Rättstvister om landrättigheter i Sápmi: En jämförande studie av samisk rättsmobilisering i Finland, Norge och Sverige
Nyligen har samiska grupper varit inblandade i många rättstvister om rättigheter till land och naturresurser i Norge, Sverige och Finland. Tidigare forskning har dokumenterat systematiska historiska oförrätter staterna begått mot samer och beskrivit framväxande samisk politisk mobilisering.
Det saknas dock kunskap om varför samiska grupper använder rättsliga strategier i sin kamp för land och erkännande samt om följderna av deras rättsliga mobilisering.
Detta projekt kommer att kombinera olika metoder för att förklara samisk rättsmobilisering och dess bredare effekter på samiska grupper och nordiska samhällen. Utifrån rättssociologisk mobiliseringsteori antar vi att samisk rättsmobilisering präglas av hur grupper formulerar sitt missnöje, vilka mobiliseringsresurser de kan uppbåda, och vilka möjligheter politiska/rättsliga institutioner erbjuder. Vidare antar vi att de processförande aktörernas vägval och deras följder är komplexa, svårbedömda och ovissa: Rättslig mobilisering kan avhjälpa orättvisor, genomdriva politisk förändring och öppna nya former för politiskt deltagande, men kan också orsaka splittring, öka polarisering och legitimera ett i grunden orättfärdigt system.
Genom att kartlägga rättsprocesser, intervjua nyckelaktörer och analysera dokument kommer vi att identifiera faktorer som formar samisk rättsmobilisering och dess framgång samt fastställa hur rättslig mobilisering förändrat maktdynamiker inom samiska folkgrupper och gentemot de samhällen de lever i.
Det saknas dock kunskap om varför samiska grupper använder rättsliga strategier i sin kamp för land och erkännande samt om följderna av deras rättsliga mobilisering.
Detta projekt kommer att kombinera olika metoder för att förklara samisk rättsmobilisering och dess bredare effekter på samiska grupper och nordiska samhällen. Utifrån rättssociologisk mobiliseringsteori antar vi att samisk rättsmobilisering präglas av hur grupper formulerar sitt missnöje, vilka mobiliseringsresurser de kan uppbåda, och vilka möjligheter politiska/rättsliga institutioner erbjuder. Vidare antar vi att de processförande aktörernas vägval och deras följder är komplexa, svårbedömda och ovissa: Rättslig mobilisering kan avhjälpa orättvisor, genomdriva politisk förändring och öppna nya former för politiskt deltagande, men kan också orsaka splittring, öka polarisering och legitimera ett i grunden orättfärdigt system.
Genom att kartlägga rättsprocesser, intervjua nyckelaktörer och analysera dokument kommer vi att identifiera faktorer som formar samisk rättsmobilisering och dess framgång samt fastställa hur rättslig mobilisering förändrat maktdynamiker inom samiska folkgrupper och gentemot de samhällen de lever i.
Slutredovisning
Projektets syfte och målsättningar
Detta projekt syftade till att förklara rättsmobilisering om samiska markrättigheter och dess bredare följder för samiska grupper och de nordiska samhällena. Projektet eftersträvade två specifika målsättningar:
1. att fastställa hur och varför samiska grupper använder sig av processföring i domstol för att hävda rättigheter till mark och naturresurser. Genom att kartlägga rättsfall, intervjua nyckelaktörer och analysera dokument sökte vi identifiera de faktorer som formar samisk rättsmobilisering och dess utfall.
2. att klargöra hur rättsmobilisering om samiska markrättigheter påverkar samiska gemenskaper och omgivande samhällen. Vi ville identifiera hur rättslig mobilisering har förändrat maktdynamiken inom samiska grupper och de samhällen där de lever.
Projektet utgick från rättsmobiliseringsteori för att analysera hur och varför samiska grupper tar till rättsliga strategier i kampen för mark och erkännande samt vilka effekter detta får. Vi antog att mobilisering inte enbart förklaras av ökade kränkningar, utan formas av hur aktörer artikulerar sina mål i rättighetstermer, vilka resurser de kan uppbåda och vilka politiska och rättsliga möjligheter de möter. Teorin betonar också att rättsprocesser är ett tveeggat verktyg: de kan skapa förändring och synlighet men också vara påfrestande, polarisera och legitimera statens maktanspråk.
