Tänka, bra eller dåligt? Översikt av psykologiska mekanismer bakom givande
Under detta sabbatsår är mitt mål att ta fram en ny teoretisk bakgrund till när och varför människor väljer att att hjälpa andra. Utifrån empiriska rön från forskning som jag och mina internationella medarbetare genomfört kommer jag göra en ny teoretisk syntes vars huvudtes är att tänkande kan vara både bra och dåligt om målet är att öka välgörenhet. "Introspektion" - en metod där människor introspekterar och tänker om sina personliga värderingar och värden kan hjälpa dem att övervinna feltänk och undervisning/överviktning av viss information i prosociala beslut. Målet med översiktsartikeln är därför att syntetisera forskning från olika källor såsom experimentell psykologi, neurovetenskap och ekonomi om hur viktningsfel i bedömningar och beslut kan uppstå och hur introspektion kan användas för att aktivera affektiva och kognitiva mekanismer för att motverka sådana feltänk.
Slutredovisning
Projektets viktigaste resultat och publikationer
Projektets mest betydelsefulla vetenskapliga bidrag är identifieringen och framförallt fördjupningen av två centrala psykologiska snedvridningar som påverkar människors benägenhet att ge hjälp: compassion collapse och pseudoineffektivitet. Compassion collapse innebär att människors känslomässiga respons minskar i takt med att behovet ökar – en paradox där vi bryr oss mer om ett enskilt liv än om många. Pseudoineffektivitet beskriver hur medvetenhet om en större problematik får människor att tappa motivation att hjälpa, även när hjälp fortfarande är möjlig.
Dessa fenomen har konkretiserats i flera tidigare publikationer, bland annat i PNAS (Västfjäll et al., 2014; Slovic et al., 2017) och i Frontiers in Psychology (Västfjäll et al., 2015), där resultaten visar på en systematisk underprioritering av humanitära hänsyn i människors beslutsfattande. Resultaten är teoretiskt viktiga för forskningen inom judgment and decision making(JDM), då de lyfter hur emotionellt laddade attribut tenderar att få oproportionerligt mycket vikt jämfört med mer sakliga, distanserade faktorer såsom behovets storlek eller effektivitet i hjälpen.
I detta projekt har vi utvecklat teoriarbetet bakom dessa fynd och den metod för att minska dessa snedvridningar – structured introspection, som tidigare använts. Genom att hjälpa människor att reflektera över sina egna värderingar, ökar denna metod vikten av humanitära faktorer i beslutsfattande, vilket i sin tur leder till mer koherenta och värdegrundade beslut. Empiriskt stöd för detta har tidigare publicerats i tidskrifter som PNAS Nexus och Journal of Decision Making (Flores et al., 2022; Moche et al., 2022; Ramos et al., 2022). I detta projekt har vi lagt fram den teoretiska bakgrunden för detta.
Den viktigaste teoretiska slutsatsen är att "tänkande" kan vara både bra och dåligt beroende på hur det sker – introspektion kan hjälpa människor att tänka mer i linje med sina egna värderingar, medan ren deliberation ibland riskerar att förstärka befintliga snedvridningar. Detta arbete har sammanfattats i ett manuskript som är insänt för publicering och är under granskning. Utöver detta har ett kortare toereitsk arbete som bygger på dessa tankar publicerats i Affective Science, samt en ny empirisk studie on introspektion som publicerats i Current Research in Behavioral Sciences.
Vad projektet resulterat i förutom publikationerna
Projektet har lett till flera konkreta resultat utöver publikationerna:
• En teori om när tänkande och känslor är bra respektive dåligt i olika hjälpsituationer
• En fungerande metodik för introspektion, som kan tillämpas inom välgörenhet och policyutveckling.
• Etablering av nya internationella samarbeten mellan forskare i Sverige, USA och andra delar av världen.
• Uppbyggnad av en robust databas över empiriska experiment kopplade till givarbeteende.
• Användbara insikter för NGOs, exempelvis hur man kan strukturera insamlingskommunikation för att minska kognitivt motstånd hos givare.
Nya forskningsfrågor
Arbetet har genererat flera nya forskningsfrågor:
• Under vilka förutsättningar leder analytiskt tänkande till minskat prosocialt beteende?
• Hur påverkas introspektionens effektivitet av kulturella och sociala kontexter?
• Kan introspektion användas för att öka engagemang i andra samhällsfrågor, som klimatförändringar eller folkhälsa?
• Hur förhåller sig introspektion till andra kognitiva verktyg såsom nudging eller emotionell påverkan?
Hur resultaten har spridits samt om och hur samverkan skett
Spridningen har skett genom en kombination av akademiska och populärvetenskapliga kanaler:
• Flera internationella konferenspresentationer (t.ex. SJDM).
• Vetenskapliga artiklar i högt rankade open access-tidskrifter (se nedan).
• Samarbete med NGO:s som Röda Korset och GiveWell för praktisk tillämpning.
• Populärvetenskapliga presentationer – tex Strimman vid LiU
Publikationslista, samt länk till egna webbsidor
Artiklar i vetenskapliga tidskrifter (Open Access)
Karlsson-Larsson, H., Moche, H., & Västfjäll, D. (2025). Reducing overhead aversion in charitable giving through information and introspection. Current Research in Behavioral Sciences, 8, 100171.
Västfjäll, D. Asutay, E., & Tinghög, G. (2024). How affective science can inform behavioral public policy. Affective Science, 5(3), 213-216.
