Interaktioner mellan kön, arbete och teknik i mansdominerade industriorganisationer – förändringar och motstånd?
Projektet syftar till att syntetisera tidigare forskning om görandet av kön och jämställdhet i mansdominerade arbetsorganisationer och relatera den till forskningsfronten inom den genusvetenskapliga arbetslivsforskningen. Projektet handlar om komplexiteten i interaktionerna mellan kön, arbete och teknik i framtidens industriarbete som kommer med den gröna och digitala industriella transformationen. Stora förändringar i teknik och organisation blir ofta utmaningar av rådande könsmönster. Detta kan leda till såväl motstånd som öppningar för förändringar. Genom att förstå teknik, arbete och organisation som könade fenomen kan vi bättre hantera motståndet samt stödja utvecklingen till en bättre arbetsmiljö och ett hållbart och jämställt arbetsliv. Gruvan är intressant pga stora kontraster mellan det gamla och det nya. Liksom i andra industriella kontexter finns här tämligen stabila kopplingar mellan arbete, teknik, och manlighet. Om vi kan förstå varför och hur dessa manligheter förändras (eller inte förändras) i förhållande till andra förändringar (i teknik, organisation, arbete) kan vi bättre förstå svårigheterna att förändra ojämställda könsmönster i arbetslivet. Detta projekt kommer att ge viktiga kunskapsbidrag eftersom det idag finns få nya studier av kön, teknik och arbete i ”klassiska” och mansdominerade industrier och av hur både jämställdhet och ojämställdhet görs, dvs. både doing gender och undoing gender, i denna typ av organisationer.
Slutredovisning
Resultatet av mitt arbete i sabbatical-projekt presenteras i en bok med den mycket preliminära arbetstiteln Från macho till modern med underrubriken Manligheter i förändring i mansdominerade organisationer. Andra nyckelord som skulle kunna forma en titel är Jämställda gruvarbetare eller Kvinnor och män i gruvan med underrubriken Förändring och motstånd i mansdominerade organisationer. Tidsplanen är att manuset skrivs färdigt under våren 2025 med en preliminär publicering under hösten 2025. Boken är skriven med en populärvetenskaplig ansats, i en delvis berättande form och med en viss kronologisk ordning.
Boken handlar om vad som händer på mansdominerade industriarbetsplatser – närmare specifikt gruvarbetsplatser – när ny teknik, förbättrad arbetsmiljö och ökad jämställdhet utmanar och förändrar rådande arbetsplatskulturer och könsmönster. Med utgångspunkt i teoretiska och empiriska nedslag från 25 års forskning om genus och gruvarbete diskuterar jag hur förändringar av gruvarbetet både påverkar och påverkas av könskonstruktioner och könsordningar på arbetsplatserna, men också hur dessa könskonstruktioner och könsordningar förändras. I fokus är spänningen mellan å ena sidan gruvarbetets långa historia som ett stabilt mansdominerat och manligt kodat industriarbete, å andra sidan de förändringar av gruvarbetet och dess könskonstruktioner som kommer av att gruvföretagen under många år har försökt närma sig visionen av automatiserade, digitaliserade, säkra, hållbara och jämställda gruvor. När den här boken skrivs 2025 pågår stora teknikskiften och investeringar i den pågående så kallade gröna och digitala industriella omställningen och nyindustrialiseringen i norra Sverige vilket innebär fortsatta stora förändringar av arbeten och arbetsplatser.
Stora förändringar på arbetsplatser tenderar att utmana rådande könsmönster genom att det förändrar viktiga delar av könskonstruktionernas bas – arbetet och arbetsplatserna. Detta kan i sin tur medföra könsbaserat organisatoriskt motstånd och reproduktion av könskonstruktioner och hur arbete, platser och organisationer blir könade. Men också nya former av könskonstruktioner som kanske är ojämställda på ett annat sätt eller till och med är mer jämställda (Abrahamsson 2020). Mitt argument är att genom att förstå teknik, arbete och organisation som könade fenomen kan vi bättre hantera och förebygga sådana hinder och motståndsprocesser. Detta skulle kunna stödja utvecklingen till en bättre arbetsmiljö och ett hållbart och jämställt arbetsliv.
Under arbetet med boken har jag genomfört ett flertal seminarier och presentationer av den, inte minst i Sydney där jag tillbringade några månader av projekttiden. Sammantaget har arbetet har resulterat i nya slutsatser och nya forskningsfrågor inom området. Nedan följer en preliminär innehållsförteckning i boken.
