Charlotte Hedenstierna-Jonson

Birka, Rus och nordiska gentes. Identitet, självbild och kulturellt uttryck i det vikingatida Sverige


Projektet syftar till att ge ny och fördjupad kunskap om människorna i den vikingatida staden Birka. Hur betraktade de sig själva och sin omgivning? Birka var under sin samtid ett ekonomiskt centrum i regionen och ett nav i handel och hantverksproduktion. Det arkeologiska materialet visar en kulturell smältdegel med långväga kontakter. Samtidigt fungerade Birka förmodligen inte som ett administrativt eller politiskt centrum. Dess roll som del av ett geografiskt vidsträckt handelsnätverk gjorde att makten låg utanför den regionala kungens kontroll. Troligen tillhörde Birkas befolkning andra kollektiva identiteter än de regionala. Frågor kring identitet och självbild har kommit att bli centrala begrepp inom den historiska forskningen. Gentes har i denna diskussion fått beteckna tidigmedeltida folk och hur de grupperar sig. Projektet Birka, Rus’ och nordiska gentes placerar diskussionen kring Gentes i ett nordiskt sammanhang, där arkeologin utgör grunden. Historiska källor med samtida beskrivningar av nordbor jämförs med folkens ackumulerade materiella kultur och den bild vilken de vill ge av sig själva ex. genom begravningsritualer. Projektet anknyter till Historiska museets projekt Birka, en forskningsresurs, som syftar till att skapa en digital plattform där det nya Birkamaterialet görs tillgängligt för forskning.
Slutredovisning

Charlotte Hedenstierna-Jonson, Historiska museet

2010-2015

Projektets syfte var att ge en ny och fördjupad syn på vad Birka representerar, hur man kan definiera dess befolkning och vad detta kan säga om vikingatidens Sverige. Genom att tillämpa teorier kring gentes och identitet i ett skandinaviskt arkeologiskt sammanhang var syftet även att visa på arkeologins möjligheter att bidra till den pågående forskningsdiskussionen kring identitet, självbild och tillhörighet.

De övergripande frågeställningarna rörde hur invånarna i Birka såg på sig själva och sin omgivning? Hur och i förhållande till vad som tillhörighet definierades och vilka konsekvenser detta har för förståelsen av Birka och dess relation till omlandet?

Utöver den övergripande frågeställningen inkluderade projektet två fallstudier som var för sig syftade till att belysa olika aspekter av identitet, självbild och kulturellt uttryck som manifesterades i den kulturella smältdegel som Birka utgjorde. Fallstudie 1 behandlade kulturmöten som i första hand skedde utanför det vikingatida Sverige men vars resultat är synliga i Birka. medan fallstudie 2 utgick från förhållanden på platsen.

De tre viktigaste resultaten i projektet var 1) studiet av kulturmöten, hur de har gått till och vilka konsekvenser de haft för de inblandade, 2) hur samhällets förändring i övergångstiden mellan vikingatid och medeltid genererade nya identiteter och tillhörigheter och 3) utarbetandet av en metod för att arbeta med ett arkeologiskt källmaterial med utgångspunkt från individen.

1) Kulturmöten och kulturkonsekvenser synliggjorda genom spåren av kontakter mellan skandinaver och stäppnomader/magyarer utgjorde den huvudsakliga frågan i fallstudie 1. Genom att specificera olika typer av kontakter utifrån syfte, varaktighet, utbyte och ömsesidiga krav och resultat gav det arkeologiska materialet en nyanserad bild av kontakternas karaktär, inverkan och konsekvenser på samhället. Resultaten redovisas i Traces of Contacts (2012) och Close Encounters with the Byzantine Border-zone (forthcoming). Avgörande kulturmöten skedde även i Birka och dess omland och fallstudie 2 visade på tydliga konsekvenser av dessa möten i hur människor grupperar sig och uttrycker sin tillhörighet genom den materiella kulturen och genom sociala och religiösa praktiker. Resultaten redovisas i Creating a Cultural Expression (forthcoming) och She Came from Another Place (2013).

