Av Gustavs hand: Digitalisering, digital berikning och förmedling av Gustav III:s arkiv
Genom testamentariska föreskrifter inlemmades Gustav III:s privata arkiv, med hans korrespondens och arbeten inom en rad olika ämnen, i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar efter hans död 1792. Samlingen har sedan den öppnades 1842 varit central inom svensk och internationell 1700-talsforskning. Forskare har använt den för studier av tidens politiska, sociala och kulturella liv. Den unika samlingen har satt Uppsala på 1700-talsforskningens karta. Det är därför beklagligt att universitetsbiblioteket har sett sig tvungna att spärra samlingen för användning och utlån. Åren av användning har gått hårt åt samlingen. En fortsatt användning innebär en akut risk för skador och förlust av ovärderlig text. Föreliggande projekt ska åtgärda detta och initiera forskning på samlingen. Detta görs genom att: 1) De fysiska handskrifterna konserveras och digitaliseras, och görs mer tillgängliga på ett för dess framtid hållbart sätt. 2) Den digitaliserade samlingens användbarhet för forskning förbättras genom HTR-teknik och crowdsourcing. Delar av materialet görs därigenom digitalt sökbart också som fulltext. 3) Forskning initieras på den digitala samlingen: materialets sökbarhet kommer att möjliggöra nya sorters forskningsfrågor (t.ex. i form av text mining på Gustav III:s arbeten), och under projekttiden kommer samlingens att användas i fakultetens uppsatskurser. 4) Samlingen görs mer närvarande i kulturarvssfären genom information och spridning via sociala medier och programverksamhet.
Slutredovisning
Genom testamentariska föreskrifter kom Gustav III:s privata arkiv till Uppsala universitetsbibliotek (UUB) efter hans död 1792. Samlingen, idag känd som den Gustavianska samlingen, består av ca 200 000 sidor manuskript eller närmare tolv hyllmeter uppdelade på 125 volymer, varav 16 volymer innehåller Gustav III:s egenhändiga manuskript. Det finns få motsvarigheter till detta sammanhängande arkiv från en kunglig person, uppbyggt under nära fyrtio år – från prinsårens första kriaböcker till den vuxne kungens tal, brev och olika projekt. Samlingen har från att den öppnades för användning varit central inom svensk och internationell 1700-talsforskning. Åren av användning gick emellertid hårt åt samlingen. Det nådde slutligen, år 2019, en punkt då UUB tvingades att spärra den för utlån. En fortsatt användning hade inneburit en akut risk för större skador och irreversibel textförlust. Det var denna situation som föreliggande projekt tog sig an med målet att skapa en hållbar forskningsinfrastruktur kring samlingen genom att konservera, digitalisera och tillgängliggöra det unika arkivet för framtida forskning.
SYFTE
Projektet har haft fyra syften:
1. att restaurera, konservera och digitalisera samlingen
2. att göra dokument skrivna av Gustav III sökbara genom HTR
3. att initiera forskning och undervisning på samlingen
4. att kommunicera projektet och göra samlingen närvarande i kulturarvssfären
RESULTAT
Slutrapporten följer projektets fyra syften.
Konservering och digitalisering
Konserveringen av samlingen har slutförts med gott resultat. Den fysiska samlingen har genomgått omfattande åtgärder ifråga om konservering och förvaring som säkerställer dess långsiktiga bevarande, och materialet är därmed väl rustat för framtida forskning och fortsatt användning. Spärren på den fysiska samlingen är idag hävd.
Lönemedel kunde flyttas inom projektet så att ytterligare en konservator kunde anställas, vilket möjliggjorde arbetets slutförande enligt planen.
Hela samlingen har digitaliserats och publicerats på Alvin, den plattform för digitalt kulturarvsmaterial som används vid UUB och ett tjugotal andra svenska och norska kulturarvsinstitutioner. Särskilt fokus har lagts på Gustavs egenhändiga skrifter, vilka utgör en central del av samlingens forskningsvärde. Totalt har cirka 1 200 dokument i denna del av samlingen publicerats som separata Alvinposter. Denna finmaskiga nivå av dokumentbeskrivning skapar goda förutsättningar för framtida utveckling av posterna, genom utökad ämnesbeskrivning, kompletterande register eller integrering av forskningsresultat. Arbetet representerar därmed inte bara en insats för att bevara materialet, utan också för att stödja kommande kunskapsproduktion. Samlingens övriga delar har publicerats på volymnivå, i enlighet med projektets publiceringsstrategi.
