2008-2014

Fil. dr Sofia Gustafsson
Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK)
Linköpings universitet

Det här projektet har utforskat en av de mest säregna handskrifter vi har i Sverige från 1500-talet, nämligen en 400 sidor tjock foliant om järtecken. Här samsas berättelser om missbildningar hos människor och djur med syner av kometer, vädersolar, stridande trupper i skyn och andra märkligheter i en salig blandning, både ämnesmässigt och tidsmässigt. Här finns också hundratals färgglada teckningar som illustrerar de olika fenomenen. Samlingen är skapad av Joen Petri Klint, som var kyrkoherde på Vikbolandet i Östergötland fram till sin död 1608.

Boken har varit känd sedan tidigare men inte vetenskapligt behandlad. Jag har från start haft en ambition att göra en bred kontextuell analys av handskriften för att se vad den kan berätta om sin tid. En rad frågor har styrt arbetet, varav några av de övergripande har varit: Varför har samlingen tillkommit? Vilka källor har den här prästen, Joen Petri Klint, haft tillgång till? Vad betraktades som järtecken och hur har Klint tolkat dem? Min förhoppning med projektet var att handskriften skulle kunna användas som en nyckel till att belysa och förstå föreställningar vid slutet av 1500-talet.

Resultat

Utöver att jobba med de initialt ställda frågorna tog arbetet ganska snart en något oväntad riktning. Jag insåg nämligen att handskriftens blad hade bundits in i en ordning som inte var ursprunglig. Efter ingående analys av varje blad och ett koncentrerat pusselbygge, har handskriften visat sig vara en krönika över järtecken, som huvudsakligen sträcker sig från 1550 till och med 1601. Att göra denna analys har varit en helt nödvändig del av projektet, för att förstå vad det är för typ av text handskriften representerar.

För att kunna analysera handskriften var det också nödvändigt att transkribera den. Joen Petri Klint har en handstil som bitvis är svårläst och för en ovan läsare är handskriften svårgenomtränglig. Genom att transkribera texten har jag kunnat tematisera de olika tecknen och också gjort texten sökbar. En krönika över en tid i Sveriges historia som var mycket turbulent och händelserik är en mer lockande källa för forskare än en rörig, svårgenomtränglig handskrift. Det har därför blivit ett av projektets huvudsyften att tillgängliggöra Joen Petri Klints järteckenkrönika för framtida forskning. En textkritisk utgåva av boken, med den ordning som följt av analysen, kommer således av vara ett av projektets viktigaste resultat. Detta skapar goda förutsättningar för framtida forskning på handskriften, där mer ingående frågor om naturvetenskap, teologi, naturfilosofi, språk och politik självklart finns att ställa även efter att detta projekt avslutats.

Det har visat sig fruktbart att sätta in Klint i en internationell kontext. Han var nämligen långt ifrån ensam om att samla på och skriva om järtecken. Forskningen har på senare år visat att järteckenläran var en lärd diskurs inom särskilt den protestantiska kyrkan under 1500-talet (se t.ex. Ken Kurihara 2010 och 2014, Jennifer Spinks 2009, Philip M. Soergel 2012, Michaela Schwegler 2002, Julie Crawford 2005). Detta hade sin grund i Luthers och Melanchthons egna skrifter och det yttersta syftet var att finna tecken på domedagens annalkande. Flygblad, beskrivandes järtecken i ord och bild, var till exempel oftast skrivna av protestantiska präster och innehöll en teologisk tolkning av tecknet. De trycktes i tusental, främst i de stora fria sydtyska städerna, och spreds över stora geografiska områden. Klints bildspråk och disposition av berättelserna påminner mycket om sådana flygblad. Till viss del beror det på att han faktiskt kopierat en del flygblad, men även då han har citerat ur böcker som saknade bilder, har han ritat illustrationer. Just som på flygbladen, är Klints bilder betydelsebärande och budskapet kunde till stor del förstås även av den illitterate. Klints handskrift hör hemma inom genren "Wunderbuch", som blev allt vanligare under andra delen av 1500-talet, där protestantiska präster beskrev och analyserade järtecken ur ett teologiskt perspektiv. Här finns en ingång för vidare forskning, att mer ingående studera relationen till andra samtida texter på temat.

De efterföljande händelser Klint såg till järtecknen, hamnar inom de kategorier som man generellt trodde var följder till olika typer av järtecken. Kometer förebådade till exempel ofta krig och vädersolar falskhet, men meteorologiska fenomen sattes också i relation till efterföljande väder. Syner i skyn tolkades utifrån deras beskaffenhet, där till exempel rött norrsken sågs som tecken på blodsutgjutelse. Sådana allmänna tolkningar var vida spridda och delades av Klint. Han är på det sättet mycket tidstypisk i sina kopplingar. Med sina berättelser avslöjar han oundvikligt en hel del om sin livsåskådning och sina åsikter om tidens politik. Katoliker på Sverigebesök förebådades av drakar och elaka monster, stridigheter föregicks av ringande klockor och stridande trupper i skyn. Att det handlar om andra delen av 1500-talet och all religionspolitisk turbulens som skedde då, är en följd av att det råkar vara det som hände runt Klint. Det har inte varit ett syfte från hans sida att lägga sig i den religionspolitiska utvecklingen med den här skriften. Att han skriver om den är ett resultat av att det är sådana aspekter som generellt anses vara järtecknens följder. Att vi genom hans text råkar få en rätt god inblick i vad som händer runt omkring honom och vad han anser om det, är en ofrånkomlig bonus.