Projektets utveckling
Projektets utveckling formades av hur vi tog oss an flera utmaningar. Etikprövningsprocessen ledde till betydande förseningar i projektets initiala fas. En annan utmaning har varit att involvera samiska forskningspersoner. Det finns en påtaglig forskningsutmattning och att bygga upp förtroende tar tid. Exemplevis är renskötare fullt sysselsatta med sin renskötsel och i den mån de dessutom är involverade i tidskrävande rättsprocesser är medverkan i forskning sällan en prioritet. Detta har inneburit att vi har behövt arbeta aktivt och uppsökande för att etablera kontakter och bygga förtroende hos centrala aktörer.
Kartläggningen av domstolsärenden har också medfört intressanta utmaningar. Tillgången till domar i offentliga databaser är begränsad, särskilt vad gäller lägre instanser och äldre avgöranden, i synnerhet i Finland. För projektets syfte har det dessutom varit viktigt att även fånga upp mål som inte varit framgångsrika och inte lett till uppmärksammade prejudikat. Vi har eftersträvat att bygga databaser över mål som rör (a) samiska parter och (b) markrättigheter i vid bemärkelse, men de båda kategorierna är inte sjävklara utan kan i sig vara omtvistade. Vi valde att fokusera på mål där parterna explicit hävdar en samisk identitet och att betrakta ”markrättsmål” som en gradfråga snarare än en tydligt avgränsad kategori.
Slutligen har vi behövt revidera projektets approach för att bedöma av rättsprocessernas bredare inverkan på sociala relationer. Viktiga prejudikatfall – som Girjas- eller Fosen-målet – har haft betydande konsekvenser för både samer och de samhällen i vilka de lever. Fall av den magnituden är dock få, komplexa och sinsemellan väldigt olika, varför det är svårt att fastställa deras kausala effekter. Vårt projekt har bidragit genom att utveckla narrativa förklaringar till rättsliga processers genomslag.
Genomförande
Projektgruppen har bestått av Johan Karlsson Schaffer (huvudforskare) och Peter Johansson. En forskningsassistent anställdes under 2024 för att arbeta med datainsamling. Hon har efter sin tid i projektet påbörjat en forskarutbildning. Till gruppen har också en fakultetsfinansierad doktorand knutits som utvecklat ett självständigt avhandlingsprojekt om rättstvister om samiska markrättigheter. Gruppen stod också värd för en Fulbright-gästforskare från University of Louisville läsåret 2022–2023 och en postdoktor från Univerza v Ljubljani under våren 2025.
Forskningsdesign och metod
Projektet anlade en komparativ design och har jämfört Finland, Norge och Sverige för att identifiera faktorer som formar samisk rättsmobilisering och dess effekter. Vi kombinerade kartläggning av rättsprocesser med intervjuer: Vi har sammanställt en databas över mål om samiska markrättigheter samlades i nationella domstolar och internationella organ, med information om bl a parter, rättskällor, utfall och samhällseffekter. Därutöver genomförde vi och våra assistenter semistrukturerade intervjuer med bl a samiska företrädare, jurister, myndighetsrepresentanter och andra nyckelaktörer, som vi kompletterade med dokument- och medieanalys. Metoden möjliggjorde analyser av mobiliseringsmönster, strategiska val och långsiktiga konsekvenser inom och utanför samiska samhällen.
Projektets tre viktigaste resultat och slutsatser
1. Rättsprocesser är kunskaps- och maktarenor med ojämlika villkor
Projektet har demonstrerat att domstolar utgör centrala arenor där samiska grupper kan mobilisera för att hävda markrättigheter och påverka rättsutvecklingen. Där tidigare forskning tenderat att förutsätta att urspungsfolk har svårt att få gehör för sina kunskapsanspråk i domstolsprocesser, har vi visat att samer genom att kombinera renskötares traditionella kunskap med vetenskaplig expertis ibland nått framgång. Samtidigt är möjligheterna att använda rättssystemet ojämlikt fördelade och förenade med betydande ekonomiska risker. Enligt Rennäringslagen kan endast medlemmar i samebyar hävda renskötselrätten, trots att den är en rättighet som tillkommer hela det samiska folket. Därtill gör regler om rättegångskostnader och rättshjälp rättsmobilisering till en kostsam och betungande strategi. Sammantaget innebär detta att rättsprocesser både möjliggör rättighetsanspråk och reproducerar strukturella begränsningar.
2. Rättsliga segrar förändrar normer och blottlägger djupare konflikter.
Även när samiska parter når framgång i högsta instans är resultaten ambivalenta. Domstolsprejudikat har erkänt samernas ställning som urfolk och stärkt skyddet för renskötselrätten, men de har samtidigt i praktiken bekräftat lagstiftningens uppdelning mellan renskötande och icke-renskötande samer. Rättsprocesserna synliggör och aktualiserar därmed historiska maktordningar och interna spänningar, samtidigt som de bidrar till medial uppmärksamhet, internationellt stöd och viss policyförändring.