1. INTRODUKTION
Kön, arbete och organisation
Att göra kön och organisation
Kön spelar roll i enkönade organisationer
Gruvans arbetsplatser – en mansdominerad värld
Genusforskning om kvinnor på mansdominerade arbetsplatser
En gammal men modern kapital- och teknikintensiv exportbransch
En liten bransch med bra arbetsmiljö, välbetalda jobb och hög status
2. KOLGRUVORNA: ”DET ÄR IDIOTISKT ATT VARA MACHO”
En extrem arbetsmiljö
Macho-manliga arbetsplatskulturer
Machomanlighet och motstånd mot säkerhet
De lokala hegemoniska manligheterna
Räddningsstationens dubbelbottnade berättelser om kolgruvearbetet
”Det är idiotiskt att vara macho” – men viktigt att vara heroisk
Praktikgemenskaper och maskulinitetskonstruktioner
Nya attityder kring arbetssäkerhet och nya manligheter
Den slanka, starka och vältränade manliga kroppen
3. HUR GRUVARBETET BLEV MANLIGT
Kvinnor arbetade i gruvorna under den förindustriella perioden
50 procent kvinnor i dagens hantverksmässiga och småskaliga gruvdrift
Gruvpigan försvann
Ideologiskt motstånd mot kvinnor
Förbud för kvinnor att arbeta under jord
Kvinnor vid sidan om – en del av manlighetsgörandet
Kvinnor som hustrur och pigga och glada tvätterskor
Kvinnor som osynliga gruvarbetare
Bilden av den manlige gruvarbetaren
Manlig homosocialitet formade yrkesidentitet och manlighet
4. KVINNOR I MINORITET I EN MANSDOMINERAD INDUSTRI
Gruvarbetarmanligheter formade runt det gamla gruvarbetet
Ett fåtal kvinnor anställdes på dispens
Förbudet för kvinnor att arbeta under jord togs bort 1978
Kvinnorna mötte motstånd
Minoritetssituationen skapade arbetsmiljöproblem (för kvinnor)
Och det blev en del i formandet av gruvarbetarmanligheter
5. ”DET ÄR LÄTTARE ATT BRYTA MALM ÄN ATT BRYTA KÖNSMÖNSTER”
Från att bryta könsroller till trivsel
Jämställdhet fick lägre prioritet
Svängningar i synen på jämställdhet
Sedan tillbaka till att bryta könsmönster
Jakten på kvinnorna (och malmen)
Synsätt som bevarar olikheter mellan kvinnor och män
Men också: ”Hur ska vi få bort macho-kulturen?”
Framtidens gruvkultur – ett annorlunda jämställdhetsprojekt
Ljumma reaktioner och känsligt att prata om manlighet
Jämställdhet blev viktigt för idéerna om framtidens gruvarbete
Män och manligheter blev föremål för analys
6. GRUVANS MANLIGHETER
En gruvarbetarmanlighet med rötter i det gamla gruvarbetet
Historien, mystiken och det unika
En riktig gruvarbetare och man
Olika manlighetsuttryck
En särskild grupp problematiska män?
Sammanflätade maskuliniteter
7. GRUVSAMHÄLLETS MANLIGHETER
En ny gruva etableras
Överskott av män i både Tornedalen och gruvindustrin
Ett samhälle för män och en viss sorts manlighet
Män och kvinnor i separata världar
Gruvetableringen innebär mer av samma sak
Men också en annan bild och en gryende framtidstro
Vad hände sen?
Konkurs, omstart och nya problem
8. JÄMSTÄLLDHET SOM VARUMÄRKESBYGGE
Ökade krav på nya värderingar, attraktivitet och mångfald
Tvätta bort bilden av gruvans machokultur
Förhoppningar om att den nya tekniken löser allt
Inkludering och mångfald
Fler kvinnor och mer jämställda arbetsplatskulturer
9. GRUVARBETET FÖRÄNDRAS
Från bergets djup till sjunde himlen
Ny teknik, nya platser och nya arbetsuppgifter
Bättre och säkrare arbetsmiljö
Nya sätt att organisera arbetet
Nya kompetenser
Ökat fokus på arbetsorganisation
Teknikdrivna förändringar av arbetet
Men också en renässans för sociotekniken
Framtidens digitaliserade gruvarbete
Att arbeta tillsammans med den autonoma tekniken
Säkrare och mer varierat arbete, men också ensamt
Lärande organisation
Säkerhetskultur och jämställdhetskultur
Den gröna industriella omställningen
10. EN MOTSTRÄVIG KONTEXT
Motstånd mot kvinnor och jämställdhet
Nakenbilder och sånt – ett extra arbetsmiljöproblem för kvinnor
Försvara gruvarbetet mot kvinnor
Bättre nu, men också kvarvarande rå jargong och sexism
Motstånd mot jämställdhetsarbete
Motstånd mot ny teknik
Feminisering av ny teknik
Motstånd mot bättre arbetsmiljö och nya värderingar
Arbetarkollektivet gör motstånd mot allt nytt?
