Självständighetsparadoxen: beroende vid staters självständighet
När nya stater blir självständiga kan självständighetsparadoxen uppstå. Den innebär stater vid självständigheten blir beroende till omgivande stater och organisationer eftersom de är känsliga för påverkan och öppna för idéer utifrån. De blir därför självständiga stater men med starkt beroende till omgivningen.
Detta bokprojekt kommer att slutföra arbetet med att såväl teoretiskt förklara som empiriskt undersöka självständighetsparadoxen, dess förekomst, mekanismer och betydelse. Syftet är att ge ny kunskap om nya staters förutsättningar och politiska utveckling.
Den planerade monografin kommer att presentera hur idéer om politiska institutioner sprids mellan stater i olika nätverk och hur detta påverkar nya stater när de formas sina politiska institutioner vid tidpunkten för självständighet. Projektet kommer vara unikt genom att studera hur spridning av institutionella idéer förekommer i flera nätverk samtidigt och påverkar politiska institutioner i nya stater.
Projektet är viktigt av två skäl. För det första uppmärksammar det förhållande som formar och nya stater och påverkar deras utveckling. Eftersom majoriteten av dagens stater har bildats sedan 1816 kommer projektet att ge ökad förståelse för relationer mellan och utveckling i merparten av stater. För det andra kartlägger projektet spridningen av institutionella idéer på ett nytt sätt, vilket ger ökad förståelse om stater påverkar varandra genom diffusion i olika nätverk.
Detta bokprojekt kommer att slutföra arbetet med att såväl teoretiskt förklara som empiriskt undersöka självständighetsparadoxen, dess förekomst, mekanismer och betydelse. Syftet är att ge ny kunskap om nya staters förutsättningar och politiska utveckling.
Den planerade monografin kommer att presentera hur idéer om politiska institutioner sprids mellan stater i olika nätverk och hur detta påverkar nya stater när de formas sina politiska institutioner vid tidpunkten för självständighet. Projektet kommer vara unikt genom att studera hur spridning av institutionella idéer förekommer i flera nätverk samtidigt och påverkar politiska institutioner i nya stater.
Projektet är viktigt av två skäl. För det första uppmärksammar det förhållande som formar och nya stater och påverkar deras utveckling. Eftersom majoriteten av dagens stater har bildats sedan 1816 kommer projektet att ge ökad förståelse för relationer mellan och utveckling i merparten av stater. För det andra kartlägger projektet spridningen av institutionella idéer på ett nytt sätt, vilket ger ökad förståelse om stater påverkar varandra genom diffusion i olika nätverk.
Slutredovisning
Bakgrund
Det övergripande syftet med detta projekt har varit att få ökad kunskap om självständighetsparadoxer. När nya stater blir självständig kan de bli beroende av andra stater. Denna paradox har tidigare studier konstaterat för specifika fall. Däremot har tidigare forskning inte kartlagt hur frekvent paradoxen förekommer eller vilken betydelse för nya staters utveckling som paradoxen har. Projektet har därför studerat nya stater sedan år 1800 för att analysera paradoxens förekomst, relevans och betydelse. Det empiriska materialet har varit data som sammanställts till en ny komparativ databas. Med detta material har projektet studerat självständighetsparadoxen utifrån två aspekter. Den första aspekten är staters autonomi att fatta beslut om inrikes- och utrikesfrågor samt finansiella frågor. Den andra aspekten är nya staters beroende till andra stater genom demokratisk diffusion som är relaterad till demokratisering i nya stater.
Projektet har inkluderat en längre sammanhållen utlandsvistelse och resulterat i ett bokmanus, utkast till två artikelmanus och fyra forskningsansökningar för att möjliggöra framtida samarbeten. Publikationerna från projektet kommer att publiceras senare med öppen tillgång.
Resultat och publikationer
Utifrån projektets empiriska analyser kan fem övergripande resultat formuleras. Det första resultatet är att självständighetsparadoxen förekommer mer frekvent än vad tidigare forskning har antagit. Även om nya stater blivit internationellt erkända och klassificerade som självständiga stater i forskning förekommer paradoxen hos flertalet nya stater vid tidpunkten för självständigheten. Med tiden som självständig stat minskas beroendet till andra stater. Inte minst under det andra och tredje året som självständig stat blir paradoxen mindre förekommande. För en del stater fortsätter dock beroendet under en längre tid och konsolideras till en varaktig beroenderelation. Detta resultat ger bidrag till vår förståelse om vad det innebär att bli en självständig stat.
