Åsa Karlsson, Riksarkivet

Syfte

Syftet med projektet har varit att tillgängliggöra Svenskt biografiskt lexikon (SBL) på internet. Lexikonet finns sedan tidigare i en cd-romupplaga som komplement till den tryckta versionen. Cd-rom som medium är dock på väg att försvinna och en publicering på internet är därför en naturlig fortsättning på arbetet med tillgängliggörandet av lexikonet. Genom en internetpublicering förenklas också arbetet med att uppdatera den digitala utgåvan vilket är något som har efterfrågats av användarna.

Resultat

Svenskt biografiskt lexikons drygt 9000 artiklar finns som ett resultat av projektet som en sökbar databas publicerad på internet genom Riksarkivets webbportal. Projektet är från SBL:s sida avslutat men den slutgiltiga publiceringen kommer att dröja till sommaren på grund av Riksarkivets arbete med att förnya sin webbportal.

Digitaliseringen av lexikonet förväntas leda till att antalet läsare och användare ökar genom att nya grupper vana vid internet men ovana vid att leta i bibliotekens referenshyllor ges möjlighet att upptäcka SBL. När så mycket av informationen på internet dras med källkritiska problem kan SBL:s roll som kvalitetssäkrat referensverk öka. Sakuppgifterna i SBL är noggrant kontrollerade, vilket torde efterfrågas allt mer.
I webbapplikationen kan sökningar göras på personnamn, födelse- och dödsdatum, födelse- och dödsort samt på yrken uppdelade i olika kategorier. Genom att personinformationen i artiklarna sammanfattats i en databas har en ökad sökbarhet i materialet kunnat åstadkommas jämfört med tidigare digitala publiceringar. Tidigare har endast ha fritextsök varit möjligt.

Ytterligare sökbarhet har uppnåtts genom att samtliga biograferade personer har kategoriserats efter yrke. Detta gör att sökningar kan göras på t.ex. präster i svenska kyrkan, folksskollärare, grosshandlare eller statsråd. Genom att kombinera sökningar på yrke och t.ex. en tidsram eller dödsort kan sökningen även begränsas till t.ex. präster verksamma under 1600-talet eller grosshandlare verksamma i Stockholm under 1700-talets sista decennier.

Även fritextsökmöjligheten har förbättrats i internetupplagan genom att biografierna försetts med en strukturell uppmärkning som möjliggör sökningar i enskilda delar av textmassan, t.ex. endast i själva biografitexten med uteslutande av andra delar som bibliografier, merit- och källförteckningar. Samarbete har också upprättats med den europeiska biografiportalen (www.biographie-portal.eu) för att på sikt integrera även Svenskt biografiskt lexikon i den större europeiska portalen. Arbete pågår också med att skapa en mobil-app för Android- respektive Iphonetelefoner för att ytterligare öka tillgängligheten för användarna.

Oförutsedda tekniska och metodiska problem

Tidigt i projektet togs beslutet att frångå den ursprungliga planen att använda den tidigare cd-rompubliceringen som bas för internetpubliceringen. Istället valdes lösningen att skapa en databas över samtliga i lexikonet förekommande personer (biograferade samt ingående i släktartiklar) där basdata om dessa infördes från lexikonet. På detta sätt kunde vi höja värdet för användarna genom att sökbarheten dramatiskt förbättrades. Det största arbetet i samband med detta var att yrkeskategorisera samtliga biograferade personer. I och med detta beslut blev det också aktuellt att göra om skanningen av lexikonet i sin helhet, ett arbete som utfördes av Mediakonverteringscentrum, en avdelning inom Riksarkivet. I samband med detta gjordes också en strukturell uppmärkning av texterna där de olika delarna (meritförteckning, biografi, arkivuppgifter, tryckta arbeten, källförteckning) separerades. Detta för att möjliggöra en mer strukturerad fritextsökmöjlighet. Skanningen gav också möjlighet att presentera artiklarna individuellt istället för enbart digitala faksimil av det tryckta lexikonet.

Uppmärkningen har skett med hjälp av XML-schemat TEI (Text Encoding Initiative) som är speciellt konstruerat för att märka upp texters struktur. Valet av en XML-standard gör det lätt att göra förändringar och tillägg i uppmärkningen i framtiden om man skulle vilja lägga till t.ex. korsreferenser eller andra länkmöjligheter. Det uppfyller också alla Riksarkivets krav för digital arkivering. De förändrade planerna gav merarbete men vi har ansett att det var värt problemen då produkten i slutändan blir bättre för användaren. Skanningen av materialet har också medfört ett stort arbete med korrekturläsning av de nya datafilerna. Valet av en ny teknisk plattform har också inneburit avsevärt högre kostnader, vilka har täckts av enhetens ordinarie anslag.

Arbetets integrering i organisationen

Den databas som projektet har skapat kommer att kontinuerligt fyllas på i takt med att nya biografier publiceras i den tryckta versionen av lexikonet Detta sker med hjälp av det särskilda inmatningsformulär som har skapats. Detta kommer att vara en löpande uppgift för redaktionen som kommer att skötas inom ramen för ordinarie anslag. Rättelser och justeringar kommer att fortsätta föras in i databasen även efter projektets avslutande.

Förmedling

Projektet har deltagit i en europeisk konferens (Vom Nachschlagewerk zum Informationssystem, München 25-27 februari 2010) om digitalisering och förmedling av biografiska uppslagsverk, anordnat av Neue Deutsche Biographie och Bayerische Akademie der Wissenschaften. Konferensen är en del av det internationella samarbete som upprättats mellan de olika nationella biografiska lexikala projekten under det senaste decenniet. I samband med konferensen släpptes också en antologi på temat digitalisering av biografiska lexikon där Åsa Karlsson från SBL bidrog med en artikel om arbetet med digitaliseringen av det svenska lexikonet (Åsa Karlsson: "To put an old Dictionary on the Internet. The Dictionary of Swedish National Biography on the Internet", i Schattkowsky, M & Metasch, F. (Hg.), 'Biografische Lexika im Internet').

I december 2010 besökte redaktionen också det Irländska biografiska lexikonet för att diskutera gemensamma erfarenheter kring digitalisering.
Projektet kommer också att delta i Svenska Historikermötet 2011 i Göteborg där det i en session tillsammans med Svenskt Diplomatarium och Avdelningen för statliga arkiv - båda på Riksarkivet - kommer att presentera "Digitala ingångar till historien". Den slutgiltiga produkten av projektet kommer att finnas tillgänglig via Riksarkivets hemsida (www.riksarkivet.se) samt via direktlänken (http://www.riksarkivet.se/sbldatabas).