Svenskt digitalt orgelarkiv
Sverige har ett internationellt unikt kulturarv av välbevarade piporglar, därav inte mindre än 436 instrument från perioden omkring 1600 fram till 1860. Detta arv är inte bara bevarat i själva instrumenten utan också dokumenterat i en mängd texter, ritningar och fotografier, resultatet av decennier av hängivet informationssamlande. Detta material är en ovärderlig tillgång för forskningen, men samtidigt är det till allra största delen opublicerat och delvis svåråtkomligt.
Projektet ”Svenskt digitalt orgelarkiv” syftar till att samla detta väldiga material om våra klassiska orglar genom att digitalisera det och föra in det i en för ändamålet skräddarsydd databas med en avancerad men användarvänlig sökfunktion som också är länkad till nya medier. Detta skapar helt nya möjligheter för forskning i musikaliska och kulturhistoriska ämnen och möjliggör även ett långsiktigt, strategiskt arbete för att bevara och underhålla de äldre instrumenten. Genom projektet skapas världens hittills kraftfullaste webbresurs för orgelinriktad kulturarvsforskning.
Projektet genomförs genom att materialet undersöks, katalogiseras, skannas (eller fotograferas) och matas in i databasen. Det leds av en forskargrupp med specialiserad kompetens inom musik- och instrumentforskning, vetenskaplig instrumentdokumentation och databasutveckling, med stöd av teknisk personal. En internationell expertgrupp med rådgivande funktion följer projektet.
Slutredovisning
Slutredovisning av forskningsinfrastrukturprojeketet Svenskt digitalt orgelarkiv (akronym SONORA) (RJ IN 20-0037)
Bakgrund
Sverige har ett unikt rikt kulturarv av orglar, bland dem inte mindre än 436 instrument från omkring 1600–1860. Denna kulturskatt finns inte bara i själva instrumenten utan har också dokumenterats i en stor mängd skrivna dokument, teckningar och foton, ett resultat av många decenniers hängiven informationsinsamling av ledande experter på området.
I projektet Svenskt digitalt orgelarkiv (akronym SONORA), som genomfördes av Föreningen för Göteborgs internationella orgelakademi (FGIOA) åren 2021–24, har detta mycket omfattande dokumentationsmaterial om Sveriges klassiska orglar sammanförts i en för ändamålet särskilt konstruerad databas, som skapar nya möjligheter för forskning i musik- och kulturhistoria, samtidigit som den möjliggör ett långsiktigt strategiskt arbete för bevarande och underhåll av de historiska instrumenten.
Resultat i förhållande till den ursprungliga planen
Projektets mål kan sammanfattas enligt följande:
1. systematisk kartläggning, vetenskaplig katalogisering och beskrivning, digitalisering och onlinepublicering av data och källmaterial om svenska orglar från medeltiden till omkring 1860.
2. uppbyggnad av en avancerad databas i vilken det digitaliserade källmaterialet (skrivna dokument, ritningar, fotografier etc.) har lagrats, tillsammans med biografisk information om orgelbyggare och teknisk information om orglarna, allt tillgängligt i realtid för databasens användare.
Resultatmässigt har projektet genomförts i enlighet med dessa mål. Redan tidigt i projektet fann man dock att det material som skulle ingå var betydligt mer omfattande än förväntat. Detta innebar att det hade varit svårt, för att inte säga omöjligt, att slutföra projektet inom den givna tidsramen och med tillgängliga medel, om arbetet bedrivits som ursprungligen tänkt, med personal som skulle ha fått lång tid åt att skanna och katalogisera på plats i ATA i Stockholm. Tack vare det goda samarbetet med ATA och Göteborgs Universitetsbibliotek kunde dock större delen av det relevanta materialet tillfälligt transporteras till Göteborg (se vidare nedan, under Samarbetspartner). Detta arrangemang gjorde att vi kunde spara in betydande kostnader för resor och boende, vilket gjorde det möjligt för oss att tillfälligt anlita teknisk extrapersonal i skannings- och katalogiseringsarbetet och därigenom säkerställa ett framgångsrikt slutförande av projektet.
Arkiven och deras upphovsmän
Fem av de sex arkiven är personarkiv, skapade av experter inom området i olika funktioner, medan det återstående arkivet har bildats av en kommitté med halvofficiell status i orgelfrågor. Arkivens upphovsmän var alla drivande i det omfattande arbete med forskning, dokumentation, konservering och restaurering av historiska svenska orglar som utfördes från omkring mitten av 1900-talet och framåt.
Arkivbildarna är:
Dr Einar Erici (1885–1965), läkare (laryngolog), verksam i Stockholm, som ägnade en stor del av sitt liv åt att dokumentera historiska svenska orglar och arbeta för deras bevarande, med början på 1930-talet, en tid då värdet och betydelsen av dessa instrument inte var allmänt erkänd. Urvalet av orglar till hans banbrytande bok Inventarium över bevarade äldre kyrkorglar i Sverige (1965) ligger till grund för SONORA-projektet.
Fil. dr Axel Unnerbäck (f. 1938), tidigare chef för avdelningen för byggnadsvård vid Riksantikvarieämbetet, orgelexpert och forskare, konsthistoriker och byggnadsantikvarie, som publicerat mycket om det svenska orgelkulturarvet. Han samarbetade med Erici och utgav 1988 en andra upplaga av Ericis orgelinventarium.
Harry (1915–1992) och Valter (1915–2006) Moberg, tvillingbröder, ledare för orgelbyggarfirman Bröderna Moberg. Firman var pionjärer bland svenska orgelbyggare med att specialisera sig (från ca 1950) på restaurering och bevarande av historiska instrument. Bröderna utvecklade flera metoder för att återställa pipor och andra delar av historiska orglar till ursprungligt skick, samtidigt som de var aktiva i offentliga debatter om orgelrestaurering.