Det andra resultatet är att paradoxen är ett generellt fenomen hos nya stater. Paradoxen förekommer i olika sammanhang och är inte koncentrerad till en specifik grupp av nya stater. Exempelvis är beslutsautonomi inte kopplad till hur nya stater bildats. Däremot är begränsningar i autonomin mindre förekommande hos större stater (befolkningsmängd) som bildats genom secession i en region med hög andel av autonoma stater.
För det tredje påverkas nya stater mer av demokratisk diffusion vid tidpunkten för sin självständighet än senare. Demokratisk diffusion är en form av beroende till omgivning där idéer sprids från andra stater till den nya staten och som påverkar demokratisering i landet. Även om denna påverkan är starkast när nya stater bildas finns det en stark effekt under de första 20 åren som självständig stat. Diffusionsanalyserna visar också att nya stater i stor utsträckning tillhör flera nätverk som överlappar varandra och som förstärker varandras diffusionseffekter. Dessa effekter återfinns såväl på aggregerad nivå (nivå av demokrati) som disaggregerad nivå (demokratiska institutioner). Dessa resultat ger bidrag till forskning om demokratisk diffusion.
Det fjärde övergripande resultatet från studiens analyser är att nivån av beslutsautonomi har positiv effekt på sannolikheten att en demokratisk regim inrättas i den nybildade staten. Denna effekt avtar inte när staterna blir äldre. Däremot har inte förekomst av beslutsautonomi samma betydelse utan effekterna är kopplade till nivå av beslutsautonomi. Det tredje och fjärde resultatet indikerar tillsammans hur paradoxen har betydelse för den politiska utveckling i nya stater när det handlar om demokratisering.
Avslutningsvis är ett viktigt resultat att de två aspekterna av paradoxen (beslutsautonomi och demokratisk diffusion) inte tenderar att påverka varandra. Exempelvis påverkar inte beslutsautonomi effekterna av demokratisk diffusion på demokratisering i nya stater. De nya staterna kombinerar också de två dimensionerna olika. Exempelvis har en del stater beslutsautonomi men påverkas av demokratisk diffusion, medan andra saknar beslutsautonomi samtidigt som de påverkas av demokratisk diffusion.
Projektets analyser och resultat kommer att redovisas i en forskningsmonografi. Det finansiella stödet har gett utmärkta möjligheter till sammanhållen skrivtid under en längre period. Dessa möjligheter har använts för att skriva fram ett bokmanus. I nuläget finns det ett bokmanus som efter redigering och språkgranskning under hösten 2025 kommer att färdigställas och skickas in till ett internationellt förlag. Målet är publicering av boken under 2026. Utöver bokmanus har också underlag till två artikelmanus sammanställts. Dessa kommer att färdigställas och skickas in för granskning under 2026 till internationella tidskrifter. Samtliga publikationer kommer att publiceras med öppen tillgång (open access).
Resultat utöver publikationer
Det empiriska arbetet har använt material från en databas som utvecklats före och under projektet. Databasen innehåller bland annat information om hur stater har bildats, förhållanden i nya stater och beslutsautonomi tillsammans med underlag som möjliggör diffusionsanalyser. Denna databas ger möjligheter till ytterligare empiriska analyser för framtida studier. Databasen kommer att tillgängliggöras i samband med bokutgivningen.
Nya forskningsfrågor
Från studiens analyser följer nya frågor som kräver fortsatta eller fördjupande studier för att besvaras. En grundläggande fråga för mer fördjupande studier är hur paradoxens mekanismer fungerar. Analyserna konstaterat att nya stater vid sin självständighet blir beroende av andra stater. De ger emellertid begränsad kunskap om vilka processer som upprätthåller detta beroende, samt vilka aktörer som beroendet uppstår till. I detta finns också frågor om huruvida paradoxens mekanismer varierar mellan olika kontexter och om det finns likheter oberoende av kontext. En närliggande fråga är varför paradoxen uppstår för en del nya stater, medan andra nya stater blir oberoende vid tidpunkten för självständigheten. De genomförda analyserna besvarar frågan delvis. Frågan förutsätter dock mer systematiska analyser för att kunna besvaras mer tillfredsställande och utförligt. En annan fråga är hur paradoxen upphör för nya stater. Utöver deskriptiva analyser som identifierar när paradoxen upphör gällande beslutsautonomi berör inte analyserna paradoxens upphörande. Det skulle dock ge betydande bidrag att förstå mer om paradoxens upphörande.