3. Makten att förändra de grundläggande konflikterna ligger hos politiska makthavare.
Slutligen visar analyserna att rättstvister om samiska markrättigheter ytterst är uttryck för underliggande intressemotsättningar. Domstolarna kan pröva enskilda mål, men det är riksdag och regering som har makt att förändra institutionella ramverk och samhälleliga strukturer. Bristen på politisk vilja att hantera konflikterna om mark och naturresurser har gett parterna få alternativ till att driva långdragna och kostsamma rättsprocesser. Därmed framstår rättsmobilisering både som ett möjligt verktyg för upprättelse och som ett tecken på statens oförmåga att fullt ut hantera koloniala arv och krav på rättvisa i Sápmi.
Nya forskningsfrågor
Ett återkommande mönster i rättsprocesser om samiska markrättigheter är att staten ofta förekommer i en mängd olika roller: som part och markägare; som lagstiftande, verkställande och dömande makt; som myndigheter med olika uppdrag (däribland Sametinget), kommuner och statliga bolag. I framtida forskning skulle vi vilja utforska statens många och ibland motstridiga roller i mål om samiska markrättigheter. Vi forskar också vidare om strategisk processföring och domstolarnas roll som policyaktörer och politiska arenor.
Spridning och samverkan
Vi har spridit forskningsresultaten genom konferenser, undervisning och offentliga framträdanden.
Konferenser
Projektet ordnade 12-13 juni 2024 workshopen Legal struggles on Indigenous land rights in Sápmi. Workshopen vände sig till forskare och praktiker från hela Norden. Presentationerna fokuserade på forskningsresultat och praktiska erfarenheter i syfte att gemensamt reflektera över markrättighetsfrågor i Sápmi. Sammantaget genomfördes 22 presentationer (18 forskare och fyra praktiker). Cirka 10 personer deltog som åhörare.
Vi har presenterat forskningsresultat i seminarier vid GU samt Universitetet i Oslo samt vid tolv akademiska konferenser, däribland AHRI-konferensen 2021 och 2024, ECPR-GC 2022–2025, Human Rights Symposium (UiT) 2022, Insikt och Utblick (Várdduo, UmU) 2024, samt NOPSA 2024.
Undervisning
Projektets resultat har vävts in i relevant undervisning på kandidat- och masternivå, främst vid vår heminstitution. Vi har handlett sex kandidat- och fyra mastersuppsatser med koppling till projektets tema. Vidare har vi engagerat sex studenter i projektet som praktikanter, varav två gått vidare till forskarutbildning.
Offentliga framträdanden, mm
Under projekttiden har vi hållit ett antal offentliga föredrag, t ex vid Elsa Laula-symposiet (UmU) 2022, FN-föreningen i Göteborg 2023 och 2024, Bokmässan i Göteborg 2024, Mölndals stadsbibliotek 2024, Norsesund konst- och kulturförening 2025, National Nordic Museum i Seattle 2025 samt Amnesty Sápmi 2026. Därutöver har vi deltagit i sex paneler på relaterade teman vid MR-dagarna 2021–2025. Projektet har också genererat fyra bloggposter och fem medieframträdanden.
Samverkan
En viktig form av spridning och samverkan var vår medverkan i en forskarantologi utgiven av Sanningskommissionen för det samiska folket, vilken överlämnades till kulturministern 4 mars 2026 (SOU 2026:15).
Projektet har också medverkat till att bilda urfolksforskningsnätverket International Knowledge Network for Alliance Building (IKNAB).
Johansson intervjuades 2022 av ett konsultbolag som tog fram underlag för ett svenskt skogsbolag rörande hur skogsbruk kan leda till negativa konsekvenser för renskötseln.
Detta projekt syftade till att förklara rättsmobilisering om samiska markrättigheter och dess bredare följder för samiska grupper och de nordiska samhällena. Projektet eftersträvade två specifika målsättningar:
1. att fastställa hur och varför samiska grupper använder sig av processföring i domstol för att hävda rättigheter till mark och naturresurser. Genom att kartlägga rättsfall, intervjua nyckelaktörer och analysera dokument sökte vi identifiera de faktorer som formar samisk rättsmobilisering och dess utfall.
2. att klargöra hur rättsmobilisering om samiska markrättigheter påverkar samiska gemenskaper och omgivande samhällen. Vi ville identifiera hur rättslig mobilisering har förändrat maktdynamiken inom samiska grupper och de samhällen där de lever.
