Eva Nylander, Universitetsbiblioteket, Lund

Deltagare har varit fil. lic. Eva Nilsson Nylander (projektledare, 15 procents tjänstgöring t.o.m. 30 juni 2005), Lunds universitet, fil. dr. Thomas Ryden, Lunds universitet samt fil. dr. Eva Lindqvist Sandgren, Uppsala universitet.
Arbetsmöten har hållits i Lund den 15 oktober 2003, den 16 juni 2004, den 19 januari 2005 och den 15 juni 2005. Delrapporter för åren 2003 och 2004 har inlämnats av deltagarna till projektledaren.
Rydén och Lindqvist Sandgren presenterar nedan sina egna slutrapporter. Därutöver har projektet gemensamt presenterats av Ryden och Lindqvist Sandgren inför RJ:s beredningsgrupp 6 i Riksdagshuset den 24 september 2004. Vidare anordnades gemensamt under projektet slutfas ett endagssymposium, tisdagen den 9 maj 2006, på Vitterhetsakademien. Projektets resultat redovisades för en inbjuden grupp av ca 40 forskare, då olika aspekter på materialet och problemställningar belystes i en rad anföranden.
Projektet har rönt internationellt intresse och i sin tur haft utbyte med andra forskningsmiljöer. Bland annat kan nämnas att deltagarna har varit involverade i diskussioner med prof. Ian Doyle i Durham, och med andra kolleger, om en engelsk kontrollerad terminologi för beskrivning av illuminerade handskrifter. Eva Nylander deltog i juli 2004 i en konferens i London om ämnet, "An English Codicological Vocabulary".
Normalt tillgängliggör man inom biblioteksvärlden material utifrån innehåll eller samlingstillhörighet. Genom detta projekts genomförande, där den fysiska aspekten av boken varit den primära, har deltagarna kunnat visa på ämnesmässiga överskridanden, som öppnar för nya insikter, grupperingar och problemställningar. Detta kan i sin tur innebära ett stöd även för forskning inom andra fält.

