Den politiska kommunikationens hybridisering: Politiserade nyhetsformat och journalistikens gränser
Under det senaste decenniet har digitaliseringen och ett allt mer hybridiserat medielandskap luckrat upp gränserna mellan producenter och konsumenter av nyheter, mellan professionella journalister och andra aktörer, och mellan journalistik och strategisk politisk kommunikation presenterat som "alternativa medier" eller i "fejkade” nyhetsformat. Politiska aktörer är inte längre lika beroende av de traditionella nyhetsmedierna eftersom de kan kommunicera direkt med medborgarna via partiplattformar och sociala medier. Politiska budskap kan också förpackas som ”nyheter” så att de liknar traditionell journalistik. Allt fler politiska partier utvecklar digitala ”tv-kanaler", "mediehus" och ”tidningar" inför valrörelsen 2022. Initiativen kan öka intresset för politiska frågor och mobilisera väljare, men erfarenheter från andra länder visar att en stark politisering av ”nyheter” också riskerar att förstärka polarisering och undergräva allmänhetens förtroende för politikens och nyhetsmediernas institutioner. Syftet med detta projekt är att utveckla kunskapen om digital politisk kommunikation genom att sätta fokus på det vi kallar nyheter i ”parasiterande” former. I projektet analyseras produktionsstrategier, innehåll och spridning av politiska budskap i nyhetsformer under den svenska valrörelsen 2022, med fokus på om detta bidrar till social och politisk polarisering. Projektet inbegriper kvantitativa och kvalitativa, digitala och analoga metoder för datainsamling och analys.
Slutredovisning
Den politiska kommunikationens hybridisering: Politiserade nyhetsformat och journalistikens gränser
Projektets syfte, utveckling och genomförande
Syftet med projektet var att utveckla kunskapen om de svenska politiska partiernas nyhetsproduktion under valet 2022. Utgångspunkten för projektet var att allt fler partier har utvecklat nyhetssajter och digitala tv-kanaler i syfte att påverka väljarna och sätta agendan för den politiska debatten. Denna utveckling aktualiserar att gränserna mellan politisk opinionsbildning och nyheter håller på att luckras upp. När politiska partier använder etablerade genrer hämtade från nyhetsjournalistiken i politiska syften kan det påverka medborgarnas förtroende för journalistiken, men också deras förmåga att skilja mellan nyheter och politiska budskap. Mot denna bakgrund analyserar projektet politiserade nyheter i termer av produktionsstrategier, nyhetsgestaltning, engagemang i sociala medier och påverkan på traditionella medier.
Tre viktiga slutsatser kan dras från projektet. För det första visar projektets delstudier att nyhetssajter inte är bärande kanaler för distribution av politiserade nyheter, utan att sociala medieplattformar fyller denna funktion. Socialdemokraterna har exempelvis, genom samarbete med det helägda bolaget AIP Media, satsat betydande resurser på publikationen ”Morgon-Tidningen”, men innehållet sprids främst via plattformar som Facebook, Instagram och TikTok. Sverigedemokraternas satsning Riks använde Youtube som primär kanal för innehållet, även om en sajt för verksamheten successivt har vuxit fram. Även Riks anpassar innehållet till andra plattformar som Instagram och TikTok, där formatet är kortare. Miljöpartiet satsade inför valet 2022 på nyhetstalkshowen Tjugotjugotvå, men förlitade sig också främst på Youtube och i viss mån Instagram och producerade inte någon särskild sajt för innehållet. Moderaterna har framför allt varit aktiva på lokal nivå, men hade under valet 2022 inga större nyhetsmediesatsningar nationellt. Eftersom sociala medier utgör centrala kanaler för distribution präglas innehållet i hög grad av hybriditet mellan olika format. Det tydligaste exemplet är att nyheter ofta blandas med humor och satir. Projektets delstudier visar att nyheter – och framför allt satir – används som en ny form av negativ kampanjföring.