Projektet utgick från rättsmobiliseringsteori för att analysera hur och varför samiska grupper tar till rättsliga strategier i kampen för mark och erkännande samt vilka effekter detta får. Vi antog att mobilisering inte enbart förklaras av ökade kränkningar, utan formas av hur aktörer artikulerar sina mål i rättighetstermer, vilka resurser de kan uppbåda och vilka politiska och rättsliga möjligheter de möter. Teorin betonar också att rättsprocesser är ett tveeggat verktyg: de kan skapa förändring och synlighet men också vara påfrestande, polarisera och legitimera statens maktanspråk.
Projektets utveckling
Projektets utveckling formades av hur vi tog oss an flera utmaningar. Etikprövningsprocessen ledde till betydande förseningar i projektets initiala fas. En annan utmaning har varit att involvera samiska forskningspersoner. Det finns en påtaglig forskningsutmattning och att bygga upp förtroende tar tid. Exemplevis är renskötare fullt sysselsatta med sin renskötsel och i den mån de dessutom är involverade i tidskrävande rättsprocesser är medverkan i forskning sällan en prioritet. Detta har inneburit att vi har behövt arbeta aktivt och uppsökande för att etablera kontakter och bygga förtroende hos centrala aktörer.
Kartläggningen av domstolsärenden har också medfört intressanta utmaningar. Tillgången till domar i offentliga databaser är begränsad, särskilt vad gäller lägre instanser och äldre avgöranden, i synnerhet i Finland. För projektets syfte har det dessutom varit viktigt att även fånga upp mål som inte varit framgångsrika och inte lett till uppmärksammade prejudikat. Vi har eftersträvat att bygga databaser över mål som rör (a) samiska parter och (b) markrättigheter i vid bemärkelse, men de båda kategorierna är inte sjävklara utan kan i sig vara omtvistade. Vi valde att fokusera på mål där parterna explicit hävdar en samisk identitet och att betrakta ”markrättsmål” som en gradfråga snarare än en tydligt avgränsad kategori.
Slutligen har vi behövt revidera projektets approach för att bedöma av rättsprocessernas bredare inverkan på sociala relationer. Viktiga prejudikatfall – som Girjas- eller Fosen-målet – har haft betydande konsekvenser för både samer och de samhällen i vilka de lever. Fall av den magnituden är dock få, komplexa och sinsemellan väldigt olika, varför det är svårt att fastställa deras kausala effekter. Vårt projekt har bidragit genom att utveckla narrativa förklaringar till rättsliga processers genomslag.
Genomförande
Projektgruppen har bestått av Johan Karlsson Schaffer (huvudforskare) och Peter Johansson. En forskningsassistent anställdes under 2024 för att arbeta med datainsamling. Hon har efter sin tid i projektet påbörjat en forskarutbildning. Till gruppen har också en fakultetsfinansierad doktorand knutits som utvecklat ett självständigt avhandlingsprojekt om rättstvister om samiska markrättigheter. Gruppen stod också värd för en Fulbright-gästforskare från University of Louisville läsåret 2022–2023 och en postdoktor från Univerza v Ljubljani under våren 2025.
Forskningsdesign och metod
Projektet anlade en komparativ design och har jämfört Finland, Norge och Sverige för att identifiera faktorer som formar samisk rättsmobilisering och dess effekter. Vi kombinerade kartläggning av rättsprocesser med intervjuer: Vi har sammanställt en databas över mål om samiska markrättigheter samlades i nationella domstolar och internationella organ, med information om bl a parter, rättskällor, utfall och samhällseffekter. Därutöver genomförde vi och våra assistenter semistrukturerade intervjuer med bl a samiska företrädare, jurister, myndighetsrepresentanter och andra nyckelaktörer, som vi kompletterade med dokument- och medieanalys. Metoden möjliggjorde analyser av mobiliseringsmönster, strategiska val och långsiktiga konsekvenser inom och utanför samiska samhällen.
Projektets tre viktigaste resultat och slutsatser
1. Rättsprocesser är kunskaps- och maktarenor med ojämlika villkor
Projektet har demonstrerat att domstolar utgör centrala arenor där samiska grupper kan mobilisera för att hävda markrättigheter och påverka rättsutvecklingen. Där tidigare forskning tenderat att förutsätta att urspungsfolk har svårt att få gehör för sina kunskapsanspråk i domstolsprocesser, har vi visat att samer genom att kombinera renskötares traditionella kunskap med vetenskaplig expertis ibland nått framgång. Samtidigt är möjligheterna att använda rättssystemet ojämlikt fördelade och förenade med betydande ekonomiska risker. Enligt Rennäringslagen kan endast medlemmar i samebyar hävda renskötselrätten, trots att den är en rättighet som tillkommer hela det samiska folket. Därtill gör regler om rättegångskostnader och rättshjälp rättsmobilisering till en kostsam och betungande strategi. Sammantaget innebär detta att rättsprocesser både möjliggör rättighetsanspråk och reproducerar strukturella begränsningar.
