Somerville-gruppen och införandet av historiska argument i filosofin
Historiska argument har länge varit förbisedda inom analytisk filosofi. Det har till och med setts som ett kännetecknande drag för denna inriktning. Den analytiska filosofin har härvidlag skiljt sig från den så kallade kontinentala filosofins ofta historiskt förankrade resonemang. Resultatet har varit en ömsesidig oförståelse. En förändring har dock kunnat skönjas på senare tid. Bidrag av McIntyre, Taylor, McDowell och Williams tillskrivs en viktig roll i denna förändring. Projektet syftar till att lyfta fram och analysera den förbisedda pionjärinsats inom detta fält som långt tidigare gjordes av Anscombe och Murdoch och som de förstnämnda filosoferna knapphändigt åberopar. Båda två kan räknas till den nyligen uppmärksammade Somerville-gruppen. Tidigare forskning om Anscombe och Murdoch har inte fäst större avseende vid likheterna i deras inställning till filosofi och deras historiska perspektiv. Den forskning om Somerville-gruppen som är på gång i England och USA har inte fokus på den historiska argumenteringen inom denna, som dock haft stor betydelse för den samtida filosofin men fortfarande är så gott som outforskad. Projekt har en tvärvetenskaplig metodik som kombinerar idéhistoria och filosofi, arkivforskning i Storbritannien och historisk kontextualisering med analys och utvärdering av argument.
Slutredovisning
Slutrapport
Somerville-gruppen och introduktionen av historiska argument i filosofin
(P19-0937:1)
Projektets syfte samt utveckling
Syftet med projektet var att undersöka hur historiska argument, som länge har varit försummade inom den analytiska filosofin, delvis har sitt ursprung i Somerville-gruppens banbrytande insatser – en grupp filosofer i efterkrigstidens Oxford: G. E. M. Anscombe, Iris Murdoch, Philippa Foot och Mary Midgley. Genom detta skulle synen på medlemmarna i Somerville-gruppen som mindre betydande gestalter inom ramen för den analytiska traditionen omprövas. Hypotesen var att den lägre värderingen av vad dessa filosofer åstadkom berodde på deras nya syn på filosofins uppgift: att föra filosofin tillbaka till verkliga, livsnära problem. En väsentlig del av detta program var att begrepp måste studeras i sina historiska kontexter.
Projekt hade en tvärvetenskaplig metodik som kombinerade idéhistoria och filosofi, arkivforskning i Storbritannien och historisk kontextualisering med analys och utvärdering av argument.
På grund av Covid-19-pandemin måste de planerade arkivstudierna i England skjutas upp, vilket ledde till förseningar och en omfattande omstrukturering av projektet, som kom att bli betydligt mer beroende av tillgängliga publikationer och argumentationsanalys än ursprungligen planerat. Gåvertsson kunde ta på sig en omfattande undervisningsbörda och därigenom minska projektkostnaderna, tills nedstängningen i Storbritannien hävdes och arkivstudierna kunde påbörjas. Den projektansvarige kunde också få tag på inskannat arkivmaterial från Anscombe-arkiven vid Collegium Institute for Catholic Thought & Culture, Philadelphia, Pennsylvania, vilket avsevärt minskade resekostnaderna och gjorde visst arkivmaterial tillgängligt för studier under pandemin.
En annan hänsyn var att forskningsläget förändrades genom två publikationer, Clare Mac Cumhaills & Rachael Wisemans Metaphysical Animals (London 2022) samt Benjamin Lipscombes The Women Are Up to Something (Oxford 2022), vilka bägge utforskade grupperspektivet utifrån en historisk kontextualisering och på basis av arkivkällor, dvs motsvarande det arbete som efter pandemin åter var möjligt att utföra, men som p.g.a. publikationerna inte längre skulle tillföra så mycket ny kunskap.
Sammantaget innebar det att det studium av gruppen i vardande ur både ett kunskapssociologiskt och ett idéhistoriskt perspektiv som ursprungligen projekterades, dels inte var genomförbart som tänkt p.g.a. pandemin, dels inte framstod som lika angeläget när pandemin var över. Arkivforskningen i Murdochs arkiv vid Kingston University, London, och arkivet vid Somerville College, Oxford, blev kompletterande snarare än grundläggande.
