Regeringsmaktens effekter på lagstiftningsprocessen: en studie om konflikter, samarbeten, och voteringar i Sveriges riksdag 1971-2025

Att bilda regering betraktas allmänt som ett av de mest eftersträvansvärda målen för partier i en parlamentarisk demokrati. Men även om det kan tyckas uppenbart att regeringspartierna har vissa strategiska fördelar är regeringsmaktens räckvidd omtvistad. Vissa hävdar att regeringens ministrar har så stort inflytande att de i praktiken kan bestämma lagen på egen hand, andra att ministrarnas lagstiftningsutrymme är kraftigt begränsat av partierna i deras stödkoalition, och ytterligare andra att allt beror på vem som kontrollerar medianröstaren i parlamentet. Eftersom regeringspartierna och oppositionen ofta har motsatta politiska intressen är det viktigt att reda ut vem som i slutändan styr över lagens innehåll.

I det här projektet kommer vi använda femtio år av lagstiftningsdata från Sveriges riksdag för att undersöka hur olika regeringskonstellationer kan påverka partiernas politiska framgångar. Vi kommer utgå från generella statsvetenskapliga teorier för att utveckla konkurrerande hypoteser om vilka partier som kan förväntas bli vinnare och förlorare i olika lagstiftningssituationer. Vi kommer utvärdera hypoteserna genom att analysera tiotusentals kammarvoteringar med kvasiexperimentella metoder. Projektet kommer både kasta nytt ljus över riksdagens politiska utveckling det senaste halvseklet och bidra till nya teorier om politisk representation och lagstiftningsprocessens organisering.