Från globala mål till ekosystem för ansvarsutkrävande – en jämförande studie av nationella parlament

Globala överenskommelser mellan regeringar om gemensamma mål för hållbar utveckling saknar effektiva möjligheter till ansvarsutkrävande på internationell nivå. Detta gör den nationella nivån central, särskilt genom parlamentens roll. Forskningen om nationellt ansvarsutkrävande för förverkligandet av internationellt antagna mål är dock mycket begränsad. Projektets syfte är därför att undersöka hur regeringar hålls ansvariga på nationell nivå för förverkligandet av globala mål. Fokus är på Förenta Nationernas (FN:s) Globala mål för hållbar utveckling som utgör en central del av Agenda 2030. Huvudfrågan är: varför, hur och med vilka konsekvenser för ansvarsutkrävande engagerar sig nationella parlament i FN:s Globala mål för hållbar utveckling? Projektets forskningsdesign utgörs av kvalitativa jämförande fallstudier av parlamenten i tre länder med olika grad av demokrati: Sverige, Argentina och Indien. Materialet består av intervjuer och enkäter med parlamentariker, parlamentens dokumentation samt rapporter från civilsamhället, media, regeringar och FN-organ. Vi kan därmed identifiera (1) drivkrafter, (2) former för och (3) konsekvenser av parlamentariskt engagemang för de Globala målen för hållbar utveckling. Med bas i dessa resultat utvecklar vi vår teori kring ekosystem för offentligt ansvarsutkrävande i skärningspunkten mellan den globala och den nationella nivån. Ökad kunskap om ansvarsutkrävande är centralt i en tid när denna demokratiska princip utmanas världen över.