Carl-Gustaf Lewenhaupt (1949–2000), orgelkonsult, forskare och organist. Vid sidan av anställningar som kyrkomusiker arbetade han från 1970 som konsult för Riksantikvarieämbetet med att undersöka och dokumentera historiska orglar, göra orgelinventeringar och upprätta program för orgelrestaureringar. Han var en skicklig orgeldesigner med praktisk och teoretisk kompetens inom orgelbyggeri och en pionjär i arbetet med att bygga nya instrument enligt historiska principer.
Fil. dr Bertil Wester (1902–1976), konsthistoriker och museiintendent med särskilt intresse för historiska orglar. 1930 formulerade han nydanande principer för bevarande av historiska orglar. Som mångårig ledamot i Kyrkosångens vänners orgelråd utövade han ett viktigt inflytande på beslut om orgelkulturarvet. Han var också författare till den första svenska doktorsavhandlingen om orgelkonst: Gotisk resning i svenska orglar (1936).
Kyrkosångens vänners orgelråd (1934–1972) var mycket inflytelserikt i frågor om orgelbyggnad i mitten av 1900-talet, däribland restaurering och ombyggnad av historiska instrument; kyrkoförsamlingar vände sig ofta till nämnden för att få råd i sådana frågor.
Fyra av arkiven (Erici, Lewenhaupt, Moberg, Wester) finns i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA) vid Riksantikvarieämbetet (RAÄ). Unnerbäcks arkiv, som fram till slutet av 2024 var i privat ägo, överförs för närvarande till ATA, medan Kyrkosångens vänners orgelråds arkiv, som även innehåller personliga dokument från rådsmedlemmen och domkyrkoorganisten i Uppsala Henry Weman (1897–1992), förvaras i Uppsala universitetsbibliotek (delar av kommitténs arkivmaterial finns i Westers arkiv).
Arkivens huvudsakliga innehåll
Erici (ca 1935–1965; 6696 filer, 372 mappar/dokument):
Excerpter gjorda inom ramen för arbetet med det rikstäckande inventariet över historiska orglar (1965), inklusive mötesprotokoll, kontrakt, korrespondens, inspektionsrapporter, personlig information om orgelbyggare, m m, med information om de enskilda orglarnas historia, m m.
Unnerbäck (tidigt 1960-tal–nutid; 48 880 filer, 941 mappar/dokument):
1) Anteckningar från Unnerbäcks arbete med historiska orglar som Riksantikvarieämbetets orgelexpert och orgelkonsult, med teknisk information om konstruktionsdetaljer, tonhöjd, temperatur (stämning) etc.;
2) biografiska uppgifter om orgelbyggare och deras verksamhet (insamlade för en planerad bok om orgelbyggare i Stockholm);
3) annat material, såsom kopior av rapporter och andra officiella handlingar från Riksantikvarieämbetet, inklusive program för orgelrestaurering, pressklipp m m.
Moberg (ca 1940–1980; 47 145 filer, 1330 mappar/dokument):
Detaljerade och noggrant gjorda dokumentationer av restaureringar av historiska orglar utförda i mitten av 1900-talet, därtill korrespondens med församlingar, restaureringsprogram, skisser och ritningar samt tidrapporter och andra verkstadshandlingar. Arkivet innehåller dessutom ett mycket stort antal fotografier och även ljudupptagningar.
Lewenhaupt (slutet av 1970-talet–2000; 11 376 filer, 409 mappar/dokument):
Grundliga orgelinventeringar i södra Sverige (Södermanland, Småland, Halland och delar av Skåne; detaljerad teknisk dokumentation av enskilda historiska orglar, med fotografier, ritningar och mått; ett stort antal program för orgelrestaureringar samt designskisser för nya instrument.
Wester (ca 1930–1950; 27 301 filer, 539 mappar/handlingar):
Teknisk dokumentation av historiska orglar samt viktigt material om nordiska medeltidsorglar; transkriptioner av delar av det källmaterial som användes av Abraham Hülphers för hans bok från 1773 om orglar och andra musikinstrument.
Kyrkosångens vänners orgelråd (1934–1972; 659 filer; 27 mappar/dokument):
Anteckningar, korrespondens, mötesprotokoll, rapporter och expertutlåtanden, personliga handlingar relaterade till orgelrådets verksamhet, m m.
Det totala antalet filer i databasen är 142 057; antalet mappar/dokument är 3618.
Om databasen
https://sonora.dh.gu.se/
Allt arkivmaterial som ingår i databasen är öppet tillgängligt för forskarvärlden och allmänheten. Varje enskilt föremål (skriftligt dokument, fotografi, ritning etc.) som ingår i projektet är kopplat till en specifik orgel och samtidigt lätt identifierbart som en del av ett arkiv eller en samling. Båda perspektiven har implementerats i utvecklingen av den nya databasen.
Förutom digitaliserat arkivmaterial av olika slag innehåller databasen även information (historik, disposition) om alla orglar som ingår i projektet, det vill säga alla bevarade orglar i Sverige byggda fram till c:a 1860–1870. Kartläggning, urval och katalogisering av material har gjorts av projektgruppen i dialog med projektets internationella referensgrupp (se nedan).
Processen från digitalisering av arkivhandlingarna fram till tillgängliggörande för läsning och nedladdning kan beskrivas på följande sätt:
1. Större delen av materialet digitaliserades genom fotografering med kamera. Fotofilerna överfördes automatiskt till en dator där de lagrades.