En andra viktig slutsats är att partiernas nyhetskommunikation präglas av varierande grad av transparens när det gäller vem som står bakom innehållet. Sverigedemokraterna är det parti som i lägst grad har varit transparenta med kopplingen till partiet. I fallet Riks har verksamheten beskrivits som ”konservativ nyhetsproduktion” utan partibeteckning. Efter valet sålde partiet verksamheten och står därmed inte längre som officiell ägare. Morgon-Tidningen, som under mitten av 1900-talet var en del av den socialdemokratiska partipressen, har startats upp på nytt, men utan den historiska undertiteln ”Social-Demokraten”, vilket har försvagat transparensen. Ett viktigt resultat är också att transparensen gällande kopplingen till politiska partier försvagas när innehållet distribueras via sociala medier. Nyheter som produceras av partier sprids i begränsad utsträckning via officiella kanaler, såsom partikonton i sociala medier. Partiernas konton präglas i stället av mer traditionell politisk kommunikation. Projektet visar dock att partiernas kommunikation i högre grad än tidigare präglas av negativa budskap om motståndare, en trend som också syns i många andra europeiska länder.
En tredje viktig slutsats är att det föreligger stora skillnader i hur effektivt partierna når ut med sitt innehåll via sociala medier. Sverigedemokraterna utmärker sig genom att deras innehåll genererar betydligt fler visningar, kommentarer och reaktioner, och de är därmed betydligt mer effektiva än något annat parti. Kritik av etablerade medier är ett bärande inslag i deras innehåll. För att mobilisera nya väljare används inte bara breda så kallade organiska strategier, utan i ökad utsträckning även målgruppsinriktade kampanjer. Vänsterpartiet inledde exempelvis under 2022 års val kampanjer för att nå unga genom samarbeten med lokala influerare i särskilt utsatta områden. Influerarkulturen har också i hög grad påverkat hur partierna sprider politiska nyhetsbudskap tillsammans med tredjepartsaktörer mer generellt. Samtliga partier riktade sig dessutom till särskilda målgrupper via Facebook och Instagram, där de kunde betala för exponering utifrån fördefinierade parametrar. Våra studier visar att politiserade nyheter spelar en marginell roll i sådana kampanjer och att strategierna återspeglar de väljarsegment där partierna står starkast.
Resultaten från projektet väcker ett antal nya frågor som kräver vidare forskning. Fenomenet politiserade nyheter hade inte hunnit utvecklas fullt ut under perioden kring valet 2022. Inför valet 2026 har därför en rad nya initiativ vuxit fram. Framtida forskning bör undersöka samspelet mellan nya alternativa medier och politiska partier, såväl innehållsmässigt som organisatoriskt. Ytterligare en viktig förändring i medielandskapet gäller möjligheten att sprida betalda annonsbudskap. Under 2025 upphörde Meta och Google med politisk annonsering i EU med hänvisning till Europeiska unionens nya regler om transparens och riktad politisk reklam. Vilka konsekvenser detta kommer att få för den politiska kommunikationen behöver kartläggas, eftersom indirekta samarbeten med tredjepartsaktörer, inklusive nyhetsorganisationer, potentiellt kan användas för att nå ut med sponsrat innehåll i sociala medier. Slutligen visar projektet att etablerade medier har varit restriktiva med att använda politiserade medier som källor. I stället har dessa främst varit föremål för kritisk rapportering. Uppföljande studier bör dock följa utvecklingen och undersöka om olika former av politiserade medier över tid accepteras som legitima källor inom den traditionella journalistiken.
Spridning av forskningsresultaten samt samverkan
Forskningsresultat från projektet har presenterats i sex artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter, samt i fyra antologikapitel och en internationell encyklopeditext. Ytterligare två artiklar var vid datum för slutredovisning i granskningsprocessen för publikation. För att nå ut med resultaten till forskarsamhället har flera studier presenterats vid de största internationella konferenserna inom medie- och kommunikationsforskning: International Communication Association (ICA) i Gold Coast, Australien, 2024, och i Kapstaden, Sydafrika 2026; European Communication Research and Education Association (ECREA) i Ljubljana, Slovenien, 2024, samt i Århus, Danmark 2023; samt NordMedia i Odense, Danmark, 2025 och i Bergen; Norge 2023. Därutöver har projektet presenterats vid forskningsseminarier vid Göteborgs universitet, Södertörns högskola och Linnéuniversitetet, samt vid den tvärvetenskapliga forskningskonferensen ”Valspråk” som hölls vid Göteborgs universitet 2022.
Projektet har lagt stor vikt vid samverkan, framför allt med nordiska forskare. År 2022 arrangerades ett symposium i samverkan mellan institutionen för Medierstudier vid Stockholms universitet, Nordicom och med stöd från forskningsområdet Digital Humanvetenskap vid Stockholms universitet. Symposiet resulterade i ett specialnummer av tidskriften Nordicom Review med temat “Democracy and Digital Disintegration: Actors, platforms, citizens”, och med Widholm och Ekman som gästredaktörer.