Den digitala katalogen är, vad gäller Gustavs egenhändiga skrifter, mer detaljrik än de äldre papperskatalogerna. Bl.a. har avsändarort för brev, där det framgår, konsekvent angivits, med en koppling till respektive orts auktoritetspost i Alvin. Kopplingar till auktoritetsposter finns nu även för avsändare och mottagare av brev. I den digitala katalogen har också förtydligats vilka dokument som verkligen är kungens egenhändiga. Det finns nämligen en del kopior och avskrifter av annan hand. Vidare har uppgifter om vilka dokument som lagts till samlingen under 1800-talet (de s.k. Tersmedenska donationerna m.m.) konsekvent medtagits i de fall det framgår i äldre kataloger eller av själva dokumenten. En tagg till Gustavianska samlingen har lagts till varje Alvin-post ur samlingen. Det gör att användare kan göra sökningar begränsade till den samlingen.
Projektets huvudsakliga mål, att fysiskt och digitalt säkra samlingen och att göra den tillgänglig på ett hållbart och forskningsfrämjande sätt, har sålunda uppnåtts. Den grund som har lagts möjliggör för såväl fördjupad katalogisering som tematiska forskningsingångar och framtida utvecklingsprojekt och av den digitala samlingen.
HTR
Arbetet med Handwritten Text Recognition (HTR) har genomförts med goda resultat och utgör, jämte den digitala katalogen, det mest betydelsefulla resultatet av projektets digitala berikning. Utifrån basmodellen ”Stockholm Notaries 1700 2.1” har projektet utvecklat en specialiserad HTR-modell, ”Gustav III – SWE – older hand”, för Gustavs svenska handstil. Modellen har genomgått flera träningsomgångar och har nått en Character Error Rate på 5,7 %. Modellen är fullt användbar för effektiv halvautomatisk transkription och ger en betydande tidsvinst i det fortsatta arbetet med samlingen.
Ett fungerande arbetsflöde från materialberedning till kvalitetssäkring och publicering har utarbetats, där maskinläsning kombineras med manuell rättning genom crowdsourcing och expertläsning. Det första crowdsourcing-eventet arrangerades våren 2023. Därefter har de anordnats varje termin. Totalt har sex events anordnats med totalt ett 50-tal deltagare. Studenter har utgjort en stor andel av deltagarna. Även allmänheten har deltagit. Eventen har bidragit med värdefull manuell rättning men har också varit ett sätt att sprida kunskap om projektet och hur HTR fungerar i praktiken.
De svenska dokumenten ur volym F411, F415 och F418 har använts i crowdsourcing och för närvarande är 79 dokument manuellt rättade, kontrollerade och publicerade med transkription i Alvin. Varje sådant dokument har en sökbar PDF som visar handskriften men där det är möjligt att söka i den transkriberade texten och att markera text. Transkriptionen finns också som separata filer i Word- och TXT-format. Det första möjliggör för den som inte kan läsa handskriften, eller snabbt vill få en överblick, att se transkriptionen i ett bekant format. Det andra är användbart för den som vill analysera transkriptionerna i ett öppet filformat som möjliggör storskalig analys och interoperabilitet.
Utöver de publicerade transkriptionerna finns en mängd påbörjade dokument som behöver mer handpåläggning och manuell rättning för att sedan publiceras. Detta arbete kan tas tillvara på i fortsättningsprojekt eftersom såväl kompetens som allt arbetsmaterial finns på UUB.
Forskningsinitiering och undervisning
Projektets ambitioner med studentuppsatser har av studieadministrativa skäl bara kunnat utföras i begränsad skala: tre examensarbeten i historia är emellertid under arbete. I sammanhanget kan nämnas att projektet år 2023 var föremål för en masteruppsats i arkivvetenskap vid Institutionen för ABM, Lunds universitet, och, 2025, en masteruppsats i samma ämne vid Uppsala universitet.