2. Varje dokument definierades i databasen (titel, arkiv, serie, volym, källplats, etc.).
3. Faksimilfiler (fotofiler) som utgör en mapp/dokument fick namn enligt en fördefinierad struktur.
4. Information om faksimilfilerna (namn, dokument, etc) definierades i csv-filer. Varje csv-fil innehöll information om ett stort antal faksimilfiler. Csv-filerna importerades till en databastabell som lagrade faksimilinformationen. (Alternativet – att definiera varje faksimilfil manuellt i databasen – skulle ha varit betydligt mer tidskrävande, eftersom antalet filer överstiger 140 000.)
5. Faksimilfotofilerna konverterades från kamerans råformat (NEF) till jpg-format. Jpg-filerna importerades sedan till databasen.
6. Varje dokument som innehöll information om en eller flera orglar länkades till det relevanta instrumentet (instrumenten) i databasen. Dessa länkar gör det möjligt att visa en lista över länkade orglar för användare som studerar ett dokument, och omvänt en lista över länkade dokument för användare som tittar på en specifik orgel.
En beständig identifierare för de digitaliserade arkiven i form av en URL definierades med tillämpning av de regler och råd som Myndigheten för digital förvaltning (Digg) gett för utformningen av en URL som beständig identifierare. Den beständiga identifierarens URL är https://orgeldatabas.gu.se/sonora.
I förekommande fall har tillstånd för onlinepublicering erhållits av rättighetshavare till originalmaterialet.
Samarbetspartner
Projektet har haft mycket stor nytta av det utmärkta samarbete och den hjälp vi fått från flera myndigheter, avdelningar och enskilda personer:
– Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA) vid Riksantikvarieämbetet (Riksantikvarieämbetet, RAÄ) har, som ett undantag, medgett överföring av för projektet relevanta delar av sina arkiv till Göteborgs universitetsbibliotek, där själva digitaliseringen och katalogiseringen har ägt rum. Detta har sparat tid och pengar för projektet och har därigenom, med tanke på den oförutsedda mängden relevant material, säkerställt att det slutförts framgångsrikt enligt plan.
– Göteborgs universitetsbibliotek har samtyckt till att ta emot och tillfälligt lagra arkivmaterial från ATA och dessutom generöst ställt ett kontorsrum och nödvändig utrustning till projektets förfogande.
– Göteborgs forskningsinfrastruktur för digital humaniora (GRIDH) vid Göteborgs universitet har i nära samarbete med forskargruppen designat och implementerat databasens användargränssnitt. Samarbetet har dessutom lett till fortsatta diskussioner om framtida gemensamma forskningsprojekt.
– Internetservern där databasen finns ägs, administreras och underhålls av IT-avdelningen vid Göteborgs universitet. Projektets tillgång till internetservern regleras i ett avtal mellan FGIOA och universitetet.
– Dr Axel Unnerbäck (en av arkivbildarna och även ansvarig för upprättandet av hela orgelarkivet på ATA, se ovan) har varit en viktig inspiratör och värdefull diskussionspartner under hela projektet. Han har kontinuerligt följt dess utveckling och generöst delat med sig av sin breda och djupa kunskap om svenska historiska orglar.
Projektpersonal och arbetsorganisation
Sverker Jullander, fil. dr, professor emeritus i musikalisk gestaltning, organist: projektledare.
Huvudsakliga arbetsuppgifter: planering och ledning av projektmöten; projektekonomi; kontakter med den internationella referensgruppen och med Riksbankens Jubileumsfond; förberedelse och genomförande av projektsymposiet i mars 2024.
Hans Davidsson, fil. dr, professor i orgel, konstnärlig ledare för Göteborgs internationella orgelakademi, biträdande projektliedare.
Huvudsakliga arbetsuppgifter: kontakter med samarbetspartners, däribland Göteborgs universitetsbibliotek, ATA och GRIDH; anordnande av årliga möten med den internationella referensgruppen.
Paul Peeters, drs., musikforskare, organolog, orgelkonsult.
Huvudsakliga arbetsuppgifter: koordinering av arbetsprocessen med att välja, skanna och katalogisera material.
Carl Johan Bergsten, civilingenjör, databasdesigner.
Huvudsakliga arbetsuppgifter: design och uppbyggnad av SONORA-databasen, delvis i samarbete med GRIDH och i regelbunden kontakt med Eleanor Smith-Guido.
Eleanor Smith-Guido, PhD, musikforskare, organolog, databasspecialist
och
Fredrik Tobin-Dodd, fil. dr, arkeolog, organist.
Huvudsakliga arbetsuppgifter: urval, skanning, katalogisering och förberedelse av material för inmatning i databasen.
Alf Åslund, dokumentalist.
Huvudsakliga arbetsuppgifter: inmatning och och korrekturläsning av databasinnehåll, transporter, kontakter med dr Unnerbäck.
Kristina Bergsten, fil. master, har bistått projektet med skanning och katalogisering av arkivmaterial.
Referensgrupp
Projektet följdes kontinuerligt av en internationell referensgrupp som möttes två gånger per år under projektets gång, växelvis online och i Göteborg, det senare i samband med Göteborgs internationella orgelfestival, där flera av medlemmarna deltog som föreläsare och/eller konsertgivare. Varje möte i referensgruppen följde en detaljerad agenda, med presentationer av projektets utveckling samt diskussioner om det fortsatta arbetet och tillämpningen av dess resultat. Alla möten dokumenterades i minnesanteckningar som sändes ut till deltagarna.
Referensgruppens medlemmar är:
Lars Berglund, fil. dr, professor i musikvetenskap, Uppsala universitet.
Hans Fidom, PhD, professor i orgelstudier vid Vrije Universiteit Amsterdam, ledare för forskningsprogrammet Orgelpark, Amsterdam.