Slutrapport av Thomas Rydén
Efter den omfattande inventering av Sveriges offentliga samlingar av västerländska handskrifter från medeltid och renässans som har utförts inom ramen för det av RJ finansierade projektet "Illuminerade handskrifter i svenska samlingar" kan en rad slutsatser dras.
Kännedomen om materialet kan ur rent konstvetenskaplig synvinkel anses ha berikats betydligt, med ett stort antal intressanta ikonografiska iakttagelser liksom identifikationer av hittills ouppmärksammade verkstadssamband och illuminatörer, flera av stort internationellt renommé så som Gaspare da Padova, Cristoforo Majorana och Iohannes Nydenna de Confluentia. Inte mindre betydelsefulla är de anonyma bilder som genom att introduceras i forskarsamhället avsevärt utvidgar jämförelsematerialet på en rad olika områden.
Ur ett allmänt medeltidshistoriskt perspektiv kan skiljas mellan de tydligare mönster som framträder i det nationella sammanhanget så som stilmässiga överensstämmelser trots olika texter vilket därmed möjliggör kartläggningar av skriptorier och därmed i viss mån de medeltida bibliotekens sammansättning, och det internationella sammanhanget där många handskrifter har lyfts ut ur sin ursprungliga kontext, men nu kan få en mer stringent attribution som därmed möjliggör en intellektuell återkomst till ursprungskontexten genom att de dekorativa elementen tillförs de textmässiga egenskaperna.
Ur katalogiserings- och attributionsteoretiska perspektiv medför materialets mångfald med nödvändighet en inventeringsmetod som inte bygger på färdiga frågeställningar, utan i möjligaste mån har en öppen och flexibel struktur som tillåter ett inordnande av oförutsedda kategorier. Metoden att låta varje enskild handskrifts inre relativa hierarki styra behandlingen av dekorationerna har visat sig vara givande. Därigenom har mycket av den särart som inte kan tillgodoses genom enbart fasta kategorier eller definitiva kvalitets- eller kvantitetskriterier kunnat uppmärksammas. Detta bygger på att projektet inte har satt upp någon kvalificerande ribba, som finns i flera andra kataloger, vilket skulle ha uteslutit t.ex. allt som inte haft figurativa element eller överskridit vissa minimimått. Detta har å andra sidan inneburit att den ytterligt stora mängden av mycket enkla s.k. pen-flourished initials som ofta utgör den enda typen av dekoration i många fall har krävt en överdriven arbetsinsats ifråga om kodikologiska uppgifter i jämförelse med de ytliga beskrivningar och tunna slutsatser som här har kunnat dras av dekorationerna. Det kan emellertid konstateras att det i just detta fält bedrivs omfattande kartläggning i Nederländerna och Frankrike vilket inom en snar framtid kan komma att rättfärdiga de ansträngningar som för närvarande kan tyckas överdrivet nitiska.
Av stort värde är erfarenheten av hur essentiell kombinationen av intellektuellt innehåll och fysiskt uttryck har varit för den rätta förståelsen av handskriften i dess helhet. Uppenbara textuella evidens i form av liturgiskt geografiska bestämningar eller direkta signaturer som nämner producentens ursprung, som isolerade kan tyckas vara oomtvistliga bevis för en attribution kan ställas mot handskriftens materiella uttryck och bildmässiga tradition. En tidebok, som utifrån liturgiska kriterier entydigt kan knytas till en viss ort, kan genom stilmässiga och andra kodikologiska faktorer lika entydigt hänföras till ett specifikt annat skriptorium, och därmed betraktas som en långväga beställningsprodukt. En handskrift som är signerad av en person som uttryckligen härstammar från en namngiven exempelvis tysk stad gör inte handskriften tysk om den stilmässigt avslöjar att den är framställd av en inflyttad tysk konstnär i Italien. Detta har varit ett ofta återkommande fenomen i befintliga kataloger, som huvudsakligen bygger på filologiska kriterier. Alla försök till argumentation för en nationalkaraktär urholkas naturligtvis därmed, samtidigt som det på ett överraskande starkt vis förstärker uppfattningen om en regionalkaraktär.
Inventeringen har även på ett pragmatiskt plan haft som bieffekt att materialets bevarandestatus har kunnat kontrolleras, med en generell överblick av stölder, skador, förvaring etc som bibliotekens och museernas hjälpsamma konservatorer och tjänstemän har uppmärksammat genom handhavandet. Sveriges hela bestånd av illuminerade handskrifter, i ansökan uppskattat till "ett tusental", var större än väntat: i databasen finns 1525 poster. Det är sällan som hela det nationella beståndet av en viss föremålskategori okulärbesiktigas på så förhållandevis kort tid.
Efter inventeringsprojektets genomförande, i första hand av deskriptiv natur, återstår på sikt en analytisk behandling och publicering av resultaten i form av en resonerande katalog. Under arbetets gång har ett antal forskare uppmärksammat behovet av motsvarande inventeringar inom andra materialkategorier; islamiska, persiska och indiska handskrifter, liksom illuminerade dekorationer i inkunabler och handskrifter av yngre datum. Skapandet av en öppen corpus-serie för publiceringen av dessa kataloger förefaller angeläget, liksom initiativet till ett nationellt ansvar för lagringen, underhåll och tillhandahållandet av den digitala information som med fördel skulle kunna samordnas med andra likartade projektdatabaser.
Det kan slutligen konstateras att projektet "Illuminerade handskrifter i svenska samlingar" har haft mycket stort utbyte av andra projekt med fokus på andra aspekter av samma material, eller med liknande tillämpningar på andra materialkategorier, som "Medieval Manuscripts at Lund University Library - Preservation and Access" och "Vadstenaklostret som text- och handskriftsproducerande miljö", samtidigt som det i sig har genererat nya projekt som Eva Lindquist Sandgrens "Skriptoriet i Vadstena kloster". Behovet av ytterligare delprojekt inom fältet har i och med den nyvunna överblicken ökat, med nya frågeställningar till följd, samtidigt som deras genomförande möjligen härmed också har underlättats.

Arbetet har, i princip, bedrivits på heltid. Inventeringens deskriptiva del har huvudsakligen gällt samlingarna i södra Sverige; Lund (70 hss), Malmö (5 hss), Röhska museet resp. Universitetsbiblioteket i Göteborg (ca. 55 hss tillsammans), Skara (2 hss), Linköping (36 hss), Gotlands fornsal (1 hs), Historiska museet i Stockholm (1 hs) samt Nationalmuseum i Stockholm (53 hss). När det gäller resterande analytiska arbetsinsats och publiceringen har materialet delats upp utifrån handskrifternas geografiska ursprung och tillkomsttid. Det betyder att Rydén, för att kompensera det mindre antalet upplagda poster, slutbehandlar ett större material, nämligen allt före 1250 medan Lindqvist Sandgren tar hand om det franska, holländska och skandinaviska efter 1250. Utöver det är Rydén ansvarig för allt italienskt, allt tyskt och allt engelskt.