Webbsidor
En speciell hemsida, Arithmetic of Compassion, presenterar reultat från våra teoretiska och empiriska studier om tänkande, emotioner och prosocialitet inkl reusltat från detta projekt
https://www.arithmeticofcompassion.org
Säkring av öppen tillgång
Samtliga vetenskapligt granskade artiklar har publicerats i open access-tidskrifter och tillgängliggjorts via öppna arkiv såsom DiVA och PsyArXiv.
Projektets mest betydelsefulla vetenskapliga bidrag är identifieringen och framförallt fördjupningen av två centrala psykologiska snedvridningar som påverkar människors benägenhet att ge hjälp: compassion collapse och pseudoineffektivitet. Compassion collapse innebär att människors känslomässiga respons minskar i takt med att behovet ökar – en paradox där vi bryr oss mer om ett enskilt liv än om många. Pseudoineffektivitet beskriver hur medvetenhet om en större problematik får människor att tappa motivation att hjälpa, även när hjälp fortfarande är möjlig.
Dessa fenomen har konkretiserats i flera tidigare publikationer, bland annat i PNAS (Västfjäll et al., 2014; Slovic et al., 2017) och i Frontiers in Psychology (Västfjäll et al., 2015), där resultaten visar på en systematisk underprioritering av humanitära hänsyn i människors beslutsfattande. Resultaten är teoretiskt viktiga för forskningen inom judgment and decision making(JDM), då de lyfter hur emotionellt laddade attribut tenderar att få oproportionerligt mycket vikt jämfört med mer sakliga, distanserade faktorer såsom behovets storlek eller effektivitet i hjälpen.
I detta projekt har vi utvecklat teoriarbetet bakom dessa fynd och den metod för att minska dessa snedvridningar – structured introspection, som tidigare använts. Genom att hjälpa människor att reflektera över sina egna värderingar, ökar denna metod vikten av humanitära faktorer i beslutsfattande, vilket i sin tur leder till mer koherenta och värdegrundade beslut. Empiriskt stöd för detta har tidigare publicerats i tidskrifter som PNAS Nexus och Journal of Decision Making (Flores et al., 2022; Moche et al., 2022; Ramos et al., 2022). I detta projekt har vi lagt fram den teoretiska bakgrunden för detta.
Den viktigaste teoretiska slutsatsen är att "tänkande" kan vara både bra och dåligt beroende på hur det sker – introspektion kan hjälpa människor att tänka mer i linje med sina egna värderingar, medan ren deliberation ibland riskerar att förstärka befintliga snedvridningar. Detta arbete har sammanfattats i ett manuskript som är insänt för publicering och är under granskning. Utöver detta har ett kortare toereitsk arbete som bygger på dessa tankar publicerats i Affective Science, samt en ny empirisk studie on introspektion som publicerats i Current Research in Behavioral Sciences.
Vad projektet resulterat i förutom publikationerna
Projektet har lett till flera konkreta resultat utöver publikationerna:
• En teori om när tänkande och känslor är bra respektive dåligt i olika hjälpsituationer
• En fungerande metodik för introspektion, som kan tillämpas inom välgörenhet och policyutveckling.
• Etablering av nya internationella samarbeten mellan forskare i Sverige, USA och andra delar av världen.
• Uppbyggnad av en robust databas över empiriska experiment kopplade till givarbeteende.
• Användbara insikter för NGOs, exempelvis hur man kan strukturera insamlingskommunikation för att minska kognitivt motstånd hos givare.
Nya forskningsfrågor
Arbetet har genererat flera nya forskningsfrågor:
• Under vilka förutsättningar leder analytiskt tänkande till minskat prosocialt beteende?
• Hur påverkas introspektionens effektivitet av kulturella och sociala kontexter?
• Kan introspektion användas för att öka engagemang i andra samhällsfrågor, som klimatförändringar eller folkhälsa?
• Hur förhåller sig introspektion till andra kognitiva verktyg såsom nudging eller emotionell påverkan?
Hur resultaten har spridits samt om och hur samverkan skett
Spridningen har skett genom en kombination av akademiska och populärvetenskapliga kanaler:
• Flera internationella konferenspresentationer (t.ex. SJDM).
• Vetenskapliga artiklar i högt rankade open access-tidskrifter (se nedan).
• Samarbete med NGO:s som Röda Korset och GiveWell för praktisk tillämpning.
• Populärvetenskapliga presentationer – tex Strimman vid LiU
Publikationslista, samt länk till egna webbsidor
Artiklar i vetenskapliga tidskrifter (Open Access)
Karlsson-Larsson, H., Moche, H., & Västfjäll, D. (2025). Reducing overhead aversion in charitable giving through information and introspection. Current Research in Behavioral Sciences, 8, 100171.
Västfjäll, D. Asutay, E., & Tinghög, G. (2024). How affective science can inform behavioral public policy. Affective Science, 5(3), 213-216.
Webbsidor
En speciell hemsida, Arithmetic of Compassion, presenterar reultat från våra teoretiska och empiriska studier om tänkande, emotioner och prosocialitet inkl reusltat från detta projekt
https://www.arithmeticofcompassion.org
Säkring av öppen tillgång
Samtliga vetenskapligt granskade artiklar har publicerats i open access-tidskrifter och tillgängliggjorts via öppna arkiv såsom DiVA och PsyArXiv.