Nya samarbeten
Projektet har inkluderat ett längre sammanhållet besök vid Åbo Akademi under mars-april 2025. Ämnet statskunskap och Institutet för Samhällsforskning (Samforsk) vid lärosätet erbjöd en utmärkt skrivmiljö. Under perioden deltog jag i enheternas vardagsliv, vilket gav möjligheter till informella diskussioner och samarbeten. Under våren 2025 inlämnades fyra forskningsansökningar för framtida samarbete med forskare vid Åbo Akademi. Till detta kommer planer på framtida publiceringsprojekt och forskningsprojekt.
I samband med publiceringen av forskningsmonografin kommer information om projektet att spridas som en del av marknadsföringen tillsammans med populärvetenskapliga artiklar.
Det övergripande syftet med detta projekt har varit att få ökad kunskap om självständighetsparadoxer. När nya stater blir självständig kan de bli beroende av andra stater. Denna paradox har tidigare studier konstaterat för specifika fall. Däremot har tidigare forskning inte kartlagt hur frekvent paradoxen förekommer eller vilken betydelse för nya staters utveckling som paradoxen har. Projektet har därför studerat nya stater sedan år 1800 för att analysera paradoxens förekomst, relevans och betydelse. Det empiriska materialet har varit data som sammanställts till en ny komparativ databas. Med detta material har projektet studerat självständighetsparadoxen utifrån två aspekter. Den första aspekten är staters autonomi att fatta beslut om inrikes- och utrikesfrågor samt finansiella frågor. Den andra aspekten är nya staters beroende till andra stater genom demokratisk diffusion som är relaterad till demokratisering i nya stater.
Projektet har inkluderat en längre sammanhållen utlandsvistelse och resulterat i ett bokmanus, utkast till två artikelmanus och fyra forskningsansökningar för att möjliggöra framtida samarbeten. Publikationerna från projektet kommer att publiceras senare med öppen tillgång.
Resultat och publikationer
Utifrån projektets empiriska analyser kan fem övergripande resultat formuleras. Det första resultatet är att självständighetsparadoxen förekommer mer frekvent än vad tidigare forskning har antagit. Även om nya stater blivit internationellt erkända och klassificerade som självständiga stater i forskning förekommer paradoxen hos flertalet nya stater vid tidpunkten för självständigheten. Med tiden som självständig stat minskas beroendet till andra stater. Inte minst under det andra och tredje året som självständig stat blir paradoxen mindre förekommande. För en del stater fortsätter dock beroendet under en längre tid och konsolideras till en varaktig beroenderelation. Detta resultat ger bidrag till vår förståelse om vad det innebär att bli en självständig stat.
Det andra resultatet är att paradoxen är ett generellt fenomen hos nya stater. Paradoxen förekommer i olika sammanhang och är inte koncentrerad till en specifik grupp av nya stater. Exempelvis är beslutsautonomi inte kopplad till hur nya stater bildats. Däremot är begränsningar i autonomin mindre förekommande hos större stater (befolkningsmängd) som bildats genom secession i en region med hög andel av autonoma stater.
För det tredje påverkas nya stater mer av demokratisk diffusion vid tidpunkten för sin självständighet än senare. Demokratisk diffusion är en form av beroende till omgivning där idéer sprids från andra stater till den nya staten och som påverkar demokratisering i landet. Även om denna påverkan är starkast när nya stater bildas finns det en stark effekt under de första 20 åren som självständig stat. Diffusionsanalyserna visar också att nya stater i stor utsträckning tillhör flera nätverk som överlappar varandra och som förstärker varandras diffusionseffekter. Dessa effekter återfinns såväl på aggregerad nivå (nivå av demokrati) som disaggregerad nivå (demokratiska institutioner). Dessa resultat ger bidrag till forskning om demokratisk diffusion.