I sina tolkningar av de olika järtecknen är Klint mer typisk än extraordinär. Han bör alltså ses som en representant för en lärd diskurs, som delades av hela det protestantiska området i Europa, snarare än som en representant för "folkliga" föreställningar. Med undantag för anonyma flygblad har Klint ofta själv angett sina källor genom korta referenser i marginalen. Bland dessa källor finns ett femtontal böcker, både historiska krönikor och "vetenskapliga" texter, samt cirka 30 almanackor, vilket vittnar om att Klint var en relativt beläst man. Jag har analyserat hans användning av källorna, vilket visar att han i regel har korrekta sidhänvisningar och återger källan troget. Ofta berättar källan om antingen ett järtecken eller en händelse. Uttolkningen av en händelse som ett straff efter att ett järtecken visat sig står dock Klint ofta själv för.

Det är kutym vid den här tiden att i tryckta verk och flygblad om järtecken lägga till en utläggning om deras gudomliga ursprung och vad Gud vill med tecknen. Även då Klint har kopierat andra texter, har han avsiktligt utelämnat sådana teologiska resonemang. Det var förmodligen inte för att han ifrågasatte dem, utan för att de inte tjänade något syfte i just detta sammanhang. Han har visserligen en hel del referenser till Bibeln och den apokalyptiska tolkningen av tecknen lyser igenom ibland, men främst handlar det om att ta reda på vilka konkreta följder järtecknen fick i samhället. Detta särskiljer Klint dels från de källor han använt sig av, dels från andra järteckenböcker vid den här tiden. Klint framstå alltså i järteckenkrönikan mer som en forskare än som en präst. Målet var i slutändan förmodligen teologiskt, och man kan anta att Klint använde sig att järteckenberättelserna i sina predikningar, men i just den här skrivna texten stod det tillbaka för det direkta, utforskande syftet.

Svensk och internationell kontext

Studien av Joen Petri Klints järteckenbok kan kategoriseras som en del av ett internationellt forskningsfält som står på kraftig tillväxt just nu. Under de senaste åren har en rad studier publicerats, som har satt fokus på järtecken under tidigmodern tid. Många flygblad och "Wunderbücher" digitaliseras också, vilket möjliggör mer effektiv forskning. Min förhoppning är att detta ska leda till fruktbara samarbeten framöver.

Projektet har presenterats och diskuterats med kollegor vid seminarier och konferenser, alltifrån Historiska seminariet vid Linköpings universitet till Society for Renaissance Studies i Manchester. Utöver många givande samtal om projektet, bland annat med företrädare för olika arkiv, har projektet också presenterats utanför vetenskapssamhället genom föredrag för både specialintresserade sällskap, såsom Saabs konstförening och Sankta Ragnhilds gille i Söderköping, och för en bredare allmänhet, såsom på Stifts- och landsbiblioteket i Linköping. Det har också uppmärksammats i ett par radiointervjuer.

Publikationsstrategi

Resultaten kommer att publiceras i en monografi, som kommer att vara uppdelad i två delar, där den ena innehåller min analys av järteckenboken och den andra transkriptionen. Åtminstone transkriptionen kommer med största sannolikhet också att publiceras elektroniskt.

Eftersom att jag har upplevt ett stort intresse för Klints bilder och berättelser utomlands finns planer på en publikation (möjligtvis endast av den första delen) också på engelska. Jag har publicerat en kort populärhistorisk temaartikel om järtecken till Norstedts verk om Sveriges historia, del 3, med rubriken "Tecken i skyn" och fler populära texter kommer att publiceras.

Publikationer

Manus under arbete: Joen Petri Klints järteckenbok 1550-1601.

Publikationer under projektets löptid:

“German influence in Swedish medieval towns. Reflections upon the time-bound historiography of the twentieth century”, Lars Bisgaard, Lars Boje Mortensen & Tom Pettitt (eds.), Guilds, Towns and Cultural Transmission in the North, 1300-1500, Odense 2013, pp. 109-130.

“Sale of Goods around the Baltic Sea in the Middle Ages”, Stuart Jenks, Justyna Wubs-Mrozewicz (eds.), The Hanse in Medieval and Early Modern Europe, Brill, Leiden 2012, 129-148.

"Ingen given konflikt: svenskar och tyskar i medeltidens Stockholm", Samfundet S:t Erik, årsbok 2012, s. 29-36.

“Governance of northern European towns in the Middle Ages: the benefits of a comparative perspective” in Jesús Ángel Solórzano Telechea & Beatriz Arízaga Bolumburu (eds.), La gobernanza de la cuidad Europea en la edad media/Governance of the European city in the Middle Ages, Logroño 2011, pp. 47-74.

”Tecken i skyn” i Dick Harrison & Bo Eriksson, Sveriges historia: 1350-1600, Stockholm 2010, pp. 372-377.

”Succession in Medieval Swedish Town Councils” in Finn-Einar Eliassen & Katalin Szende (ed.) Generations in Towns: Succession and Success in Pre-Industrial Urban Societies, Newcastle upon Tyne 2009, pp. 194-209.

”Comparability between the Medieval Swedish Town Law and the Lübeck Law” in Laura Beck Varela, Pablo Gutiérrez Vega, Alberto Spinosa (eds.) Crossing Legal Cultures (Jahrbuch Junge Rechtsgeschichte/ Yearbook of Young Legal Historians 3) München 2009, pp. 129-140.