Helena Honkaniemi-Hoppe

Föräldraledighet och psykisk hälsa över livsloppet: En undersökning av införandet och utbyggnaden av den svenska föräldraförsäkringen

Föräldraledighet kan förbättra föräldrars psykiska hälsa genom att främja en jämlik balans mellan arbete och privatliv, men det saknas studier av dessa effekter i ett längre tidsperspektiv och om samma utfall ses hos barnen. Införandet och den utbyggnaden av den svenska föräldraförsäkringen på 1970-talet utgör en unik möjlighet att undersöka detta. Genom att utvärdera dessa reformer syftar detta projekt till att studera effekter av könsneutral betald föräldraledighet för psykisk hälsa över livsloppet och för föräldrars och barns sammanlänkade liv.

Projektet utgår från nationella registerdata om födslar, familjeband, sociala faktorer och psykisk hälsa. Familjer kommer att kategoriseras utifrån policyexponering (barnets födelse före eller efter introduktionen i 1974 och de utökade förmånerna i 1975 och 1978) samt utifrån berättigande till föräldraledighet (mammors anställning). Kvasiexperimentella metoder kommer att användas för att jämföra risker för psykiatriska utfall (uttag av psykofarmaka, psykiatrisk öppen- och slutenvård, självmord) utifrån policyexponering, berättigande till och uttag av föräldraledighet, med uppföljning från barnets 18-årsdag till 2025.

Samhällskostnaderna för ojämlikhet i psykisk hälsa i arbetslivet växer över hela världen. Resultat från studier av historiska föräldraförsäkringsreformer kan vägleda hur beslutsfattare utvecklar ledighetssystem och incitament för uttag, vilket kan bidra till ökad jämställdhet och minska relaterad ojämlikhet i hälsa.
Bidragsförvaltare
Stockholms universitet
Diarienummer
P25-0505
Summa
SEK 4 375 822
Stödform
RJ Projekt
Ämne
Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi
År
2025