Slutrapport av Eva Lindqvist Sandgren
Inventeringen av illuminerade handskrifter i svenska samlingar har för min del utförts på heltid från januari 2003 fram till oktober 2005, därefter på varierande deltid pga föräldraledighet. Anställningen avslutades i maj 2006.
Vi delade upp arbetet med inventeringen utifrån geografiska och omfångsmässiga kriterier. Det innebär att jag som bor i Uppsala inventerade både några av de största samlingarna och några av de minsta. Till de större arbetsuppgifterna hör Uppsala universitetsbibliotek och Kungliga biblioteket i Stockholm. Betydligt mindre omfattande är resterna av de tre medeltida domkyrkobiblioteken i Strängnäs, Västerås och Uppsala samt Skoklosters slottsbibliotek. I Riksarkivet i Stockholm inventerades codices i diplomatariet, Nynäs- och Skoklostersamlingarna samt de fragment från KB som är deponerade på RA i en egen samling (gammalt signum A 103, hör ej till räkenskapsomslagen i MPO). Materialet som jag gått igenom har alltså huvudsakligen varit de samlingar som har en medeltida bas. Några av de andra samlingarna, tex Nationalmuseum och Röhhska museet som inventerats av Rydén, är i större utsträckning resultatet av senare tiders boksamlande.
Omfångsmässigt innebär min andel av inventeringen att jag har gått igenom ett stort material. Ibland har de befintliga katalogerna varit till stor hjälp såsom Mittlelalterlische Handschriften der Universitätsbibliothek Uppsala (Andersson-Schmitt & Hedlund), men ibland har arbetet inneburit att en stor mängd material måst gås igenom därför att katalog antingen saknats eller varit mycket bristfällig. Katalogbristerna har varit störst när det gäller de omfattande samlingarna på Kungl. biblioteket och Riksarkivets Skoklostersamling. Tack vare ett föregående gediget arbete med fragmenten på Riksarkivet var det ett lättarbetat material att inventera, trots omfånget på ca 1000 fragment. Vi insåg tidigt att vi av tidsskäl var tvungna att utesluta de illuminerade inkunablerna, liksom allt annat målat tryck.

En försvårande omständighet har varit att jag inte haft direkt tillgång till allt material utan varit tvungen att beställa fram mindre portioner i taget, allt efter de olika bibliotekens låneregler. Tillsammans med katalogbristerna har det inne¬burit ett bitvis tidsödande arbete. Detta har inte bara ökat arbetstidsåtgången utan även ökat risken att något oupptäckt ligger kvar i källarna. Å andra sidan har man från bib¬liotekens sida varit mycket generös med sina dyrgripar och låtit mig se allt som jag beställt fram. Även fotograferingen har fått ett generöst bemötande och jag har kunnat fotografera allt som jag önskat. Jag har inte gjort några fynd av okända illuminerade praktverk under arbetet men det är intressant att se bredden i materialet. Den kronologiska bredden är stor, från 500-talets Codex Argenteus till de återanvända bibelilluminationerna i laghandskrifter från 1600-talet. Formatet omfattar såväl stora folianter som små fickalmanackor på 4x5 cm, men där finns också flera meter långa rullar och små enkelblad och utskurna initialer. De stora praktverken är väl kända sedan länge, men det finns också enskilda verk som bibliotekarierna förvånade tagit fram och som de sedan glatt sig över att jag uppmärksammat. I flera fall har också bibliotekarier kommit med förslag på saker att titta på som jag inte skulle ha kunnat hitta på egen hand. Av de ca 1525 poster som katalogiserats i vår gemensamma databas har jag skapat ca 1300. Därutöver har jag gått igenom ca 350 handskrifter vars dekor inte kvalificerade sig för att vara med i databasen. Ungefärlig fördelning mellan de olika samlingarna ser ut som nedan:

Uppsala universitetsbibliotek
C-samlingen 289
Latinska fragment 126
A, B, R, Y-samlingarna 30
Grekiska, Hebreiska, Slaviska 23
de la Gardie 4
Summa 476

Kungliga biblioteket
A-samlingen 130
B-samlingen 55
Islandica 27
Vitterhet ( antik och utländsk) 27
Huseby, Engeström, Rålamb, Tilander 26
C, D, M, K, X-samlingarna 19
Fragment 7
Summa 277

Riksarkivet
Fragment A 103 dep fr KB 522
Skoklostersamlingen 18
Diplomatariet 3
Nynäs- och Bergshammarssamlingarna 2
Summa 545