Homosocialitet, lojalitet och likhetsnormer
Fusk, sabotage och hemliga rum
Vad händer med arbetarkollektivet i mötet med framtidens arbete?
En arbetsplatskultur som både inkluderar och exkluderar
Arbetsplatskulturen släpar efter
För att bevara gruvarbetets kopplingar till män och manligt
11. MANLIGHETER UNDER OMSTÖPNING
Ny ojämställdhet och nya könsgränser
Sprickor i arbetarkollektivet
Förändringens variationer och mångtydigheter
Jämställt gruvarbete och jämställda manligheter?
Attraktivt, inkluderande och säkert gruvarbete …
Tillbaka till kolgruvorna …
12. SLUTSATSER
Boken handlar om vad som händer på mansdominerade industriarbetsplatser – närmare specifikt gruvarbetsplatser – när ny teknik, förbättrad arbetsmiljö och ökad jämställdhet utmanar och förändrar rådande arbetsplatskulturer och könsmönster. Med utgångspunkt i teoretiska och empiriska nedslag från 25 års forskning om genus och gruvarbete diskuterar jag hur förändringar av gruvarbetet både påverkar och påverkas av könskonstruktioner och könsordningar på arbetsplatserna, men också hur dessa könskonstruktioner och könsordningar förändras. I fokus är spänningen mellan å ena sidan gruvarbetets långa historia som ett stabilt mansdominerat och manligt kodat industriarbete, å andra sidan de förändringar av gruvarbetet och dess könskonstruktioner som kommer av att gruvföretagen under många år har försökt närma sig visionen av automatiserade, digitaliserade, säkra, hållbara och jämställda gruvor. När den här boken skrivs 2025 pågår stora teknikskiften och investeringar i den pågående så kallade gröna och digitala industriella omställningen och nyindustrialiseringen i norra Sverige vilket innebär fortsatta stora förändringar av arbeten och arbetsplatser.
Stora förändringar på arbetsplatser tenderar att utmana rådande könsmönster genom att det förändrar viktiga delar av könskonstruktionernas bas – arbetet och arbetsplatserna. Detta kan i sin tur medföra könsbaserat organisatoriskt motstånd och reproduktion av könskonstruktioner och hur arbete, platser och organisationer blir könade. Men också nya former av könskonstruktioner som kanske är ojämställda på ett annat sätt eller till och med är mer jämställda (Abrahamsson 2020). Mitt argument är att genom att förstå teknik, arbete och organisation som könade fenomen kan vi bättre hantera och förebygga sådana hinder och motståndsprocesser. Detta skulle kunna stödja utvecklingen till en bättre arbetsmiljö och ett hållbart och jämställt arbetsliv.
Under arbetet med boken har jag genomfört ett flertal seminarier och presentationer av den, inte minst i Sydney där jag tillbringade några månader av projekttiden. Sammantaget har arbetet har resulterat i nya slutsatser och nya forskningsfrågor inom området. Nedan följer en preliminär innehållsförteckning i boken.