Samlingens digitalisering har tveklöst, och i linje med projektets ambitioner, gjort den mer tillgänglig för såväl studentforskning som senior forskning, i och utanför Sverige.
Vid sidan av de nämnda uppsatsprojekten har samlingens integrering i undervisningen varit framgångsrik. Projektet har presenterats som exempel på digitalisering av kulturarv för studenter på det internationella Master’s Programme in Digital Humanities (Institutionen för ABM) VT23, VT24 och VT25 (och fortsatt VT26). För dessa studenter anordnades även en workshop kring projektets arbetsflöde HT22 och HT23.
Projektet har tagit emot totalt fem studentpraktikanter (tre från Historia och två från ABM) som inom ramen för sina programstudier på avancerad nivå (7,5 eller 15 hp) har deltagit i projektarbetet och utvecklat färdigheter inom maskinläsning och HTR.
Internationellt har projektet VT22, VT23, VT24 samt VT25 medverkat med föreläsningar och workshops i kursen Things That Matter: Materials & Culture in/for the Digital Age som ges i samarbetet mellan UU och universiteten i Bern, Durham, Groningen och Tübingen.
Förmedling
Projektet har kommunicerats flitigt genom en rad kanaler. Uppdateringar och bloggar har publicerats på hemsidan och sociala medier. Totalt har ett tiotal presentationer gjorts i relevanta sammanhang som konferenser, akademiska seminarier samt arkiv, museer och andra kulturarvsinstitutioner. Projektet har även väckt medialt intresse och medverkat eller omnämnts i dagspress, tidningsartiklar, tv, radio och poddar. En utställning har producerats och visats i två omgångar i utställningssalen på Carolina Rediviva, UUB. Därutöver har projektet arrangerat en föreläsningsserie med inbjudna talare, en per termin, vid UUB.
Målet att göra samlingen och projektet närvarande i kulturarvssfären har sålunda uppnåtts.
Projektet har tre publikationer:
• Mikael Alm & Johan Sjöberg, ”Att bygga infrastruktur för forskning: Den Gustavianska samlingen vid Uppsala universitetsbibliotek”, i Henning Hansen & Peter Sjökvist (red.), Från handskrift till digitalt kulturarv: Perspektiv på specialsamlingar, Uppsala, 2025, p. 83–104
• Mikael Alm & Johan Sjöberg, ”Dräkter för riddarspel och dramatik i Gustav III:s privata arkiv”, i Sofia Nestor (red.), Teaterkungens kostymer, Stockholm, 2025, p. 76–83
• Mikael Alm, ”Det började med en skiss”, Historisk tidskrift (under utgivning 2026)
INFRASTRUKTURENS ANVÄNDNING OCH TILLGÄNGLIGHET
Projektet har skapat en infrastruktur vid UUB som kan appliceras på framtida projekt. Att hitta ett arbetsflöde som fungerar mellan projektets delar och enheter (isärtagning, konservering, bildfångst, HTR-läsning, tillgängliggörande, kommunikation samt bevarande) har varit avgörande för att kunna arbeta effektivt och undvika flaskhalsar. Resultatet kommer att vara till gagn för framtida projekt vid UUB.
Konserveringen och den digitala publiceringen är helt integrerade i UUB:s verksamhet. UUB ansvarar för samlingen och för Alvin. Alvin är tillgänglig för allmänheten.
SYFTE
Projektet har haft fyra syften:
1. att restaurera, konservera och digitalisera samlingen
2. att göra dokument skrivna av Gustav III sökbara genom HTR
3. att initiera forskning och undervisning på samlingen
4. att kommunicera projektet och göra samlingen närvarande i kulturarvssfären
RESULTAT
Slutrapporten följer projektets fyra syften.
Konservering och digitalisering
Konserveringen av samlingen har slutförts med gott resultat. Den fysiska samlingen har genomgått omfattande åtgärder ifråga om konservering och förvaring som säkerställer dess långsiktiga bevarande, och materialet är därmed väl rustat för framtida forskning och fortsatt användning. Spärren på den fysiska samlingen är idag hävd.