Samverkan med det omgivande samhället har skett genom ett offentligt panelsamtal vid Stockholms universitet tillsammans med kommunikationscheferna för Socialdemokraterna och Moderaterna samt journalister från Dagens Nyheter och SVT. Evenemanget arrangerades tillsammans med forskningsområdet ”Språk och makt” vid Stockholms universitet, vilket möjliggjorde deltagande inom ett brett spektrum av forskare. Samarbetet med Språk och Makt har också gjort att vi fått möjligheten att publicera två delstudier i en tvärvetenskaplig antologi. Projektdeltagarna har medverkat i medier vid ett flertal tillfällen, bland annat i nyhetsinslag i SVT, Sveriges Radio P1, Dagens Nyheter och ETC.
Projektets syfte, utveckling och genomförande
Syftet med projektet var att utveckla kunskapen om de svenska politiska partiernas nyhetsproduktion under valet 2022. Utgångspunkten för projektet var att allt fler partier har utvecklat nyhetssajter och digitala tv-kanaler i syfte att påverka väljarna och sätta agendan för den politiska debatten. Denna utveckling aktualiserar att gränserna mellan politisk opinionsbildning och nyheter håller på att luckras upp. När politiska partier använder etablerade genrer hämtade från nyhetsjournalistiken i politiska syften kan det påverka medborgarnas förtroende för journalistiken, men också deras förmåga att skilja mellan nyheter och politiska budskap. Mot denna bakgrund analyserar projektet politiserade nyheter i termer av produktionsstrategier, nyhetsgestaltning, engagemang i sociala medier och påverkan på traditionella medier.
Tre viktiga slutsatser kan dras från projektet. För det första visar projektets delstudier att nyhetssajter inte är bärande kanaler för distribution av politiserade nyheter, utan att sociala medieplattformar fyller denna funktion. Socialdemokraterna har exempelvis, genom samarbete med det helägda bolaget AIP Media, satsat betydande resurser på publikationen ”Morgon-Tidningen”, men innehållet sprids främst via plattformar som Facebook, Instagram och TikTok. Sverigedemokraternas satsning Riks använde Youtube som primär kanal för innehållet, även om en sajt för verksamheten successivt har vuxit fram. Även Riks anpassar innehållet till andra plattformar som Instagram och TikTok, där formatet är kortare. Miljöpartiet satsade inför valet 2022 på nyhetstalkshowen Tjugotjugotvå, men förlitade sig också främst på Youtube och i viss mån Instagram och producerade inte någon särskild sajt för innehållet. Moderaterna har framför allt varit aktiva på lokal nivå, men hade under valet 2022 inga större nyhetsmediesatsningar nationellt. Eftersom sociala medier utgör centrala kanaler för distribution präglas innehållet i hög grad av hybriditet mellan olika format. Det tydligaste exemplet är att nyheter ofta blandas med humor och satir. Projektets delstudier visar att nyheter – och framför allt satir – används som en ny form av negativ kampanjföring.
En andra viktig slutsats är att partiernas nyhetskommunikation präglas av varierande grad av transparens när det gäller vem som står bakom innehållet. Sverigedemokraterna är det parti som i lägst grad har varit transparenta med kopplingen till partiet. I fallet Riks har verksamheten beskrivits som ”konservativ nyhetsproduktion” utan partibeteckning. Efter valet sålde partiet verksamheten och står därmed inte längre som officiell ägare. Morgon-Tidningen, som under mitten av 1900-talet var en del av den socialdemokratiska partipressen, har startats upp på nytt, men utan den historiska undertiteln ”Social-Demokraten”, vilket har försvagat transparensen. Ett viktigt resultat är också att transparensen gällande kopplingen till politiska partier försvagas när innehållet distribueras via sociala medier. Nyheter som produceras av partier sprids i begränsad utsträckning via officiella kanaler, såsom partikonton i sociala medier. Partiernas konton präglas i stället av mer traditionell politisk kommunikation. Projektet visar dock att partiernas kommunikation i högre grad än tidigare präglas av negativa budskap om motståndare, en trend som också syns i många andra europeiska länder.