Niclas Fredriksson, organist, stiftsantikvarie, Linköping, tidigare orgelexpert vid Riksantikvarieämbetet.
Anne Laver, DMA, biträdande professor och universitetsorganist, Syracuse University, USA.
Koos van de Linde, orgelkonsult, organist, cembalist, forskare vid Arp Schnitger-institutet för orgel och orgelbygge (ASIOO), Hochschule für Künste Bremen, Tyskland.
Mattias Lundberg, PhD, professor i musikvetenskap, Uppsala universitet.
Andrew McCrea, MMus, Academic Programmes Professor, Royal College of Music, London, redaktör för BIOS Journal.
Kimberly Marshall, PhD, organist, professor i musik, Arizona State University, Phoenix, USA.
Annette Richards, PhD, professor i musik och universitetsorganist, Cornell University, Ithaca, USA.
Symposium
I ett sent skede av projektet, 11–13 mars 2024, anordnades ett symposium med deltagande av projektgruppen och referensgruppen, representanter för GRIDH och särskilt inbjudna experter från sex länder, alla med erfarenhet av att bygga och underhålla databaser för orglar och/eller andra klaviaturinstrument. De inbjudna experterna var Jurij Dobravec (Slovenien), dr Heike Fricke (Tyskland), dr Maria Helfgott (Österrike), dr William McVicker (Storbritannien), Hans Steketee (Nederländerna) och John R. Watson (USA). Deltagarna fick tillgång till en betatestversion av databasen tre veckor i förväg, med delar av projektets data och dokument tillgängliga för utvärdering och testning. Under symposiet presenterade medlemmarna i SONORA:s referensgrupp olika forskningsscenarier med hjälp av de digitaliserade dokumenten, med möjlighet till fortsatt diskussion och feedback. Symposiet utgjorde en viktig del av utvärderingsprocessen, som följdes upp av vidareutveckling av databasgränssnittet.
Disseminering
– Rapporter om projektets utveckling har fortlöpande publicerats i GIOA:s nyhetsbrev online (20 artiklar, 2021–2024). https://www.organacademy.se/gioa-nyhetsbrev
– Artiklar med presentationer av projektet publicerades 2021 i den svenska tidskriften Orgelforum (Jullander), i Newsletter of the Westfield Center for Historical Keyboard Studies (Smith-Guido) och i The Organ Yearbook (Smith-Guido).
– År 2022 gavs en föreläsning om Bröderna Moberg och deras arkiv vid Galpin Society’s Conference on Musical Instruments, som hölls vid Edinburgh University (Smith-Guido).
– I september 2023 presenterades projektet vid ett möte med all personal vid Göteborgs universitetsbibliotek (Peeters och Smith-Guido).
– Databasen och dess potential för framtida forskning presenterades för personal (22 mars 2024) och masterstudenter (4 november 2024) vid Högskolan för musik och drama, Göteborgs universitet (Tobin-Dodd).
– Projektet presenterades och diskuterades vid ett seminarium under Göteborgs internationella orgelfestival i oktober 2024. Flera seminarier, som sammanfattar projektets resultat och skisserar möjligheter för framtida forskning, kommer att hållas under årets orgelfestival, i oktober 2025.
– Ett förslag till panel om projektet, med tonvikt på möjligheter till framtida forskning, har efter peer review antagits till den årliga svenska nationella konferensen om musikforskning (Musikforskning idag) vid Örebro universitet i oktober 2025.
– Tidskriftsartiklar och andra internationella spridningsaktiviteter förbereds i samarbete med medlemmar i projektets referensgrupp.
Ämnen för framtida forskning och infrastrukturutveckling
Det material som nu gjorts lätt tillgängligt genom SONORA-databasen ger nya möjligheter för forskning som berör flera områden inom organologi, musikhistoria och kulturarv. Databasen innehåller inte bara omfattande information om själva de historiska orglarna (i detaljerade beskrivningar, tekniska ritningar, restaureringsrapporter m m) utan också dokumentation i form av primärt källmaterial (korrespondens, offerter, besiktningsrapporter, protokoll, anteckningar etc.) som speglar de skiftande diskurserna kring denna del av kulturarvet omkring mitten av 1900-talet,
Exempel på hittills föga utforskade områden som identifierats som ämnen för framtida forskningsprojekt:
– Fördjupade studier av 1700-talets orgelbyggande, ”det svenska orgelbyggeriets guldålder”, och hur instrument från denna tid uppfattades och bevarades under 1900-talet.
– Diskussionerna om historiska orglar i en tid av växande medvetenhet om instrumentens värde men också präglad av olika synsätt i fråga om hanteringen av deras dubbla egenskaper av historiska artefakter och instrument (”verktyg”) i dagligt bruk i gudstjänst.
Exempel på identifierade områden för potentiell expansion av SONORA som forskningsinfrastruktur och resurs för bevarande och underhåll av orglar:
– Utökning av databasen med instrument byggda 1860–c:a 1940, inklusive arkivdokument från ATA.
– Skapande av en nationell kulturell infrastrukturresurs, Sveriges orglar, baserad på SONORA och inkluderande alla orglar i Sverige; en utvärdering av deras kulturhistoriska status ur ett bevarandeperspektiv och deras status som musikinstrument, innefattande en underhållsplan. En nationell databas för kyrkorglar i Sverige skulle inkludera och bygga vidare på de stiftsvisa orgelinventeringar som genomförts av Göteborg Organ Art Center (GOArt) och Föreningen för Göteborgs internationella orgelakademi (FGIOA) sedan 2006, med tillägg av återstående stift (Lund, Växjö, Luleå och Stockholm) och nya digitala gränssnitt för olika användargrupper, allt från orgelexperter, antikvarier, regionala kulturarvsmyndigheter, kyrkoförsamlingar och andra orgelägare samt orgelbyggare/restaurerare, till den kulturintresserade allmänheten. Mer djupgående digital dokumentation av särskilt värdefulla instrument och kyrkor skulle utvecklas i nära samarbete med GRIDH, Göteborgs universitet.