2) Birka existerar i en övergångstid och i takt med den omfattande samhällsförändringen växer nya identiteter och tillhörigheter fram. Förutsättningarna för det dagliga livet förändras vilket resulterar i nya sätt att uttrycka tillhörighet och att förhålla sig till sin omgivning och sin samtid. Jämförelser studier mellan det urbana Birka och dess rurala omland visar på skillnader i kulturellt uttryck, men även i hälsa, livsstil och diet. Skillnader som fick konsekvenser för relationen mellan Birka och omlandet. Möjligheten att samarbeta med osteolog och möjligheter till benkemiska analyser/isotopanalyser har varit avgörande i denna studie och resultaten redovisas i The Urban Woman (2013) och The Viking Age Paradox (2013).

3) En viktig metodologisk slutsats är att frågor kring materialitet och social arkeologi måste utgå ifrån individen snarare än föremålen. Det arkeologiska källmaterialets potential och inneboende "agency" blir tydligt när det relateras till de människor som genererat materialet. Att i nästa steg växla utgångspunkt från de stora övergripande strukturerna till människorna har inneburit en möjlighet att lyfta fram olika aspekter av folket som levde i Birka och låta individer och grupper som levde i denna miljö spegla samhällsutvecklingen under slutet av förhistorien. Arbetssättet presenterades vid ett seminarium i Uppsala 2014 och redovisas i Med utgångspunkt från människorna (forthcoming).

Projektet har genererat en rad nya frågor kring hur människors identitet avspeglas genom diet, hälsa och mobilitet. Dessa frågor kan inte besvaras enbart med hjälp av arkeologi och kulturhistoria utan behöver interdisciplinära samarbeten. Möjligheten att fortsätta utforska dessa frågor har givits genom att jag nu ingår i det arkeologisk-genetiska Atlas-projektet vid Stockholms universitet.

Relationerna mellan skandinaver och magyarer väckt nya frågor kring kontaktvägar och handelsutbyten som i sin tur lett till medverkan i det internationella forskningsprojektet Weltweites Zellwerk vid Römisch-Germanisches Zentralmuseum, Mainz (webblänk i publikationslista)

Det finns ett stort internationellt intresse för frågor kring vikingatida identiteter resultat från projektet har presenterats vid en rad internationella konferenser och seminarier:

Searching for Identities in Funerary Practices and Material Culture, Seminar on Cultural Exchanges Across the Baltic Sea in the Middle Ages, Tartu, Estland, april 2011.

Early Contacts between Scandinavia and Georgia, Caucasus, Stockholm, november 2011.

The Eastern Connections of the Birka Warrior, Int. conf. on Scandinavia and the Balkans, New Bulgarian University, Sofia, Bulgarien, september 2012.

The Urban Woman - the role and identity of women in Birka, Int. conf. Kvinner i vikingtid. Telemark högskola, Norge, oktober 2012.

She came from another place, Int. conf. Viking Worlds, Univ. i Oslo, mars 2013.

Alliances Across the Baltic., Seminar on Historical infrastructure of the Baltic Sea: ways, reasons and consequences, Mittuniversitetet Härnösand, april 2013.

Spaces and Places of the Birka Construct, Int. conf. New Aspects of Viking-Age Urbanism, Historiska museet, april 2013.

Foreigner and Local, 17th Viking Congress, Lerwick, Shetland, augusti 2013.

Becoming Urban, Yale Conference on Baltic and Scandinavian Studies, Yale, USA, mars 2014.

A New Way of Life- on the emerging urbanism in Viking Age Eastern Scandinavia, EAA, Istanbul, Turkiet, september 2014.

Krigaridentiteter: krigaren, gruppen och omvärlden, ViS-konferansen Ett, tre, eller mange? Univ. i Oslo december 2014.

Identity, Self-Image and Cultural Expression in Viking Age Sweden, SAA 80th Annual Meeting, San Francisco, CA, USA, april 2015.