Det fjärde övergripande resultatet från studiens analyser är att nivån av beslutsautonomi har positiv effekt på sannolikheten att en demokratisk regim inrättas i den nybildade staten. Denna effekt avtar inte när staterna blir äldre. Däremot har inte förekomst av beslutsautonomi samma betydelse utan effekterna är kopplade till nivå av beslutsautonomi. Det tredje och fjärde resultatet indikerar tillsammans hur paradoxen har betydelse för den politiska utveckling i nya stater när det handlar om demokratisering.
Avslutningsvis är ett viktigt resultat att de två aspekterna av paradoxen (beslutsautonomi och demokratisk diffusion) inte tenderar att påverka varandra. Exempelvis påverkar inte beslutsautonomi effekterna av demokratisk diffusion på demokratisering i nya stater. De nya staterna kombinerar också de två dimensionerna olika. Exempelvis har en del stater beslutsautonomi men påverkas av demokratisk diffusion, medan andra saknar beslutsautonomi samtidigt som de påverkas av demokratisk diffusion.
Projektets analyser och resultat kommer att redovisas i en forskningsmonografi. Det finansiella stödet har gett utmärkta möjligheter till sammanhållen skrivtid under en längre period. Dessa möjligheter har använts för att skriva fram ett bokmanus. I nuläget finns det ett bokmanus som efter redigering och språkgranskning under hösten 2025 kommer att färdigställas och skickas in till ett internationellt förlag. Målet är publicering av boken under 2026. Utöver bokmanus har också underlag till två artikelmanus sammanställts. Dessa kommer att färdigställas och skickas in för granskning under 2026 till internationella tidskrifter. Samtliga publikationer kommer att publiceras med öppen tillgång (open access).
Resultat utöver publikationer
Det empiriska arbetet har använt material från en databas som utvecklats före och under projektet. Databasen innehåller bland annat information om hur stater har bildats, förhållanden i nya stater och beslutsautonomi tillsammans med underlag som möjliggör diffusionsanalyser. Denna databas ger möjligheter till ytterligare empiriska analyser för framtida studier. Databasen kommer att tillgängliggöras i samband med bokutgivningen.
Nya forskningsfrågor
Från studiens analyser följer nya frågor som kräver fortsatta eller fördjupande studier för att besvaras. En grundläggande fråga för mer fördjupande studier är hur paradoxens mekanismer fungerar. Analyserna konstaterat att nya stater vid sin självständighet blir beroende av andra stater. De ger emellertid begränsad kunskap om vilka processer som upprätthåller detta beroende, samt vilka aktörer som beroendet uppstår till. I detta finns också frågor om huruvida paradoxens mekanismer varierar mellan olika kontexter och om det finns likheter oberoende av kontext. En närliggande fråga är varför paradoxen uppstår för en del nya stater, medan andra nya stater blir oberoende vid tidpunkten för självständigheten. De genomförda analyserna besvarar frågan delvis. Frågan förutsätter dock mer systematiska analyser för att kunna besvaras mer tillfredsställande och utförligt. En annan fråga är hur paradoxen upphör för nya stater. Utöver deskriptiva analyser som identifierar när paradoxen upphör gällande beslutsautonomi berör inte analyserna paradoxens upphörande. Det skulle dock ge betydande bidrag att förstå mer om paradoxens upphörande.
Nya samarbeten
Projektet har inkluderat ett längre sammanhållet besök vid Åbo Akademi under mars-april 2025. Ämnet statskunskap och Institutet för Samhällsforskning (Samforsk) vid lärosätet erbjöd en utmärkt skrivmiljö. Under perioden deltog jag i enheternas vardagsliv, vilket gav möjligheter till informella diskussioner och samarbeten. Under våren 2025 inlämnades fyra forskningsansökningar för framtida samarbete med forskare vid Åbo Akademi. Till detta kommer planer på framtida publiceringsprojekt och forskningsprojekt.
I samband med publiceringen av forskningsmonografin kommer information om projektet att spridas som en del av marknadsföringen tillsammans med populärvetenskapliga artiklar.