En ”biprodukt” av SONORA är redan under arbete: en ny utökad upplaga av Orgelinventarium av Axel Unnerbäck, redigerad av medlemmar i SONORA:s projektgrupp. Detta bokprojekt har erhållit medel från Kungl. Vitterhetsakademien; Stiftelsen Konung Gustav VI Adolfs fond för svensk kultur och Åke Wibergs stiftelse. Utgivning av boken är planerad till hösten 2025.
Bakgrund
Sverige har ett unikt rikt kulturarv av orglar, bland dem inte mindre än 436 instrument från omkring 1600–1860. Denna kulturskatt finns inte bara i själva instrumenten utan har också dokumenterats i en stor mängd skrivna dokument, teckningar och foton, ett resultat av många decenniers hängiven informationsinsamling av ledande experter på området.
I projektet Svenskt digitalt orgelarkiv (akronym SONORA), som genomfördes av Föreningen för Göteborgs internationella orgelakademi (FGIOA) åren 2021–24, har detta mycket omfattande dokumentationsmaterial om Sveriges klassiska orglar sammanförts i en för ändamålet särskilt konstruerad databas, som skapar nya möjligheter för forskning i musik- och kulturhistoria, samtidigit som den möjliggör ett långsiktigt strategiskt arbete för bevarande och underhåll av de historiska instrumenten.
Resultat i förhållande till den ursprungliga planen
Projektets mål kan sammanfattas enligt följande:
1. systematisk kartläggning, vetenskaplig katalogisering och beskrivning, digitalisering och onlinepublicering av data och källmaterial om svenska orglar från medeltiden till omkring 1860.
2. uppbyggnad av en avancerad databas i vilken det digitaliserade källmaterialet (skrivna dokument, ritningar, fotografier etc.) har lagrats, tillsammans med biografisk information om orgelbyggare och teknisk information om orglarna, allt tillgängligt i realtid för databasens användare.
Resultatmässigt har projektet genomförts i enlighet med dessa mål. Redan tidigt i projektet fann man dock att det material som skulle ingå var betydligt mer omfattande än förväntat. Detta innebar att det hade varit svårt, för att inte säga omöjligt, att slutföra projektet inom den givna tidsramen och med tillgängliga medel, om arbetet bedrivits som ursprungligen tänkt, med personal som skulle ha fått lång tid åt att skanna och katalogisera på plats i ATA i Stockholm. Tack vare det goda samarbetet med ATA och Göteborgs Universitetsbibliotek kunde dock större delen av det relevanta materialet tillfälligt transporteras till Göteborg (se vidare nedan, under Samarbetspartner). Detta arrangemang gjorde att vi kunde spara in betydande kostnader för resor och boende, vilket gjorde det möjligt för oss att tillfälligt anlita teknisk extrapersonal i skannings- och katalogiseringsarbetet och därigenom säkerställa ett framgångsrikt slutförande av projektet.
Arkiven och deras upphovsmän
Fem av de sex arkiven är personarkiv, skapade av experter inom området i olika funktioner, medan det återstående arkivet har bildats av en kommitté med halvofficiell status i orgelfrågor. Arkivens upphovsmän var alla drivande i det omfattande arbete med forskning, dokumentation, konservering och restaurering av historiska svenska orglar som utfördes från omkring mitten av 1900-talet och framåt.
Arkivbildarna är:
Dr Einar Erici (1885–1965), läkare (laryngolog), verksam i Stockholm, som ägnade en stor del av sitt liv åt att dokumentera historiska svenska orglar och arbeta för deras bevarande, med början på 1930-talet, en tid då värdet och betydelsen av dessa instrument inte var allmänt erkänd. Urvalet av orglar till hans banbrytande bok Inventarium över bevarade äldre kyrkorglar i Sverige (1965) ligger till grund för SONORA-projektet.
Fil. dr Axel Unnerbäck (f. 1938), tidigare chef för avdelningen för byggnadsvård vid Riksantikvarieämbetet, orgelexpert och forskare, konsthistoriker och byggnadsantikvarie, som publicerat mycket om det svenska orgelkulturarvet. Han samarbetade med Erici och utgav 1988 en andra upplaga av Ericis orgelinventarium.
Harry (1915–1992) och Valter (1915–2006) Moberg, tvillingbröder, ledare för orgelbyggarfirman Bröderna Moberg. Firman var pionjärer bland svenska orgelbyggare med att specialisera sig (från ca 1950) på restaurering och bevarande av historiska instrument. Bröderna utvecklade flera metoder för att återställa pipor och andra delar av historiska orglar till ursprungligt skick, samtidigt som de var aktiva i offentliga debatter om orgelrestaurering.
Carl-Gustaf Lewenhaupt (1949–2000), orgelkonsult, forskare och organist. Vid sidan av anställningar som kyrkomusiker arbetade han från 1970 som konsult för Riksantikvarieämbetet med att undersöka och dokumentera historiska orglar, göra orgelinventeringar och upprätta program för orgelrestaureringar. Han var en skicklig orgeldesigner med praktisk och teoretisk kompetens inom orgelbyggeri och en pionjär i arbetet med att bygga nya instrument enligt historiska principer.