Samarbete med Zentrum für Baltische und Skandinavische Archäologie (ZBSA), Schleswig och Stockholms universitet har resulterat i en gemensam internationell konferens i Stockholm i april 2013 samt en gemensam forskningsgrävning i Hedeby, Schleswig i juni 2012. Jag ingår även som en ledamot i planeringskommittén i det Östersjöbaserade och tvärvetenskapliga nätverket Austmarr med möten i Tartu, Helsingfors, Härnösand (webblänk i publikationslista).

Då projektet varit förlagt till Historiska museet har samverkan med allmänheten varit en central del av förmedlingsarbetet. Jag har deltagit i museets publika verksamhet genom specialvisningar och föredrag samt vid utbildning och fortbildning av museipedagoger och guider. Jag medverkar även i museets populärvetenskapliga bok Bara en sak till.

Föredrag för hembygdsföreningar etc har inkluderat "Den heterogena vikingen", "Vad kan ett barn berätta?" och "Olika tid - olika Birka". Insatser i media utgörs av BBC 2 Vikings (Birka), SVT & Kamratposten (Birkaflickan), SR vetenskapsradion (Svealändska båtgravar på Ösel?)

Projektets två viktigaste publikationer utgörs av 1) Traces of Contacts. Magyar Material Culture in the Swedish Viking Age Context of Birka (2012). Artikeln diskuterar förekomsten av föremål med stäppnomadiskt/magyariskt ursprung i Birka. De olika föremålen och deras kontexter visar att kontakt och interaktion har skett på flera olika nivåer, från korta möten till långvarig samexistens. Genom att göra en distinktion mellan olika typer av kontakter, deras förutsättningar och syften problematiseras kulturkontakters konsekvenser; och 2) Foreigner and local: on identities and cultural expression among the urban people of Birka (forthcoming). I artikeln diskuteras frågor kring hur identitet formas och upprätthålls och vad termen gentes representerar i förhållande till detta resonemang. En distinktion görs mellan individens identitet och gruppens och resonemanget exemplifieras genom arkeologiska kontexter i Birka. Argumentationen som förs är delvis en syntes av projektets olika övergripande frågor.

Projektets resultat är genomgående publicerade i vetenskapligt granskade publikationer med högt internationellt genomslag på förlag som Brill, Brepols, Oxbow och RGZM Tagungen, Cambridge Scholars Publishing och Scandinavian Academic Press.

Projektet inleddes med ett seminarium där pågående forskning kring Birka presenterades. Redogörelserna samlades i antologin Birka nu. Pågående forskning kring världsarvet Birka och Hovgården som finns tillgänglig open access (se nedan). En antologi med bidragen från konferensen New Aspects of Viking-Age Urbanism kommer att publiceras under 2015.

Då kraven för open Access varit olika för de respektive förlagen har jag utnyttjat den givna möjligheten att sprida artiklarna mellan kollegor via forskningsplattformen Academia.edu (se länk i publikationslistan).

Publikationer

Vetenskapliga artiklar:
Accepterade artiklar och manus:
Källström, A., Linderholm, A., Hedenstierna-Jonson, C. & Lidén, K. Stable Isotope Analysis of Viking – Early Medieval sites in the Mälaren Valley. (manus)

Hedenstierna-Jonson, C.(2015). Spaces and Places in the Birka Construct. In: C. Hedenstierna-Jonson, S. Kalmring & L. Holmquist (eds.) New Aspects of Viking Age Urbanism. Historiska museet Studies 27. Stockholm. (forthcoming)

Hedenstierna-Jonson, C. Arkeologiska spår av religiösa ställningstaganden. Om kristendomens introducerande i Birka. In: L. Holmquist (ed.) Kunskap ur föremål. (accepted)

Hedenstierna-Jonson, C. (2015). Med utgångspunkt från människorna. In: K. Cassel (ed.) Gamla Uppsala. (accepted)

Hedenstierna-Jonson, C. Close Encounters with the Byzantine Border-Zones - on the Eastern Connections of the Birka Warrior. In: O. Minaeva & L. Holmquist (eds.). Scandinavia and the Balkans: Cultural Interactions with Byzantium and Eastern Europe in the First Millennium AD. Cambridge Scholars Publishing. Accepted.