Av olika skäl har det ansetts lämpligt att ersätta det planerade gemensamma skrivandet av artiklar med ett individuellt skrivande, medan arkivforskningen i Storbritannien utfördes gemensamt 2024. Likaså planerades och genomfördes en nationell workshop 2024 och en internationell konferens 2025 gemensamt. Den planerade tvärvetenskapligheten har burit frukt i ett antal föredrag, i den nämnda workshopen, i en antologi under utgivning samt i ett nätverk för filosofihistoria.
Den vetenskapliga utvecklingen inom projektet kan fördelas på ett teoretiskt plan och ett empiriskt plan.
Den teoretiska utvecklingen har lett till divergerande tolkningar inom projektet av värdet av gruppanalysen, där den projektansvarige, Hansson, hävdar att det efter närmare studium av filosofernas publikationer och det biografisk-historiska materialet (dels publikationerna, dels arkivmaterial i England) krävs en ny förståelse av filosofernas interaktion där utgångspunkten inte nödvändigtvis är det filosofiska kollektivet som involverar samtliga fyra filosofer. Gåvertsson håller fast vid att gruppanalysen är meningsfull åtminstone sett utifrån det metodologiska perspektivet.
Vidare har den historieteoretiska utvecklingen inom projektet lett till ett fokus på genealogin som en form av historisk argumentation, vilket dock är i överensstämmelse med den planerade filosofiska utvärderingen och taxonomiseringen av de historiska argument som framförts av medlemmarna i Somerville-gruppen. Studier av de fyra filosofernas tillämpning av den genealogiska metoden kommer att publiceras i en engelskspråkig monografi av Gåvertsson, och resultatet har delvis också presenterats i en artikel på svenska samt vid ett antal konferenser. Vidare har också Gåvertsson utforskat de metafysiska aspekterna av det genealogiska arbetssätt projektet funnit hos gruppen. Dessa resultat har även de presenterats vid ett antal konferenser.
Utvecklingen på det empirisk-historiografiska planet har fört till a) en koncentration på en källtext, Anscombes ”Modern Moral Philosophy” (1958), vars stora idéhistoriska betydelse projektet har kunnat bekräfta. Texten är föremålet för en artikel av Hansson. Analysen är inte slutförd, bland annat beroende på svårigheter med utvärderingen av nytt arkivmaterial från Anscombe-arkivet i USA, men grundtankarna i tolkningen presenterades redan 2022 vid ett seminarium vid Stockholms universitet. Artikeln bör kunna skickas iväg för publicering inom kort. Vidare har b) undersökningen av den historisk-kontextuella bestämningen av gruppens position i efterkrigstidens filosofi, inklusive på vilka sätt gruppen inspirerade en yngre generation angloamerikanska filosofer att arbeta med historiska narrativ och genealogi, lett fram till en exklusiv betoning på den roll som spelades av Anscombe och Murdoch. En artikel av Hansson handlar om detta, ett paper som har presenterats som ett föredrag vid en internationell konferens 2025. Beträffande receptionen av en historisk argumentation hos en yngre generation av filosofer kunde det särskilt påvisas i tre fall: Bernard Williams, Charles Taylor och Alasdair MacIntyre. Hur det skedde behandlas i en tredje artikel av Hansson, i en antologi redigerad tillsammans av projektdeltagarna.
Projektets tre viktigaste resultat
1. Teoretiskt resultat: Undersökningen av historiska argument i filosofin har lett fram till en genealogi-taxonomi som vidareutvecklar och nyanserar tidigare tolkningar av genealogin som filosofisk metod.
2. Empiriskt resultat: Hypotesen om Anscombes och Murdochs betydelse för den historiska vändningen inom engelskspråkig filosofi har bekräftats och har kunnat påvisas i detalj genom belägg för påverkan på den senare utvecklingen samt förklarats teoretiskt utifrån tesen om sambandet mellan modernitetskritik och historisk filosofi.
3. Praktiskt resultat: Ett tvärvetenskapligt nätverk i filosofihistoria har skapats. En första manifestation av detta föreligger i en antologi som har redigerats av projektdeltagarna.
Slutsatser
1. En slutsats är att Foot och Midgley inte på samma sätt som Anscombe och Murdoch har bidragit till att främja en medvetenhet om och ett intresse för historisk argumentation.
2. En annan är att filosoferna inte som kollektiv haft någon inverkan på intresset för historisk argumentation, men att Anscombe och Murdoch var för sig, och kanske under ömsesidig påverkan, har spelat en viktig roll härvidlag.
