Förklaring i urbanteorin. ”Taktiska jämförelser” och fastighetsutvecklarnas affärsmodeller som byggstenar för en globalt inkluderande urban teori
Studiet av städer och människors verksamhet i urbana miljöer har en mångskiftande historia. Ett drag som emellertid länge varit påtagligt är den förtjusning med vilken urbanteoretiker tagit fasta på förhållandena i ”exemplariska” miljöer, vanligen i en stor och i alla sammanhang mycket synlig världsstad – från Paris via London och Chicago till Los Angeles. På goda grunder har det har mött kraftig kritik, inte minst från forskare som tar avstamp i postkolonial teori. Behovet av att synliggöra andra förhållanden, inte minst av vardaglig karaktär och i ”ordinära städer”, har fäst uppmärksamheten på de ojämlika villkor som råder både i det globala stadssystemet och i själva forskningen om städer. När intresset i någon mån skriftat från det globala Nord till det global Syd, har emellertid erfarenheterna från stora delar av den Euroasiatiska kontinenten, och inte minst då de tidigare socialistiska samhällena där, hamnat utanför blickfånget. Avsikten är därför att slutföra projekt som går ut på att förstå hur urbanteorin kommit till användning i det globala Öst, hur det förhåller sig till etablerade marknadsekonomier och varför det inte fått något genomslag i de vidare diskussionerna om modern stadsutveckling och relaterad teori. Genom att använda de ”taktiker för urbana jämförelser” som utvecklats av Jennifer Robinson vid University College of London är syftet att närmare skärskåda fastighetsutvecklarnas affärsmodeller deras konsekvenser för städernas utformning.
Slutredovisning
Berlin och London har båda en central plats i stadsforskningen, som studieobjekt men också som säte för innovativ forskning kring storstadsfenomen av olika art. Det innebär att de är av intresse för stadsforskare generellt, dels för att forskningen som bedrivs där har stor genomslagskraft, dels för att städerna i sig själva (i egenskap av empiri) blir viktiga att känna till. Vistelsen hos Leibniz-Institut für Raumbezogene Sozialforschung (IRS, från februari till juni 2022) i Erkner (Brandenburg) i utkanten av Berlin och Institute of Advanced Studies (IAS) vid University College London (från november 2022 till januari 2023) bidrog i rikt mått med insikter i båda avseendena.
Syfte
Ansökan var utformad för att medge slutförandet av två olika men med varandra nära besläktade projekt. Det skulle ske genom att dra fördel av två väsensskilda men för den komparativa stadsforskningen centrala miljöer som dessutom samarbetar med varandra: Leibniz-Institut für raumbezogene Sozialforschung (IRS) i Erkner och University College London. Basen i det senare fallet var Institute of Advanced Studies (IAS), där ett tremånaders Visiting Research Fellowship (non-stipendiary) med de privilegier det innebär väntade sedan tidigare. De två projekten utgör dels en fortsättning på tidigare studier av forskningen om socialistiska och post-socialistiska städer tillsammans med prof. Michael Gentile vid Universitetet i Oslo, dels ett försök att finna en ingång till komparativa urbana studier med hjälp av ett ramverk som tillåter applicering oavsett institutionell miljö eller de studerade städernas historia, storlek och läge, inklusive position i ett lands urbana hierarki. Det förstnämnda gäller specifikt en undersökning av i vilken utsträckning, hur och på vilka grunder neoliberalismen använts i forskningen som förklaring till utvecklingen i post-socialistiska städer (Gentile och Sjöberg 2020), men där fokus nu flyttats till hur teori mer allmänt används inom detta forskningsfält. Som sådan går det tillbaka på ett problemkomplex som identifierats i en tidigare studie (Sjöberg 2014) och som berör frågan om varför det som nu kommit att kallas the Global East är inte är synligare än vad det är i den internationella urbanforskningen. Det är mot den bakgrunden som den andra studien är tänkt att underlätta jämförande studier på global skala.