Fil. dr Bertil Wester (1902–1976), konsthistoriker och museiintendent med särskilt intresse för historiska orglar. 1930 formulerade han nydanande principer för bevarande av historiska orglar. Som mångårig ledamot i Kyrkosångens vänners orgelråd utövade han ett viktigt inflytande på beslut om orgelkulturarvet. Han var också författare till den första svenska doktorsavhandlingen om orgelkonst: Gotisk resning i svenska orglar (1936).
Kyrkosångens vänners orgelråd (1934–1972) var mycket inflytelserikt i frågor om orgelbyggnad i mitten av 1900-talet, däribland restaurering och ombyggnad av historiska instrument; kyrkoförsamlingar vände sig ofta till nämnden för att få råd i sådana frågor.
Fyra av arkiven (Erici, Lewenhaupt, Moberg, Wester) finns i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA) vid Riksantikvarieämbetet (RAÄ). Unnerbäcks arkiv, som fram till slutet av 2024 var i privat ägo, överförs för närvarande till ATA, medan Kyrkosångens vänners orgelråds arkiv, som även innehåller personliga dokument från rådsmedlemmen och domkyrkoorganisten i Uppsala Henry Weman (1897–1992), förvaras i Uppsala universitetsbibliotek (delar av kommitténs arkivmaterial finns i Westers arkiv).
Arkivens huvudsakliga innehåll
Erici (ca 1935–1965; 6696 filer, 372 mappar/dokument):
Excerpter gjorda inom ramen för arbetet med det rikstäckande inventariet över historiska orglar (1965), inklusive mötesprotokoll, kontrakt, korrespondens, inspektionsrapporter, personlig information om orgelbyggare, m m, med information om de enskilda orglarnas historia, m m.
Unnerbäck (tidigt 1960-tal–nutid; 48 880 filer, 941 mappar/dokument):
1) Anteckningar från Unnerbäcks arbete med historiska orglar som Riksantikvarieämbetets orgelexpert och orgelkonsult, med teknisk information om konstruktionsdetaljer, tonhöjd, temperatur (stämning) etc.;
2) biografiska uppgifter om orgelbyggare och deras verksamhet (insamlade för en planerad bok om orgelbyggare i Stockholm);
3) annat material, såsom kopior av rapporter och andra officiella handlingar från Riksantikvarieämbetet, inklusive program för orgelrestaurering, pressklipp m m.
Moberg (ca 1940–1980; 47 145 filer, 1330 mappar/dokument):
Detaljerade och noggrant gjorda dokumentationer av restaureringar av historiska orglar utförda i mitten av 1900-talet, därtill korrespondens med församlingar, restaureringsprogram, skisser och ritningar samt tidrapporter och andra verkstadshandlingar. Arkivet innehåller dessutom ett mycket stort antal fotografier och även ljudupptagningar.
Lewenhaupt (slutet av 1970-talet–2000; 11 376 filer, 409 mappar/dokument):
Grundliga orgelinventeringar i södra Sverige (Södermanland, Småland, Halland och delar av Skåne; detaljerad teknisk dokumentation av enskilda historiska orglar, med fotografier, ritningar och mått; ett stort antal program för orgelrestaureringar samt designskisser för nya instrument.
Wester (ca 1930–1950; 27 301 filer, 539 mappar/handlingar):
Teknisk dokumentation av historiska orglar samt viktigt material om nordiska medeltidsorglar; transkriptioner av delar av det källmaterial som användes av Abraham Hülphers för hans bok från 1773 om orglar och andra musikinstrument.
Kyrkosångens vänners orgelråd (1934–1972; 659 filer; 27 mappar/dokument):
Anteckningar, korrespondens, mötesprotokoll, rapporter och expertutlåtanden, personliga handlingar relaterade till orgelrådets verksamhet, m m.
Det totala antalet filer i databasen är 142 057; antalet mappar/dokument är 3618.
Om databasen
https://sonora.dh.gu.se/
Allt arkivmaterial som ingår i databasen är öppet tillgängligt för forskarvärlden och allmänheten. Varje enskilt föremål (skriftligt dokument, fotografi, ritning etc.) som ingår i projektet är kopplat till en specifik orgel och samtidigt lätt identifierbart som en del av ett arkiv eller en samling. Båda perspektiven har implementerats i utvecklingen av den nya databasen.
Förutom digitaliserat arkivmaterial av olika slag innehåller databasen även information (historik, disposition) om alla orglar som ingår i projektet, det vill säga alla bevarade orglar i Sverige byggda fram till c:a 1860–1870. Kartläggning, urval och katalogisering av material har gjorts av projektgruppen i dialog med projektets internationella referensgrupp (se nedan).
Processen från digitalisering av arkivhandlingarna fram till tillgängliggörande för läsning och nedladdning kan beskrivas på följande sätt:
1. Större delen av materialet digitaliserades genom fotografering med kamera. Fotofilerna överfördes automatiskt till en dator där de lagrades.
2. Varje dokument definierades i databasen (titel, arkiv, serie, volym, källplats, etc.).
3. Faksimilfiler (fotofiler) som utgör en mapp/dokument fick namn enligt en fördefinierad struktur.
4. Information om faksimilfilerna (namn, dokument, etc) definierades i csv-filer. Varje csv-fil innehöll information om ett stort antal faksimilfiler. Csv-filerna importerades till en databastabell som lagrade faksimilinformationen. (Alternativet – att definiera varje faksimilfil manuellt i databasen – skulle ha varit betydligt mer tidskrävande, eftersom antalet filer överstiger 140 000.)
5. Faksimilfotofilerna konverterades från kamerans råformat (NEF) till jpg-format. Jpg-filerna importerades sedan till databasen.