En tredje viktig slutsats är att det föreligger stora skillnader i hur effektivt partierna når ut med sitt innehåll via sociala medier. Sverigedemokraterna utmärker sig genom att deras innehåll genererar betydligt fler visningar, kommentarer och reaktioner, och de är därmed betydligt mer effektiva än något annat parti. Kritik av etablerade medier är ett bärande inslag i deras innehåll. För att mobilisera nya väljare används inte bara breda så kallade organiska strategier, utan i ökad utsträckning även målgruppsinriktade kampanjer. Vänsterpartiet inledde exempelvis under 2022 års val kampanjer för att nå unga genom samarbeten med lokala influerare i särskilt utsatta områden. Influerarkulturen har också i hög grad påverkat hur partierna sprider politiska nyhetsbudskap tillsammans med tredjepartsaktörer mer generellt. Samtliga partier riktade sig dessutom till särskilda målgrupper via Facebook och Instagram, där de kunde betala för exponering utifrån fördefinierade parametrar. Våra studier visar att politiserade nyheter spelar en marginell roll i sådana kampanjer och att strategierna återspeglar de väljarsegment där partierna står starkast.
Resultaten från projektet väcker ett antal nya frågor som kräver vidare forskning. Fenomenet politiserade nyheter hade inte hunnit utvecklas fullt ut under perioden kring valet 2022. Inför valet 2026 har därför en rad nya initiativ vuxit fram. Framtida forskning bör undersöka samspelet mellan nya alternativa medier och politiska partier, såväl innehållsmässigt som organisatoriskt. Ytterligare en viktig förändring i medielandskapet gäller möjligheten att sprida betalda annonsbudskap. Under 2025 upphörde Meta och Google med politisk annonsering i EU med hänvisning till Europeiska unionens nya regler om transparens och riktad politisk reklam. Vilka konsekvenser detta kommer att få för den politiska kommunikationen behöver kartläggas, eftersom indirekta samarbeten med tredjepartsaktörer, inklusive nyhetsorganisationer, potentiellt kan användas för att nå ut med sponsrat innehåll i sociala medier. Slutligen visar projektet att etablerade medier har varit restriktiva med att använda politiserade medier som källor. I stället har dessa främst varit föremål för kritisk rapportering. Uppföljande studier bör dock följa utvecklingen och undersöka om olika former av politiserade medier över tid accepteras som legitima källor inom den traditionella journalistiken.
Spridning av forskningsresultaten samt samverkan
Forskningsresultat från projektet har presenterats i sex artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter, samt i fyra antologikapitel och en internationell encyklopeditext. Ytterligare två artiklar var vid datum för slutredovisning i granskningsprocessen för publikation. För att nå ut med resultaten till forskarsamhället har flera studier presenterats vid de största internationella konferenserna inom medie- och kommunikationsforskning: International Communication Association (ICA) i Gold Coast, Australien, 2024, och i Kapstaden, Sydafrika 2026; European Communication Research and Education Association (ECREA) i Ljubljana, Slovenien, 2024, samt i Århus, Danmark 2023; samt NordMedia i Odense, Danmark, 2025 och i Bergen; Norge 2023. Därutöver har projektet presenterats vid forskningsseminarier vid Göteborgs universitet, Södertörns högskola och Linnéuniversitetet, samt vid den tvärvetenskapliga forskningskonferensen ”Valspråk” som hölls vid Göteborgs universitet 2022.
Projektet har lagt stor vikt vid samverkan, framför allt med nordiska forskare. År 2022 arrangerades ett symposium i samverkan mellan institutionen för Medierstudier vid Stockholms universitet, Nordicom och med stöd från forskningsområdet Digital Humanvetenskap vid Stockholms universitet. Symposiet resulterade i ett specialnummer av tidskriften Nordicom Review med temat “Democracy and Digital Disintegration: Actors, platforms, citizens”, och med Widholm och Ekman som gästredaktörer.
Samverkan med det omgivande samhället har skett genom ett offentligt panelsamtal vid Stockholms universitet tillsammans med kommunikationscheferna för Socialdemokraterna och Moderaterna samt journalister från Dagens Nyheter och SVT. Evenemanget arrangerades tillsammans med forskningsområdet ”Språk och makt” vid Stockholms universitet, vilket möjliggjorde deltagande inom ett brett spektrum av forskare. Samarbetet med Språk och Makt har också gjort att vi fått möjligheten att publicera två delstudier i en tvärvetenskaplig antologi. Projektdeltagarna har medverkat i medier vid ett flertal tillfällen, bland annat i nyhetsinslag i SVT, Sveriges Radio P1, Dagens Nyheter och ETC.