2. Rättsliga segrar förändrar normer och blottlägger djupare konflikter.
Även när samiska parter når framgång i högsta instans är resultaten ambivalenta. Domstolsprejudikat har erkänt samernas ställning som urfolk och stärkt skyddet för renskötselrätten, men de har samtidigt i praktiken bekräftat lagstiftningens uppdelning mellan renskötande och icke-renskötande samer. Rättsprocesserna synliggör och aktualiserar därmed historiska maktordningar och interna spänningar, samtidigt som de bidrar till medial uppmärksamhet, internationellt stöd och viss policyförändring.
3. Makten att förändra de grundläggande konflikterna ligger hos politiska makthavare.
Slutligen visar analyserna att rättstvister om samiska markrättigheter ytterst är uttryck för underliggande intressemotsättningar. Domstolarna kan pröva enskilda mål, men det är riksdag och regering som har makt att förändra institutionella ramverk och samhälleliga strukturer. Bristen på politisk vilja att hantera konflikterna om mark och naturresurser har gett parterna få alternativ till att driva långdragna och kostsamma rättsprocesser. Därmed framstår rättsmobilisering både som ett möjligt verktyg för upprättelse och som ett tecken på statens oförmåga att fullt ut hantera koloniala arv och krav på rättvisa i Sápmi.
Nya forskningsfrågor
Ett återkommande mönster i rättsprocesser om samiska markrättigheter är att staten ofta förekommer i en mängd olika roller: som part och markägare; som lagstiftande, verkställande och dömande makt; som myndigheter med olika uppdrag (däribland Sametinget), kommuner och statliga bolag. I framtida forskning skulle vi vilja utforska statens många och ibland motstridiga roller i mål om samiska markrättigheter. Vi forskar också vidare om strategisk processföring och domstolarnas roll som policyaktörer och politiska arenor.
Spridning och samverkan
Vi har spridit forskningsresultaten genom konferenser, undervisning och offentliga framträdanden.
Konferenser
Projektet ordnade 12-13 juni 2024 workshopen Legal struggles on Indigenous land rights in Sápmi. Workshopen vände sig till forskare och praktiker från hela Norden. Presentationerna fokuserade på forskningsresultat och praktiska erfarenheter i syfte att gemensamt reflektera över markrättighetsfrågor i Sápmi. Sammantaget genomfördes 22 presentationer (18 forskare och fyra praktiker). Cirka 10 personer deltog som åhörare.
Vi har presenterat forskningsresultat i seminarier vid GU samt Universitetet i Oslo samt vid tolv akademiska konferenser, däribland AHRI-konferensen 2021 och 2024, ECPR-GC 2022–2025, Human Rights Symposium (UiT) 2022, Insikt och Utblick (Várdduo, UmU) 2024, samt NOPSA 2024.
Undervisning
Projektets resultat har vävts in i relevant undervisning på kandidat- och masternivå, främst vid vår heminstitution. Vi har handlett sex kandidat- och fyra mastersuppsatser med koppling till projektets tema. Vidare har vi engagerat sex studenter i projektet som praktikanter, varav två gått vidare till forskarutbildning.
Offentliga framträdanden, mm
Under projekttiden har vi hållit ett antal offentliga föredrag, t ex vid Elsa Laula-symposiet (UmU) 2022, FN-föreningen i Göteborg 2023 och 2024, Bokmässan i Göteborg 2024, Mölndals stadsbibliotek 2024, Norsesund konst- och kulturförening 2025, National Nordic Museum i Seattle 2025 samt Amnesty Sápmi 2026. Därutöver har vi deltagit i sex paneler på relaterade teman vid MR-dagarna 2021–2025. Projektet har också genererat fyra bloggposter och fem medieframträdanden.
Samverkan
En viktig form av spridning och samverkan var vår medverkan i en forskarantologi utgiven av Sanningskommissionen för det samiska folket, vilken överlämnades till kulturministern 4 mars 2026 (SOU 2026:15).
Projektet har också medverkat till att bilda urfolksforskningsnätverket International Knowledge Network for Alliance Building (IKNAB).
Johansson intervjuades 2022 av ett konsultbolag som tog fram underlag för ett svenskt skogsbolag rörande hur skogsbruk kan leda till negativa konsekvenser för renskötseln.