6. Varje dokument som innehöll information om en eller flera orglar länkades till det relevanta instrumentet (instrumenten) i databasen. Dessa länkar gör det möjligt att visa en lista över länkade orglar för användare som studerar ett dokument, och omvänt en lista över länkade dokument för användare som tittar på en specifik orgel.
En beständig identifierare för de digitaliserade arkiven i form av en URL definierades med tillämpning av de regler och råd som Myndigheten för digital förvaltning (Digg) gett för utformningen av en URL som beständig identifierare. Den beständiga identifierarens URL är https://orgeldatabas.gu.se/sonora.
I förekommande fall har tillstånd för onlinepublicering erhållits av rättighetshavare till originalmaterialet.
Samarbetspartner
Projektet har haft mycket stor nytta av det utmärkta samarbete och den hjälp vi fått från flera myndigheter, avdelningar och enskilda personer:
– Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA) vid Riksantikvarieämbetet (Riksantikvarieämbetet, RAÄ) har, som ett undantag, medgett överföring av för projektet relevanta delar av sina arkiv till Göteborgs universitetsbibliotek, där själva digitaliseringen och katalogiseringen har ägt rum. Detta har sparat tid och pengar för projektet och har därigenom, med tanke på den oförutsedda mängden relevant material, säkerställt att det slutförts framgångsrikt enligt plan.
– Göteborgs universitetsbibliotek har samtyckt till att ta emot och tillfälligt lagra arkivmaterial från ATA och dessutom generöst ställt ett kontorsrum och nödvändig utrustning till projektets förfogande.
– Göteborgs forskningsinfrastruktur för digital humaniora (GRIDH) vid Göteborgs universitet har i nära samarbete med forskargruppen designat och implementerat databasens användargränssnitt. Samarbetet har dessutom lett till fortsatta diskussioner om framtida gemensamma forskningsprojekt.
– Internetservern där databasen finns ägs, administreras och underhålls av IT-avdelningen vid Göteborgs universitet. Projektets tillgång till internetservern regleras i ett avtal mellan FGIOA och universitetet.
– Dr Axel Unnerbäck (en av arkivbildarna och även ansvarig för upprättandet av hela orgelarkivet på ATA, se ovan) har varit en viktig inspiratör och värdefull diskussionspartner under hela projektet. Han har kontinuerligt följt dess utveckling och generöst delat med sig av sin breda och djupa kunskap om svenska historiska orglar.
Projektpersonal och arbetsorganisation
Sverker Jullander, fil. dr, professor emeritus i musikalisk gestaltning, organist: projektledare.
Huvudsakliga arbetsuppgifter: planering och ledning av projektmöten; projektekonomi; kontakter med den internationella referensgruppen och med Riksbankens Jubileumsfond; förberedelse och genomförande av projektsymposiet i mars 2024.
Hans Davidsson, fil. dr, professor i orgel, konstnärlig ledare för Göteborgs internationella orgelakademi, biträdande projektliedare.
Huvudsakliga arbetsuppgifter: kontakter med samarbetspartners, däribland Göteborgs universitetsbibliotek, ATA och GRIDH; anordnande av årliga möten med den internationella referensgruppen.
Paul Peeters, drs., musikforskare, organolog, orgelkonsult.
Huvudsakliga arbetsuppgifter: koordinering av arbetsprocessen med att välja, skanna och katalogisera material.
Carl Johan Bergsten, civilingenjör, databasdesigner.
Huvudsakliga arbetsuppgifter: design och uppbyggnad av SONORA-databasen, delvis i samarbete med GRIDH och i regelbunden kontakt med Eleanor Smith-Guido.
Eleanor Smith-Guido, PhD, musikforskare, organolog, databasspecialist
och
Fredrik Tobin-Dodd, fil. dr, arkeolog, organist.
Huvudsakliga arbetsuppgifter: urval, skanning, katalogisering och förberedelse av material för inmatning i databasen.
Alf Åslund, dokumentalist.
Huvudsakliga arbetsuppgifter: inmatning och och korrekturläsning av databasinnehåll, transporter, kontakter med dr Unnerbäck.
Kristina Bergsten, fil. master, har bistått projektet med skanning och katalogisering av arkivmaterial.
Referensgrupp
Projektet följdes kontinuerligt av en internationell referensgrupp som möttes två gånger per år under projektets gång, växelvis online och i Göteborg, det senare i samband med Göteborgs internationella orgelfestival, där flera av medlemmarna deltog som föreläsare och/eller konsertgivare. Varje möte i referensgruppen följde en detaljerad agenda, med presentationer av projektets utveckling samt diskussioner om det fortsatta arbetet och tillämpningen av dess resultat. Alla möten dokumenterades i minnesanteckningar som sändes ut till deltagarna.
Referensgruppens medlemmar är:
Lars Berglund, fil. dr, professor i musikvetenskap, Uppsala universitet.
Hans Fidom, PhD, professor i orgelstudier vid Vrije Universiteit Amsterdam, ledare för forskningsprogrammet Orgelpark, Amsterdam.
Niclas Fredriksson, organist, stiftsantikvarie, Linköping, tidigare orgelexpert vid Riksantikvarieämbetet.
Anne Laver, DMA, biträdande professor och universitetsorganist, Syracuse University, USA.
Koos van de Linde, orgelkonsult, organist, cembalist, forskare vid Arp Schnitger-institutet för orgel och orgelbygge (ASIOO), Hochschule für Künste Bremen, Tyskland.
Mattias Lundberg, PhD, professor i musikvetenskap, Uppsala universitet.
Andrew McCrea, MMus, Academic Programmes Professor, Royal College of Music, London, redaktör för BIOS Journal.
Kimberly Marshall, PhD, organist, professor i musik, Arizona State University, Phoenix, USA.
Annette Richards, PhD, professor i musik och universitetsorganist, Cornell University, Ithaca, USA.