Övriga samlingar
Strängnäs domk:a 10
Skoklosters slottsbibliotek 6
Uppsala och Västerås domkyrkobibl. 4
Summa 20

Sammantaget utgör de olika fragmenten en proportionerligt sett stor del av materialet. Av de drygt 1500 posterna i databasen är nämligen så många som 680 fragment av handskrifter. Ett resultat som vi kanske inte hade väntat oss. I fragmenten är det inte så gott om miniatyrer eller historierade initialer, men de finns. Den största andelen illuminationer bland fragmenten är fleuronnéeinitialer. I fragmentmaterialet är perioden före 1300 är väl representerad. De hela handskrifterna är däremot till största delen från perioden efter 1300. Detta gäller både importerade och inhemskt tillverkade handskrifter. Ser man däremot till vad som producerats inom det medeltida Sverige så ger fragmenten ett viktigt bidrag till medeltidens bok- och bokmålerihistoria. Riktigt så fattigt och simpelt som man velat tro, har det nog inte varit.
Omfattningen på illuminationerna i de olika fullständiga verken skiljer sig åt mycket. Vi har handskrifter med blott en inledande dekorerad initial eller miniatyr och vi har handskrifter vars bildprogram omfattar flera hundra miniatyrer. Vi har också handskrifter som aldrig fullbordats eller som berövats sina ursprungliga bilder. I katalogiseringen av handskrifterna valde vi ett system som visade sig fungera på såväl enskilda fragment som rikt illuminerade omfattande handskrifter. I beskrivningen av handskriften får man en uppfattning om hur dekor/bildprogrammet ser ut som helhet. Man kan också få en förteckning över förekommande motiv samt en stilistisk analys och kommentar. Vi bestämde oss tidigt för att ta med viktiga kodikologiska upplysningar vilket uppskattats av andra handskriftsforskare. Eftersom en så stor grupp fragment är med i materialet är de kodikologiska upplysningarna synnerligen värdefulla. En del av fragmenten har en gemensam bakgrund och sannolikt kommer flera fragment att kunna kopplas samman med varandra framöver. Det är uppenbart att det finns en mycket stor forskningspotential i det inventerade materialet. En mycket liten andel av handskrifterna är kända av forskare eller omnämnda i litteraturen. Här finns massor att göra för kodikologer, bibliotekshistoriker, språkvetare, konstvetare m.fl. I mötet med handskriftsforskare från andra länder har jag fått mycket god respons och förväntansfulla reaktioner. Det är uppenbart att materialet måste bli tillgängligt utanför den svenskspråkiga kontexten.
Eftersom inventeringen tog längre tid i anspråk än avsett återstår en hel del bearbetning innan det kan publiceras. Dels återstår analysarbete av enskilda verk, dels redigeringsarbete eftersom begreppsapparaten måste harmoniseras ytterligare med internationell terminologi (när den är färdig). Det är också viktigt att hinna bearbeta materialet så att det kan grupperas bättre inför publiceringen. Många handskrifter och fragment kan länkas samman utan alltför stor forsningsinsats, vilket skulle ge en bättre överblick över materialet och höja kvaliteten på utgivningen.

Publikationslista

Thomas Rydén:
"Cataloguing illuminated manuscripts - the equilibrium of detail and pragmatism", i Care and conservation of manuscripts 7, Copenhagen 2003 ss. 101-109

"Skaramissalets bilder" i Skaramissalet : studier, edition, översättning och faksimil av handskriften i Skara stifts- och landsbibliotek / redaktör: Christer Pahlmblad, Skara 2006, ss. 89-110.

Eva Lindqvist Sandgren:
"Senmedeltida skriverskor i Vadstena kloster." i Nytänkande och eftertankar. En antologi red. av Birgitta Meurling och Maria Zackariasson, Rapport från Universitetets strategiska satsning på kvinnliga forskare 2002. Uppsala 2006, ss. 107-130.

"Mathurinverkstaden och den parisiska bildbibeln C 155." i Dicit scriptura. Studier i C-samlingen tillägnade Monica Hedlund. Runica et Mediaevalia. Scripta minora 14. Red Sara Risberg. Stockholm 2006, ss. 227-241.

"Det marginaliserade bokmåleriet i Vadstena kloster" Images in the Margins/Bilder i marginalen. Nordiska studier i medeltidens konst, ed. Kersti Markus. Tallin 2006, 87-106.

"Illuminationer och illusioner. Inventering av medeltida material i Sverige." Signum nr 6 2006, ss. 13-19.