Lönemedel kunde flyttas inom projektet så att ytterligare en konservator kunde anställas, vilket möjliggjorde arbetets slutförande enligt planen.
Hela samlingen har digitaliserats och publicerats på Alvin, den plattform för digitalt kulturarvsmaterial som används vid UUB och ett tjugotal andra svenska och norska kulturarvsinstitutioner. Särskilt fokus har lagts på Gustavs egenhändiga skrifter, vilka utgör en central del av samlingens forskningsvärde. Totalt har cirka 1 200 dokument i denna del av samlingen publicerats som separata Alvinposter. Denna finmaskiga nivå av dokumentbeskrivning skapar goda förutsättningar för framtida utveckling av posterna, genom utökad ämnesbeskrivning, kompletterande register eller integrering av forskningsresultat. Arbetet representerar därmed inte bara en insats för att bevara materialet, utan också för att stödja kommande kunskapsproduktion. Samlingens övriga delar har publicerats på volymnivå, i enlighet med projektets publiceringsstrategi.
Den digitala katalogen är, vad gäller Gustavs egenhändiga skrifter, mer detaljrik än de äldre papperskatalogerna. Bl.a. har avsändarort för brev, där det framgår, konsekvent angivits, med en koppling till respektive orts auktoritetspost i Alvin. Kopplingar till auktoritetsposter finns nu även för avsändare och mottagare av brev. I den digitala katalogen har också förtydligats vilka dokument som verkligen är kungens egenhändiga. Det finns nämligen en del kopior och avskrifter av annan hand. Vidare har uppgifter om vilka dokument som lagts till samlingen under 1800-talet (de s.k. Tersmedenska donationerna m.m.) konsekvent medtagits i de fall det framgår i äldre kataloger eller av själva dokumenten. En tagg till Gustavianska samlingen har lagts till varje Alvin-post ur samlingen. Det gör att användare kan göra sökningar begränsade till den samlingen.
Projektets huvudsakliga mål, att fysiskt och digitalt säkra samlingen och att göra den tillgänglig på ett hållbart och forskningsfrämjande sätt, har sålunda uppnåtts. Den grund som har lagts möjliggör för såväl fördjupad katalogisering som tematiska forskningsingångar och framtida utvecklingsprojekt och av den digitala samlingen.
HTR
Arbetet med Handwritten Text Recognition (HTR) har genomförts med goda resultat och utgör, jämte den digitala katalogen, det mest betydelsefulla resultatet av projektets digitala berikning. Utifrån basmodellen ”Stockholm Notaries 1700 2.1” har projektet utvecklat en specialiserad HTR-modell, ”Gustav III – SWE – older hand”, för Gustavs svenska handstil. Modellen har genomgått flera träningsomgångar och har nått en Character Error Rate på 5,7 %. Modellen är fullt användbar för effektiv halvautomatisk transkription och ger en betydande tidsvinst i det fortsatta arbetet med samlingen.
Ett fungerande arbetsflöde från materialberedning till kvalitetssäkring och publicering har utarbetats, där maskinläsning kombineras med manuell rättning genom crowdsourcing och expertläsning. Det första crowdsourcing-eventet arrangerades våren 2023. Därefter har de anordnats varje termin. Totalt har sex events anordnats med totalt ett 50-tal deltagare. Studenter har utgjort en stor andel av deltagarna. Även allmänheten har deltagit. Eventen har bidragit med värdefull manuell rättning men har också varit ett sätt att sprida kunskap om projektet och hur HTR fungerar i praktiken.
De svenska dokumenten ur volym F411, F415 och F418 har använts i crowdsourcing och för närvarande är 79 dokument manuellt rättade, kontrollerade och publicerade med transkription i Alvin. Varje sådant dokument har en sökbar PDF som visar handskriften men där det är möjligt att söka i den transkriberade texten och att markera text. Transkriptionen finns också som separata filer i Word- och TXT-format. Det första möjliggör för den som inte kan läsa handskriften, eller snabbt vill få en överblick, att se transkriptionen i ett bekant format. Det andra är användbart för den som vill analysera transkriptionerna i ett öppet filformat som möjliggör storskalig analys och interoperabilitet.
