoteser om social tillit som särskilt formbar under de formativa åren påvisas den mest uttalade negativa effekten vid arbetslöshet under adolescensen, i viss mån även i åldrarna 20–30, men inte efter denna period i livsloppet.
Trots vissa datamässiga begränsningar vad gäller möjligheterna till fullständig kartläggning av bakomliggande mekanismer ger resultaten stöd för tolkningen att arbetslöshetens konsekvenser för social tillit i högre grad är kopplade till erfarenheten av arbetssökande och arbetslöshetens tillstånd än till själva jobbförlusten som sådan. Panelanalyserna indikerar att effekten uppstår oavsett om arbetslöshet föregås av arbetsmarknadsinaktivitet (t.ex. studier, militärtjänstgöring eller omsorgsarbete) eller av sysselsättning. I båda fallen är erfarenheten av tidigare arbetslöshet associerad med en varaktig nedgång i individers sociala tillit. Återgång i sysselsättning medför viss dämpning av effekterna, men innebär inte fullständig kompensation för den uppkomna förlusten.
***Eventuellt nya forskningsfrågor***
Även om integreringen av regional nivå, hushållsnivå, individnivå och tid i en och samma flernivåmodell innebar vissa statistiska utmaningar, har projektet möjliggjort identifiering av flera lovande forskningsspår som i stor utsträckning är outforskade inom kvantitativ attitydforskning. En förklaring är hushållens särskilda roll som primär observationsenhet i Swiss Household Panel Study samt förekomsten av hushållsförflyttningar mellan regioner (schweiziska kantoner). Beaktande av denna geografiska rörlighet är av särskild vikt, eftersom externa faktorer, exempelvis hög arbetslöshet, kan bidra till flyttningar från ekonomiskt svagare till mer välmående regioner. Under projektets sista tredjedel genomfördes en framgångsrik implementering av en femnivåmodell med multiple membership, i syfte att hantera de metodologiska utmaningar som följer av en sådan komplex datastruktur.
Projektets forskningsdesign bedöms framöver kunna utgöra en metodologisk bas för studier av intergenerationell överföring av tillit samt relaterade värderingar och attityder från föräldrar till barn med hjälp av hushållspaneldata. Designen möjliggör bland annat analyser av orsaker till högre tillitsnivåer bland protestanter och bland individer bosatta i huvudsak protestantiska regioner i Schweiz. Även om protestantismens betydelse som bestämningsfaktor för tillit och som moderator i sambandet mellan arbetslöshet och social tillit är väl belagd, kvarstår betydande kunskapsluckor kring huruvida förklaringen främst bör sökas i protestantismen i sig eller i institutionella förhållanden som utvecklats tidigare och snabbare i protestantiska regioner och som kan ha bidragit till social tillits framväxt och förstärkning.
***Spridning av forskningsresultat samt samarbete***
Spridning av projektets forskningsresultat har skett genom presentationer vid European Sociological Associations (ESA) konferens 2024 i Porto, vid det svenska ESPAnet-nätverkets höstmöte 2023 i Malmö samt vid Sveriges Sociologförbunds konferens Sociologidagarna 2024 i Göteborg. Därutöver genomfördes en inbjuden presentation vid den internationella konferensen ”The Economics of Culture and Institutions” 2023 i Vaxholm. I samarbete med docent Andreas Bergh från Lunds universitet organiserades även en internationell workshop om tillitens orsaker och konsekvenser i Malmö i juni 2023. Presentation av projektresultat har även skett vid Sociologiska institutionens interna seminarium vid Lunds universitet.
Ett särskilt inslag i projektets genomförande har utgjorts av samarbete mellan projektledaren och före detta doktoranden Alexander Saaranen, som disputerade vid Lunds universitet i juni 2025 med en avhandling om faktorer av betydelse för ungdomars sociala tillit och som i dag är tillsvidareanställd universitetslektor vid Högskolan i Borås.
Av projektets studier har en artikel publicerats i Journal of European Social Policy. En andra studie (samförfattad med Alexander Saaranen) befinner sig för närvarande under sakkunniggranskning och finns tillgänglig som preprint. Ytterligare två ensamförfattade, projektrelaterade manuskript planeras för insändning till sakkunniggranskade tidskrifter under 2026.
***Publikationslista samt länk till egna websidor***
*Sakkunniggranskade tidskriftsartiklar*
[Open access] Mewes, J. (2023). Welfare-state selectivity, universality, and social trust in Europe, 2002–2019: Bringing deservingness back in. Journal of European Social Policy, 34(1), 20–35.
https://doi.org/10.1177/09589287231217377
*Preprints*
Mewes, Jan & Saaranen, Alexander (2025). Social Trust and the Scars of (Youth) Unemployment: Evidence from a Long-Running Household Panel.
https://doi.org/10.31219/osf.io/cm8tv_v1
Personliga webbplatser
Google Scholar: https://scholar.google.com/citations?user=9TcnW4wAAAAJ&hl=de
ORCID: https://orcid.org/0000-0003-4974-2956