1. INTRODUKTION
Kön, arbete och organisation
Att göra kön och organisation
Kön spelar roll i enkönade organisationer
Gruvans arbetsplatser – en mansdominerad värld
Genusforskning om kvinnor på mansdominerade arbetsplatser
En gammal men modern kapital- och teknikintensiv exportbransch
En liten bransch med bra arbetsmiljö, välbetalda jobb och hög status
2. KOLGRUVORNA: ”DET ÄR IDIOTISKT ATT VARA MACHO”
En extrem arbetsmiljö
Macho-manliga arbetsplatskulturer
Machomanlighet och motstånd mot säkerhet
De lokala hegemoniska manligheterna
Räddningsstationens dubbelbottnade berättelser om kolgruvearbetet
”Det är idiotiskt att vara macho” – men viktigt att vara heroisk
Praktikgemenskaper och maskulinitetskonstruktioner
Nya attityder kring arbetssäkerhet och nya manligheter
Den slanka, starka och vältränade manliga kroppen
3. HUR GRUVARBETET BLEV MANLIGT
Kvinnor arbetade i gruvorna under den förindustriella perioden
50 procent kvinnor i dagens hantverksmässiga och småskaliga gruvdrift
Gruvpigan försvann
Ideologiskt motstånd mot kvinnor
Förbud för kvinnor att arbeta under jord
Kvinnor vid sidan om – en del av manlighetsgörandet
Kvinnor som hustrur och pigga och glada tvätterskor
Kvinnor som osynliga gruvarbetare
Bilden av den manlige gruvarbetaren
Manlig homosocialitet formade yrkesidentitet och manlighet
4. KVINNOR I MINORITET I EN MANSDOMINERAD INDUSTRI
Gruvarbetarmanligheter formade runt det gamla gruvarbetet
Ett fåtal kvinnor anställdes på dispens
Förbudet för kvinnor att arbeta under jord togs bort 1978
Kvinnorna mötte motstånd
Minoritetssituationen skapade arbetsmiljöproblem (för kvinnor)
Och det blev en del i formandet av gruvarbetarmanligheter
5. ”DET ÄR LÄTTARE ATT BRYTA MALM ÄN ATT BRYTA KÖNSMÖNSTER”
Från att bryta könsroller till trivsel
Jämställdhet fick lägre prioritet
Svängningar i synen på jämställdhet
Sedan tillbaka till att bryta könsmönster
Jakten på kvinnorna (och malmen)
Synsätt som bevarar olikheter mellan kvinnor och män
Men också: ”Hur ska vi få bort macho-kulturen?”
Framtidens gruvkultur – ett annorlunda jämställdhetsprojekt
Ljumma reaktioner och känsligt att prata om manlighet
Jämställdhet blev viktigt för idéerna om framtidens gruvarbete
Män och manligheter blev föremål för analys
6. GRUVANS MANLIGHETER
En gruvarbetarmanlighet med rötter i det gamla gruvarbetet
Historien, mystiken och det unika
En riktig gruvarbetare och man
Olika manlighetsuttryck
En särskild grupp problematiska män?
Sammanflätade maskuliniteter
7. GRUVSAMHÄLLETS MANLIGHETER
En ny gruva etableras
Överskott av män i både Tornedalen och gruvindustrin
Ett samhälle för män och en viss sorts manlighet
Män och kvinnor i separata världar
Gruvetableringen innebär mer av samma sak
Men också en annan bild och en gryende framtidstro
Vad hände sen?
Konkurs, omstart och nya problem
8. JÄMSTÄLLDHET SOM VARUMÄRKESBYGGE
Ökade krav på nya värderingar, attraktivitet och mångfald
Tvätta bort bilden av gruvans machokultur
Förhoppningar om att den nya tekniken löser allt
Inkludering och mångfald
Fler kvinnor och mer jämställda arbetsplatskulturer
9. GRUVARBETET FÖRÄNDRAS
Från bergets djup till sjunde himlen
Ny teknik, nya platser och nya arbetsuppgifter
Bättre och säkrare arbetsmiljö
Nya sätt att organisera arbetet
Nya kompetenser
Ökat fokus på arbetsorganisation
Teknikdrivna förändringar av arbetet
Men också en renässans för sociotekniken
Framtidens digitaliserade gruvarbete
Att arbeta tillsammans med den autonoma tekniken
Säkrare och mer varierat arbete, men också ensamt
Lärande organisation
Säkerhetskultur och jämställdhetskultur
Den gröna industriella omställningen
10. EN MOTSTRÄVIG KONTEXT
Motstånd mot kvinnor och jämställdhet
Nakenbilder och sånt – ett extra arbetsmiljöproblem för kvinnor
Försvara gruvarbetet mot kvinnor
Bättre nu, men också kvarvarande rå jargong och sexism
Motstånd mot jämställdhetsarbete
Motstånd mot ny teknik
Feminisering av ny teknik
Motstånd mot bättre arbetsmiljö och nya värderingar
Arbetarkollektivet gör motstånd mot allt nytt?
Homosocialitet, lojalitet och likhetsnormer
Fusk, sabotage och hemliga rum
Vad händer med arbetarkollektivet i mötet med framtidens arbete?
En arbetsplatskultur som både inkluderar och exkluderar
Arbetsplatskulturen släpar efter
För att bevara gruvarbetets kopplingar till män och manligt
11. MANLIGHETER UNDER OMSTÖPNING
Ny ojämställdhet och nya könsgränser
Sprickor i arbetarkollektivet
Förändringens variationer och mångtydigheter
Jämställt gruvarbete och jämställda manligheter?
Attraktivt, inkluderande och säkert gruvarbete …
Tillbaka till kolgruvorna …
12. SLUTSATSER