3. En tredje slutsats är att gruppkonceptet med vissa förbehåll kan tillämpas som analytiskt begrepp och att det öppnar ögonen för gemensamma drag i den filosofiska metodologin. En metodologisk överensstämmelse mellan de fyra filosoferna kan påvisas, och hur ett historiskt betraktelsesätt gör sig gällande i samtliga fall.
4. Den historiska argumentationen hos Anscombe och Murdoch skapar förståelse för filosofins samspel med den moderna kulturen, vilket har lett till en mer allmän slutsats om modernitetskritikens avgörande betydelse för utvecklandet av en historisk filosofi.
5. Genealogi som argumentationstyp har visat sig vara mer utbredd än vad som tidigare var känt.
Nya forskningsfrågor
1. En fråga är om en gruppansats inte vore gynnsam i andra fall av filosofi- och idéhistorisk forskning. En liknande metodologisk hållning borde vara fruktbar i studiet av andra (löst sammansatta) grupper av filosofer som har förbisetts av tidigare forskning, såsom det så kallade Bluestockings Society, en informell grupp kvinnliga intellektuella – däribland Elizabeth Montagu, Elizabeth Carter, Frances Burney, Hester Thrale, Sally Wesley, Elizabeth Benger, Elizabeth Hamilton och Marianne Francis – som tidvis har uppmärksammats som viktiga tidiga förespråkare för kvinnors rättigheter och som feministiska banbrytare.
2. Den så kallade historiska vändningen i analytisk filosofi från slutet av 1900-talet är fortfarande till stora delar outforskad. Projektet ger vissa teoretiska och historiografiska verktyg för att analysera denna utveckling. Givet att vändningen går tillbaka till 1980- och 90-talen är dess status i nutiden också en öppen fråga. Här behövs ytterligare kartläggning.
3. Mer reflektion och empiriska studier skulle behövas för att fastställa betydelsen av historisk argumentation för gränsdragningen mellan analytisk och kontinental filosofi sedan slutet av 1900-talet. Frågan har i viss mån tagits upp (bland annat i en artikel av Gåvertsson), men förtjänar att behandlas i ett separat projekt.
Hur projektgruppen har spridit forskningen och resultaten
Forskningen och resultaten av projektet har spridits genom olika publikationer, inklusive i en antologi redigerad av de bägge sökande. Hanssons bidrag sprids huvudsakligen genom tre artiklar, varav en redan är färdig för tryckning. Gåvertssons forskning samlas upp i en monografi samt i ett antal artiklar.
I övrigt har forskningen presenterats vid flera workshops och nationella såväl som internationella konferenser. Vidare vid seminarier, i radio och TV, samt i en pod. Närmare information ges i listan över publikationer.
Hur samverkan skett
Samverkan har främst skett med projektet In Parenthesis vid Durham University, Mapping the Quartet-projektet, och i det nätverk för filosofihistoria i Sverige som det har varit möjligt att upprätta tack vare projektfinansieringen.
Somerville-gruppen och introduktionen av historiska argument i filosofin
(P19-0937:1)
Projektets syfte samt utveckling
Syftet med projektet var att undersöka hur historiska argument, som länge har varit försummade inom den analytiska filosofin, delvis har sitt ursprung i Somerville-gruppens banbrytande insatser – en grupp filosofer i efterkrigstidens Oxford: G. E. M. Anscombe, Iris Murdoch, Philippa Foot och Mary Midgley. Genom detta skulle synen på medlemmarna i Somerville-gruppen som mindre betydande gestalter inom ramen för den analytiska traditionen omprövas. Hypotesen var att den lägre värderingen av vad dessa filosofer åstadkom berodde på deras nya syn på filosofins uppgift: att föra filosofin tillbaka till verkliga, livsnära problem. En väsentlig del av detta program var att begrepp måste studeras i sina historiska kontexter.
Projekt hade en tvärvetenskaplig metodik som kombinerade idéhistoria och filosofi, arkivforskning i Storbritannien och historisk kontextualisering med analys och utvärdering av argument.
På grund av Covid-19-pandemin måste de planerade arkivstudierna i England skjutas upp, vilket ledde till förseningar och en omfattande omstrukturering av projektet, som kom att bli betydligt mer beroende av tillgängliga publikationer och argumentationsanalys än ursprungligen planerat. Gåvertsson kunde ta på sig en omfattande undervisningsbörda och därigenom minska projektkostnaderna, tills nedstängningen i Storbritannien hävdes och arkivstudierna kunde påbörjas. Den projektansvarige kunde också få tag på inskannat arkivmaterial från Anscombe-arkiven vid Collegium Institute for Catholic Thought & Culture, Philadelphia, Pennsylvania, vilket avsevärt minskade resekostnaderna och gjorde visst arkivmaterial tillgängligt för studier under pandemin.