Genomförande och utfall
Både IRS och UCL besitter oomtvistat stark kompetens inom urbana studier. Det gäller såväl teoretiskt som empiriskt, den förstnämnda med fokus på socialistiska/post-socialistiska urbana miljöer men också med ett bredare jämförande anslag (t.ex. avseende gentrifiering), den senare med bas inte minst i perspektiv som lyfter fram det Globala Syd. Arbetet vid IRS kom att omfatta insatser inom båda projekten, medan den kortare tiden vid IAS i sin helhet kom att inriktas på försöket att formulera en mer generell ingång till jämförande urbana studier. Båda studierna har under perioden funnit sin form och är när detta skrivs (våren 2023, tre månader efter forskningsterminens avslutning) i en sista fas av färdigställande respektive inskickad för bedömning för sökt publicering. I båda fallen är avsikten att göra dem fritt tillgängliga.
Som ett led i arbetet att nå så långt seminariebehandlades utkast till uppsatserna på respektive institution inom ramen för deras institutionsinterna seminarier, inklusive en workshop för doktorander knutna till IRS. Dessutom kom den komparativa studien, ”Explanation in urban studies: ’comparative tactics’ and business models of developers as inputs to a globally inclusive urban theory” att utgöra grunden för den öppna föreläsningen 20th IRS International Lecture on Society and Space, vilken hölls på IRS 20 maj 2022 och som gjorts digitalt tillgänglig för en vidare krets (Sjöberg 2022). Den utgjorde också grunden för en mer detaljerad metodstudie, presenterad som del av en seminarieserie vid Georg-Simmel-Zentrum für Metropolenforschung, Humboldt-Universität zu Berlin, 25 maj 2022.
Återkopplingen på de två uppsättningarna utkast, och de delstudier som presenterades i mer begränsade kretsar på respektive institut, föranledde ytterligare materialinsamling för studien av teorianvändningen i forskningen kring post-socialistiska städer. Det försenade givetvis färdigställandet, men ger å andra sidan en lite mer allsidig belysning främst vad avser den typ av teori som Robert K. Merton på sin tid benämnde theory of the middle range. Samtidigt ledde diskussionen om huruvida affärsmodeller kan tjäna som ett grundanslag i stadsutveckling ett steg närmre operationalisering, varför en tredje uppsats kan förväntas resultera från arbetet under de åtta månader av forskning som det generösa anslaget från RJ medgav.
Övrigt
Utöver de planerade aktiviteterna kom dessutom tid att användas till deltagande i IRS Spring Academy i månadsskiftet maj–juni 2022 och medverkan vid en forskarkurs i Zeitz i juni 2022 där Lebnitz-Institut für Länderkunde i Leipzig stod som värd. Därtill fanns det goda möjligheter att bekanta sig med de samlingar från Institut für Städtebau und Architektur der DDR-Bauakademie och Bund der Architekten der DDR som IRS avdelning för stadshistorisk forskning förfogar över. Det senare, liksom besök hos kollegor vid Geographisches Institut (Humboldt-Universität zu Berlin) och Institut für Stadt- und Regionalplanung vid Technische Universität Berlin, gav upphov till idéer kring projekten skulle kunna utvidgas, inte minst i empirisk riktning. Samtidigt kan diskussioner med kollegor vid IRS avdelning Politik und Planung och vid UCL:s närmaste granne Birkbeck College förhoppningsvis fungera som avstamp för framtida forskningsprojekt på temat urban social hållbarhet relaterat bl.a. till migration, integration och segregering.
Syfte
Ansökan var utformad för att medge slutförandet av två olika men med varandra nära besläktade projekt. Det skulle ske genom att dra fördel av två väsensskilda men för den komparativa stadsforskningen centrala miljöer som dessutom samarbetar med varandra: Leibniz-Institut für raumbezogene Sozialforschung (IRS) i Erkner och University College London. Basen i det senare fallet var Institute of Advanced Studies (IAS), där ett tremånaders Visiting Research Fellowship (non-stipendiary) med de privilegier det innebär väntade sedan tidigare. De två projekten utgör dels en fortsättning på tidigare studier av forskningen om socialistiska och post-socialistiska städer tillsammans med prof. Michael Gentile vid Universitetet i Oslo, dels ett försök att finna en ingång till komparativa urbana studier med hjälp av ett ramverk som tillåter applicering oavsett institutionell miljö eller de studerade städernas historia, storlek och läge, inklusive position i ett lands urbana hierarki. Det förstnämnda gäller specifikt en undersökning av i vilken utsträckning, hur och på vilka grunder neoliberalismen använts i forskningen som förklaring till utvecklingen i post-socialistiska städer (Gentile och Sjöberg 2020), men där fokus nu flyttats till hur teori mer allmänt används inom detta forskningsfält. Som sådan går det tillbaka på ett problemkomplex som identifierats i en tidigare studie (Sjöberg 2014) och som berör frågan om varför det som nu kommit att kallas the Global East är inte är synligare än vad det är i den internationella urbanforskningen. Det är mot den bakgrunden som den andra studien är tänkt att underlätta jämförande studier på global skala.
