En epistemisk approach till berättigandet av offentlig maktutövning: Att öka legitmiteten genom att stärka den argumentativa kvaliteten
För att ett liberal-demokratiskt samhälle ska fungera måste ibland staten utöva tvångsmakt gentemot sina medborgare. Men eftersom detta leder till begränsningar av friheten hos medborgare som motsätter sig detta tvång, måste tvånget berättigas. Syftet med detta projekt är att undersöka hur detta bör göras. Det dominerande synsättet är att offentligt tvång bör berättigas interpersonellt, dvs att den moraliska grunden för offentlig tvångsmakt avgörs av om det finns en koppling mellan de skäl som åberopas och övertygelserna hos medborgarna som blir föremål för tvång. Även om det interpersonella synsättet kan vara ett rimligt sätt att förhålla sig till den radikala pluralism som präglar politiken, är det mindre lämpat att adressera frågan om hur en god kvalitet i berättigandet av det offentliga tvånget kan uppnås. Detta kan kallas den epistemiska kvaliteten och den bestäms av faktorer som är opersonliga snarare än interpersonella – såsom t ex beviskraften i argument. Med utgångspunkt och med inspiration från argumentationsteori kommer jag att utveckla ett epistemiskt förhållningssätt genom att följande två frågor besvaras: Vad är den rimligaste versionen av ett epistemiskt förhållningssätt till berättigandet av offentligt tvång? Vad vinns respektive riskerar att förloras om man väljer att prioritera kvaliteten i berättigandet av offentligt tvång snarare än interpersonella aspekter? Reflektivt ekvilibrium kommer att tillämpas som metod och projektet kommer att resultera i en bok.
Slutredovisning
Det övergripande målet med detta projekt är att besvara frågan om på vilka grunder utövandet av politisk makt är legitimt. Ett möjligt och ganska självklart svar är att utövandet av politisk makt är legitimt om det kan ses som en förverkligande av folkets vilja. I detta projekt har jag dock utforskat en annan syn, som utgör en förnuftsbaserad (reason-based) – snarare än viljebaserad – uppfattning om politisk legitimitet. Enligt en sådan förnuftsbaserad uppfattning om politisk legitimitet är den primära källan till legitimitet inte kopplad till folkets vilja, utan snarare till riktigheten i politiska handlingar – något som i sin tur bestäms av skäl och upptäcks genom deliberation. Eftersom riktigheten i politiska handlingar bestäms av moral, är denna uppfattning om politisk legitimitet inte bara förnuftsbaserad, utan mer specifikt också moraliskt förankrad.
Denna förnuftsbaserade syn på politisk legitimitet har sedan utforskats på olika sätt i projektet. För det första har villkoren för moralisk legitimitet undersöks. Närmare bestämt har jag utforskat om dessa villkor bör uppfattas om objektiva eller subjektiva – dvs om politisk legitimitet bestäms av vad som de facto är rätt och fel eller av det som vi uppfattar är objektivt rätt och fel. Härvidlag har jag försvarat en objektiv syn på politisk legitimitet. Jag har dessutom undersökt hur vi i egenskap av medborgare kan praktiskt gå tillväga för att kunna komma fram till politiska beslut som är legitima. I detta sammanhang framhåller jag betydelsen av deliberation som en väg att nå fram till politiska legitima beslut.
Denna förnuftsbaserade syn på politisk legitimitet har sedan utforskats på olika sätt i projektet. För det första har villkoren för moralisk legitimitet undersöks. Närmare bestämt har jag utforskat om dessa villkor bör uppfattas om objektiva eller subjektiva – dvs om politisk legitimitet bestäms av vad som de facto är rätt och fel eller av det som vi uppfattar är objektivt rätt och fel. Härvidlag har jag försvarat en objektiv syn på politisk legitimitet. Jag har dessutom undersökt hur vi i egenskap av medborgare kan praktiskt gå tillväga för att kunna komma fram till politiska beslut som är legitima. I detta sammanhang framhåller jag betydelsen av deliberation som en väg att nå fram till politiska legitima beslut.