En annan hänsyn var att forskningsläget förändrades genom två publikationer, Clare Mac Cumhaills & Rachael Wisemans Metaphysical Animals (London 2022) samt Benjamin Lipscombes The Women Are Up to Something (Oxford 2022), vilka bägge utforskade grupperspektivet utifrån en historisk kontextualisering och på basis av arkivkällor, dvs motsvarande det arbete som efter pandemin åter var möjligt att utföra, men som p.g.a. publikationerna inte längre skulle tillföra så mycket ny kunskap.
Sammantaget innebar det att det studium av gruppen i vardande ur både ett kunskapssociologiskt och ett idéhistoriskt perspektiv som ursprungligen projekterades, dels inte var genomförbart som tänkt p.g.a. pandemin, dels inte framstod som lika angeläget när pandemin var över. Arkivforskningen i Murdochs arkiv vid Kingston University, London, och arkivet vid Somerville College, Oxford, blev kompletterande snarare än grundläggande.
Av olika skäl har det ansetts lämpligt att ersätta det planerade gemensamma skrivandet av artiklar med ett individuellt skrivande, medan arkivforskningen i Storbritannien utfördes gemensamt 2024. Likaså planerades och genomfördes en nationell workshop 2024 och en internationell konferens 2025 gemensamt. Den planerade tvärvetenskapligheten har burit frukt i ett antal föredrag, i den nämnda workshopen, i en antologi under utgivning samt i ett nätverk för filosofihistoria.
Den vetenskapliga utvecklingen inom projektet kan fördelas på ett teoretiskt plan och ett empiriskt plan.
Den teoretiska utvecklingen har lett till divergerande tolkningar inom projektet av värdet av gruppanalysen, där den projektansvarige, Hansson, hävdar att det efter närmare studium av filosofernas publikationer och det biografisk-historiska materialet (dels publikationerna, dels arkivmaterial i England) krävs en ny förståelse av filosofernas interaktion där utgångspunkten inte nödvändigtvis är det filosofiska kollektivet som involverar samtliga fyra filosofer. Gåvertsson håller fast vid att gruppanalysen är meningsfull åtminstone sett utifrån det metodologiska perspektivet.
Vidare har den historieteoretiska utvecklingen inom projektet lett till ett fokus på genealogin som en form av historisk argumentation, vilket dock är i överensstämmelse med den planerade filosofiska utvärderingen och taxonomiseringen av de historiska argument som framförts av medlemmarna i Somerville-gruppen. Studier av de fyra filosofernas tillämpning av den genealogiska metoden kommer att publiceras i en engelskspråkig monografi av Gåvertsson, och resultatet har delvis också presenterats i en artikel på svenska samt vid ett antal konferenser. Vidare har också Gåvertsson utforskat de metafysiska aspekterna av det genealogiska arbetssätt projektet funnit hos gruppen. Dessa resultat har även de presenterats vid ett antal konferenser.
Utvecklingen på det empirisk-historiografiska planet har fört till a) en koncentration på en källtext, Anscombes ”Modern Moral Philosophy” (1958), vars stora idéhistoriska betydelse projektet har kunnat bekräfta. Texten är föremålet för en artikel av Hansson. Analysen är inte slutförd, bland annat beroende på svårigheter med utvärderingen av nytt arkivmaterial från Anscombe-arkivet i USA, men grundtankarna i tolkningen presenterades redan 2022 vid ett seminarium vid Stockholms universitet. Artikeln bör kunna skickas iväg för publicering inom kort. Vidare har b) undersökningen av den historisk-kontextuella bestämningen av gruppens position i efterkrigstidens filosofi, inklusive på vilka sätt gruppen inspirerade en yngre generation angloamerikanska filosofer att arbeta med historiska narrativ och genealogi, lett fram till en exklusiv betoning på den roll som spelades av Anscombe och Murdoch. En artikel av Hansson handlar om detta, ett paper som har presenterats som ett föredrag vid en internationell konferens 2025. Beträffande receptionen av en historisk argumentation hos en yngre generation av filosofer kunde det särskilt påvisas i tre fall: Bernard Williams, Charles Taylor och Alasdair MacIntyre. Hur det skedde behandlas i en tredje artikel av Hansson, i en antologi redigerad tillsammans av projektdeltagarna.