Genomförande och utfall
Både IRS och UCL besitter oomtvistat stark kompetens inom urbana studier. Det gäller såväl teoretiskt som empiriskt, den förstnämnda med fokus på socialistiska/post-socialistiska urbana miljöer men också med ett bredare jämförande anslag (t.ex. avseende gentrifiering), den senare med bas inte minst i perspektiv som lyfter fram det Globala Syd. Arbetet vid IRS kom att omfatta insatser inom båda projekten, medan den kortare tiden vid IAS i sin helhet kom att inriktas på försöket att formulera en mer generell ingång till jämförande urbana studier. Båda studierna har under perioden funnit sin form och är när detta skrivs (våren 2023, tre månader efter forskningsterminens avslutning) i en sista fas av färdigställande respektive inskickad för bedömning för sökt publicering. I båda fallen är avsikten att göra dem fritt tillgängliga.
Som ett led i arbetet att nå så långt seminariebehandlades utkast till uppsatserna på respektive institution inom ramen för deras institutionsinterna seminarier, inklusive en workshop för doktorander knutna till IRS. Dessutom kom den komparativa studien, ”Explanation in urban studies: ’comparative tactics’ and business models of developers as inputs to a globally inclusive urban theory” att utgöra grunden för den öppna föreläsningen 20th IRS International Lecture on Society and Space, vilken hölls på IRS 20 maj 2022 och som gjorts digitalt tillgänglig för en vidare krets (Sjöberg 2022). Den utgjorde också grunden för en mer detaljerad metodstudie, presenterad som del av en seminarieserie vid Georg-Simmel-Zentrum für Metropolenforschung, Humboldt-Universität zu Berlin, 25 maj 2022.
Återkopplingen på de två uppsättningarna utkast, och de delstudier som presenterades i mer begränsade kretsar på respektive institut, föranledde ytterligare materialinsamling för studien av teorianvändningen i forskningen kring post-socialistiska städer. Det försenade givetvis färdigställandet, men ger å andra sidan en lite mer allsidig belysning främst vad avser den typ av teori som Robert K. Merton på sin tid benämnde theory of the middle range. Samtidigt ledde diskussionen om huruvida affärsmodeller kan tjäna som ett grundanslag i stadsutveckling ett steg närmre operationalisering, varför en tredje uppsats kan förväntas resultera från arbetet under de åtta månader av forskning som det generösa anslaget från RJ medgav.
Övrigt
Utöver de planerade aktiviteterna kom dessutom tid att användas till deltagande i IRS Spring Academy i månadsskiftet maj–juni 2022 och medverkan vid en forskarkurs i Zeitz i juni 2022 där Lebnitz-Institut für Länderkunde i Leipzig stod som värd. Därtill fanns det goda möjligheter att bekanta sig med de samlingar från Institut für Städtebau und Architektur der DDR-Bauakademie och Bund der Architekten der DDR som IRS avdelning för stadshistorisk forskning förfogar över. Det senare, liksom besök hos kollegor vid Geographisches Institut (Humboldt-Universität zu Berlin) och Institut für Stadt- und Regionalplanung vid Technische Universität Berlin, gav upphov till idéer kring projekten skulle kunna utvidgas, inte minst i empirisk riktning. Samtidigt kan diskussioner med kollegor vid IRS avdelning Politik und Planung och vid UCL:s närmaste granne Birkbeck College förhoppningsvis fungera som avstamp för framtida forskningsprojekt på temat urban social hållbarhet relaterat bl.a. till migration, integration och segregering.