Hedenstierna-Jonson, C.(2015). To own and be owned –The warriors of Birka’s garrison. In: A. Klevnäs & C. Hedenstierna-Jonson (eds.) 'Own and be owned: archaeological approaches to the concept of possession'. Stockholm Studies in Archaeology, (accepted).

Hedenstierna-Jonson, C.(2015). Foreigner and local: on identities and cultural expression among the urban people of Birka. In: V. Turner & C. Carter (eds.) Proceedings Viking Congress 17. Shetland. (accepted)

Hedenstierna-Jonson, C. Creating a Cultural Expression – on Rus’ identity and material culture. In: M. Roslund, I. Gustin & J. Callmer (eds.) Crossing Cultural Boundaries. Communicators and communication in the Baltic and beyond ca. 400-1200 AD. Brill. (accepted).

Tryckta:
Hedenstierna-Jonson, C. & Kjellström, A. 2014. The Urban Woman: on the role and identity of women in Birka. In: N. Coleman & N. Løkka (eds.) Kvinner i vikingtid. Scandinavian Academic Press. pp. 187 – 208.

Hedenstierna-Jonson, C. 2014. She Came from Another Place: on the burial of a young girl in Birka (Bj463). In: I. Axelsson (ed.) Viking worlds: Things, spaces and movement. Oxbow. pp. 90 – 101.

Hedenstierna-Jonson, C., Holmquist Olausson, L. & Olausson, M. 2013. The Viking Age Paradox. Continuity and discontinuity of fortifications and defense works in Eastern Scandinavia. In: S. Brooks, A. Reynolds & J. Baker (eds.) Landscapes of Defense in Early Medieval Europe (SEM 28). Brepols. pp. 168 – 213.

Hedenstierna-Jonson, C. 2012. Traces of Contacts. Magyar Material Culture in the Swedish Viking Age Context of Birka. In: B. Tobias (ed.) Die Archäologie der frühen Ungarn. Chronologie, Technologie und Methodik. RGZM-Tagungen 17. Mainz. pp. 29 – 46.

Hedenstierna-Jonson, C. 2012. Birkafolket. In: C. Hedenstierna-Jonson (ed.) Birka nu. Pågående forskning kring världsarvet Birka och Hovgården. Historiska museet Studies 22. Stockholm. pp. 213 – 226.

Redaktör för antologier:
Tryckt:
Hedenstierna-Jonson, C. (ed.) 2012. Birka nu. Pågående forskning kring världsarvet Birka och Hovgården. Historiska museet Studies 22. Stockholm.

Under färdigställande:
Klevnäs, A. M. & Hedenstierna-Jonson, C. (2015). 'Own and be owned: archaeological approaches to the concept of possession'. Stockholm Studies in Archaeology, (forthcoming).

Hedenstierna-Jonson, C., Kalmring, S. & Holmquist, L. (2015). New Aspects of Viking Age Urbanism. Historiska museet Studies 27. Stockholm. (forthcoming)

Webbsidor:
Personlig webbsida på Academia.edu med CV, publikationslista och artiklar i pdf:
https://shmm.academia.edu/CharlotteHedenstiernaJonson

Birkaprojekten vid Historiska museet:
https://shmm.academia.edu/CharlotteHedenstiernaJonson
https://birkaproject.wordpress.com/author/birkaproject/

Forskningsprojektet Weltweites Zellwerk, Römisch-Germanischen Zentral Museum Mainz:
http://web.rgzm.de/en/research/research-emphases-and-projects/a/article/garnet-jewellery-in-early-medieval-sweden.html

Forskningsnätverket Austmarr:
http://www.austmarr.org/

Anslagsförvaltare
Historiska museet
Diarienummer
P10-0897:1
Summa
SEK 1 625 000,00
Stödform
Projekt
Ämne
Arkeologi
År
2010