Projektets tre viktigaste resultat
1. Teoretiskt resultat: Undersökningen av historiska argument i filosofin har lett fram till en genealogi-taxonomi som vidareutvecklar och nyanserar tidigare tolkningar av genealogin som filosofisk metod.
2. Empiriskt resultat: Hypotesen om Anscombes och Murdochs betydelse för den historiska vändningen inom engelskspråkig filosofi har bekräftats och har kunnat påvisas i detalj genom belägg för påverkan på den senare utvecklingen samt förklarats teoretiskt utifrån tesen om sambandet mellan modernitetskritik och historisk filosofi.
3. Praktiskt resultat: Ett tvärvetenskapligt nätverk i filosofihistoria har skapats. En första manifestation av detta föreligger i en antologi som har redigerats av projektdeltagarna.
Slutsatser
1. En slutsats är att Foot och Midgley inte på samma sätt som Anscombe och Murdoch har bidragit till att främja en medvetenhet om och ett intresse för historisk argumentation.
2. En annan är att filosoferna inte som kollektiv haft någon inverkan på intresset för historisk argumentation, men att Anscombe och Murdoch var för sig, och kanske under ömsesidig påverkan, har spelat en viktig roll härvidlag.
3. En tredje slutsats är att gruppkonceptet med vissa förbehåll kan tillämpas som analytiskt begrepp och att det öppnar ögonen för gemensamma drag i den filosofiska metodologin. En metodologisk överensstämmelse mellan de fyra filosoferna kan påvisas, och hur ett historiskt betraktelsesätt gör sig gällande i samtliga fall.
4. Den historiska argumentationen hos Anscombe och Murdoch skapar förståelse för filosofins samspel med den moderna kulturen, vilket har lett till en mer allmän slutsats om modernitetskritikens avgörande betydelse för utvecklandet av en historisk filosofi.
5. Genealogi som argumentationstyp har visat sig vara mer utbredd än vad som tidigare var känt.
Nya forskningsfrågor
1. En fråga är om en gruppansats inte vore gynnsam i andra fall av filosofi- och idéhistorisk forskning. En liknande metodologisk hållning borde vara fruktbar i studiet av andra (löst sammansatta) grupper av filosofer som har förbisetts av tidigare forskning, såsom det så kallade Bluestockings Society, en informell grupp kvinnliga intellektuella – däribland Elizabeth Montagu, Elizabeth Carter, Frances Burney, Hester Thrale, Sally Wesley, Elizabeth Benger, Elizabeth Hamilton och Marianne Francis – som tidvis har uppmärksammats som viktiga tidiga förespråkare för kvinnors rättigheter och som feministiska banbrytare.
2. Den så kallade historiska vändningen i analytisk filosofi från slutet av 1900-talet är fortfarande till stora delar outforskad. Projektet ger vissa teoretiska och historiografiska verktyg för att analysera denna utveckling. Givet att vändningen går tillbaka till 1980- och 90-talen är dess status i nutiden också en öppen fråga. Här behövs ytterligare kartläggning.
3. Mer reflektion och empiriska studier skulle behövas för att fastställa betydelsen av historisk argumentation för gränsdragningen mellan analytisk och kontinental filosofi sedan slutet av 1900-talet. Frågan har i viss mån tagits upp (bland annat i en artikel av Gåvertsson), men förtjänar att behandlas i ett separat projekt.
Hur projektgruppen har spridit forskningen och resultaten
Forskningen och resultaten av projektet har spridits genom olika publikationer, inklusive i en antologi redigerad av de bägge sökande. Hanssons bidrag sprids huvudsakligen genom tre artiklar, varav en redan är färdig för tryckning. Gåvertssons forskning samlas upp i en monografi samt i ett antal artiklar.
I övrigt har forskningen presenterats vid flera workshops och nationella såväl som internationella konferenser. Vidare vid seminarier, i radio och TV, samt i en pod. Närmare information ges i listan över publikationer.
Hur samverkan skett
Samverkan har främst skett med projektet In Parenthesis vid Durham University, Mapping the Quartet-projektet, och i det nätverk för filosofihistoria i Sverige som det har varit möjligt att upprätta tack vare projektfinansieringen.