Utöver de publicerade transkriptionerna finns en mängd påbörjade dokument som behöver mer handpåläggning och manuell rättning för att sedan publiceras. Detta arbete kan tas tillvara på i fortsättningsprojekt eftersom såväl kompetens som allt arbetsmaterial finns på UUB.
Forskningsinitiering och undervisning
Projektets ambitioner med studentuppsatser har av studieadministrativa skäl bara kunnat utföras i begränsad skala: tre examensarbeten i historia är emellertid under arbete. I sammanhanget kan nämnas att projektet år 2023 var föremål för en masteruppsats i arkivvetenskap vid Institutionen för ABM, Lunds universitet, och, 2025, en masteruppsats i samma ämne vid Uppsala universitet.
Samlingens digitalisering har tveklöst, och i linje med projektets ambitioner, gjort den mer tillgänglig för såväl studentforskning som senior forskning, i och utanför Sverige.
Vid sidan av de nämnda uppsatsprojekten har samlingens integrering i undervisningen varit framgångsrik. Projektet har presenterats som exempel på digitalisering av kulturarv för studenter på det internationella Master’s Programme in Digital Humanities (Institutionen för ABM) VT23, VT24 och VT25 (och fortsatt VT26). För dessa studenter anordnades även en workshop kring projektets arbetsflöde HT22 och HT23.
Projektet har tagit emot totalt fem studentpraktikanter (tre från Historia och två från ABM) som inom ramen för sina programstudier på avancerad nivå (7,5 eller 15 hp) har deltagit i projektarbetet och utvecklat färdigheter inom maskinläsning och HTR.
Internationellt har projektet VT22, VT23, VT24 samt VT25 medverkat med föreläsningar och workshops i kursen Things That Matter: Materials & Culture in/for the Digital Age som ges i samarbetet mellan UU och universiteten i Bern, Durham, Groningen och Tübingen.
Förmedling
Projektet har kommunicerats flitigt genom en rad kanaler. Uppdateringar och bloggar har publicerats på hemsidan och sociala medier. Totalt har ett tiotal presentationer gjorts i relevanta sammanhang som konferenser, akademiska seminarier samt arkiv, museer och andra kulturarvsinstitutioner. Projektet har även väckt medialt intresse och medverkat eller omnämnts i dagspress, tidningsartiklar, tv, radio och poddar. En utställning har producerats och visats i två omgångar i utställningssalen på Carolina Rediviva, UUB. Därutöver har projektet arrangerat en föreläsningsserie med inbjudna talare, en per termin, vid UUB.
Målet att göra samlingen och projektet närvarande i kulturarvssfären har sålunda uppnåtts.
Projektet har tre publikationer:
• Mikael Alm & Johan Sjöberg, ”Att bygga infrastruktur för forskning: Den Gustavianska samlingen vid Uppsala universitetsbibliotek”, i Henning Hansen & Peter Sjökvist (red.), Från handskrift till digitalt kulturarv: Perspektiv på specialsamlingar, Uppsala, 2025, p. 83–104
• Mikael Alm & Johan Sjöberg, ”Dräkter för riddarspel och dramatik i Gustav III:s privata arkiv”, i Sofia Nestor (red.), Teaterkungens kostymer, Stockholm, 2025, p. 76–83
• Mikael Alm, ”Det började med en skiss”, Historisk tidskrift (under utgivning 2026)
INFRASTRUKTURENS ANVÄNDNING OCH TILLGÄNGLIGHET
Projektet har skapat en infrastruktur vid UUB som kan appliceras på framtida projekt. Att hitta ett arbetsflöde som fungerar mellan projektets delar och enheter (isärtagning, konservering, bildfångst, HTR-läsning, tillgängliggörande, kommunikation samt bevarande) har varit avgörande för att kunna arbeta effektivt och undvika flaskhalsar. Resultatet kommer att vara till gagn för framtida projekt vid UUB.
Konserveringen och den digitala publiceringen är helt integrerade i UUB:s verksamhet. UUB ansvarar för samlingen och för Alvin. Alvin är tillgänglig för allmänheten.