Symposium
I ett sent skede av projektet, 11–13 mars 2024, anordnades ett symposium med deltagande av projektgruppen och referensgruppen, representanter för GRIDH och särskilt inbjudna experter från sex länder, alla med erfarenhet av att bygga och underhålla databaser för orglar och/eller andra klaviaturinstrument. De inbjudna experterna var Jurij Dobravec (Slovenien), dr Heike Fricke (Tyskland), dr Maria Helfgott (Österrike), dr William McVicker (Storbritannien), Hans Steketee (Nederländerna) och John R. Watson (USA). Deltagarna fick tillgång till en betatestversion av databasen tre veckor i förväg, med delar av projektets data och dokument tillgängliga för utvärdering och testning. Under symposiet presenterade medlemmarna i SONORA:s referensgrupp olika forskningsscenarier med hjälp av de digitaliserade dokumenten, med möjlighet till fortsatt diskussion och feedback. Symposiet utgjorde en viktig del av utvärderingsprocessen, som följdes upp av vidareutveckling av databasgränssnittet.
Disseminering
– Rapporter om projektets utveckling har fortlöpande publicerats i GIOA:s nyhetsbrev online (20 artiklar, 2021–2024). https://www.organacademy.se/gioa-nyhetsbrev
– Artiklar med presentationer av projektet publicerades 2021 i den svenska tidskriften Orgelforum (Jullander), i Newsletter of the Westfield Center for Historical Keyboard Studies (Smith-Guido) och i The Organ Yearbook (Smith-Guido).
– År 2022 gavs en föreläsning om Bröderna Moberg och deras arkiv vid Galpin Society’s Conference on Musical Instruments, som hölls vid Edinburgh University (Smith-Guido).
– I september 2023 presenterades projektet vid ett möte med all personal vid Göteborgs universitetsbibliotek (Peeters och Smith-Guido).
– Databasen och dess potential för framtida forskning presenterades för personal (22 mars 2024) och masterstudenter (4 november 2024) vid Högskolan för musik och drama, Göteborgs universitet (Tobin-Dodd).
– Projektet presenterades och diskuterades vid ett seminarium under Göteborgs internationella orgelfestival i oktober 2024. Flera seminarier, som sammanfattar projektets resultat och skisserar möjligheter för framtida forskning, kommer att hållas under årets orgelfestival, i oktober 2025.
– Ett förslag till panel om projektet, med tonvikt på möjligheter till framtida forskning, har efter peer review antagits till den årliga svenska nationella konferensen om musikforskning (Musikforskning idag) vid Örebro universitet i oktober 2025.
– Tidskriftsartiklar och andra internationella spridningsaktiviteter förbereds i samarbete med medlemmar i projektets referensgrupp.
Ämnen för framtida forskning och infrastrukturutveckling
Det material som nu gjorts lätt tillgängligt genom SONORA-databasen ger nya möjligheter för forskning som berör flera områden inom organologi, musikhistoria och kulturarv. Databasen innehåller inte bara omfattande information om själva de historiska orglarna (i detaljerade beskrivningar, tekniska ritningar, restaureringsrapporter m m) utan också dokumentation i form av primärt källmaterial (korrespondens, offerter, besiktningsrapporter, protokoll, anteckningar etc.) som speglar de skiftande diskurserna kring denna del av kulturarvet omkring mitten av 1900-talet,
Exempel på hittills föga utforskade områden som identifierats som ämnen för framtida forskningsprojekt:
– Fördjupade studier av 1700-talets orgelbyggande, ”det svenska orgelbyggeriets guldålder”, och hur instrument från denna tid uppfattades och bevarades under 1900-talet.
– Diskussionerna om historiska orglar i en tid av växande medvetenhet om instrumentens värde men också präglad av olika synsätt i fråga om hanteringen av deras dubbla egenskaper av historiska artefakter och instrument (”verktyg”) i dagligt bruk i gudstjänst.
Exempel på identifierade områden för potentiell expansion av SONORA som forskningsinfrastruktur och resurs för bevarande och underhåll av orglar:
– Utökning av databasen med instrument byggda 1860–c:a 1940, inklusive arkivdokument från ATA.
– Skapande av en nationell kulturell infrastrukturresurs, Sveriges orglar, baserad på SONORA och inkluderande alla orglar i Sverige; en utvärdering av deras kulturhistoriska status ur ett bevarandeperspektiv och deras status som musikinstrument, innefattande en underhållsplan. En nationell databas för kyrkorglar i Sverige skulle inkludera och bygga vidare på de stiftsvisa orgelinventeringar som genomförts av Göteborg Organ Art Center (GOArt) och Föreningen för Göteborgs internationella orgelakademi (FGIOA) sedan 2006, med tillägg av återstående stift (Lund, Växjö, Luleå och Stockholm) och nya digitala gränssnitt för olika användargrupper, allt från orgelexperter, antikvarier, regionala kulturarvsmyndigheter, kyrkoförsamlingar och andra orgelägare samt orgelbyggare/restaurerare, till den kulturintresserade allmänheten. Mer djupgående digital dokumentation av särskilt värdefulla instrument och kyrkor skulle utvecklas i nära samarbete med GRIDH, Göteborgs universitet.
En ”biprodukt” av SONORA är redan under arbete: en ny utökad upplaga av Orgelinventarium av Axel Unnerbäck, redigerad av medlemmar i SONORA:s projektgrupp. Detta bokprojekt har erhållit medel från Kungl. Vitterhetsakademien; Stiftelsen Konung Gustav VI Adolfs fond för svensk kultur och Åke Wibergs stiftelse. Utgivning av boken är planerad till hösten 2025.