Karin Lövgren

I garderoben: kvinnor, kläder och åldrande

Idag pågår omförhandlingar av vad åldrande betyder. För att förstå dessa ska kläders betydelse för identitet under senare delar av livet undersökas. Detta är en studie av äldre kvinnors klädval, med syfte att belysa kulturella föreställningar om åldrande, normer om vad som ses som passande vid en viss ålder samt kroppsliga förändringar med stigande ålder och hur detta inverkar på klädval. Intervjuer om kläder ska göras med kvinnor i åldrarna 50-85 år.
Klädval och stiluttryck är föga utforskat då det gäller äldre. Denna studie täcker därmed en kunskapslucka. En del forskare menar att en postkronologisk tid råder. Kläder ses i förlängningen återspegla en uni-age stil, vara ålderslösa. Andra menar att ålder görs mer relevant idag, bl.a. genom subtila skillnader i klädsel. Även kroppens förändringar och hur kläderna inverkar på kroppens rörelsemönster gör kläder relevanta för att problematisera hur åldrande ges mening.
I undersökningen används det teoretiska begreppet att göra ålder. Detta innebär ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där ålder ses som ett aktivt förhandlande i såväl mänsklig interaktion som på en strukturell nivå. Ålder samverkar med andra maktordningar varför ett intersektionellt förhållningssätt appliceras.
Kvinnor i olika faser av äldrekategorin ska intervjuas. Därmed möjliggörs en problematisering av olika gränser och övergångar då det gäller åldrande. Intervjuerna utformas som självbiografiska, med utgångspunkt i konkreta föremål, kläder. Plaggen fungerar som igångsättare för berättelser som återspeglar tankar kring konsumtion, kläder, kropp och åldrande.


Slutredovisning

2011-2016

Undersökningen handlar om äldre kvinnors klädval, med syfte att belysa kulturella föreställningar om åldrande, normer om vad som ses som passande vid en viss ålder samt kroppsliga förändringar med stigande ålder.
Jag har intervjuat 21 kvinnor. Den yngsta är 62 år, de äldsta är 94 år. Urvalets stora åldersspridning syftar till att belysa hur kronologi, hälsa, kropp, ork, livsfas är sammanflätade. Ålder hänger ihop med generationstillhörighet, såväl i kohortbemärkelse - personer födda under ungefär samma period antas ibland vara präglade av jämförbara erfarenheter och uppväxtvillkor som formar dem - som utifrån den egna platsen i livsförloppet; om man är mor- eller farförälder till exempel. Beroende på situation och kontext kan människor åberopa ålderstillhörighet som en resurs som innebär mognad och erfarenhet men också uttrycka att de inte ser sig som gamla, utan ser sig som unga till sinnet. Detta har belysts genom projektet, liksom frågor om förändring och kontinuitet då det gäller vardag, roller, hälsa, kropp och klädstil. Jag har intresserat mig för hur informanterna berättat om övergångar och kontinuitet - hur man talade om åldrande. Såg man sig själv som gammal, som intervjupersonen Ellen, 94 år, som sade ”Jag har varit gammal så länge", eller tog man avstånd ifrån att ses som äldre och talade i stället om att man känner sig mentalt ung? Ofta berättade intervjupersonerna om detta på olika sätt. En del sammanhang väckte hos dem en känsla av hög ålder, medan andra upplevelser underströk en känsla av kontinuitet och en inre ålder som inte förändrades i samma grad som kroppen med dess olika ålderstecken.
Det viktigaste urvalskriteriet var alltså ålderstillhörighet, men också frågor om klasstillhörighet har beaktats vid analyserna. Klasskillnader ackumuleras över livet. Detta har också betydelse för vilket konsumtionsutrymme informanterna beskrev att de har. Kunde de köpa nytt eller var de hänvisade till secondhandbutiker eller reor? Flera beskrev sig själva som frustrerade konsumenter. De tyckte att utbudet i vanliga affärer vänder sig till unga, med en stil som exponerar den med ålder förändrade kroppen.

Jag valde att intervjua enbart kvinnor för denna undersökning. Jag ville bygga vidare på tidigare forskning inom fälten mode, kläder, kropp som fokuserat på kvinnor. Eftersom urvalets åldersspann är så omfattande bedömde jag att det var viktigt att begränsa antalet aspekter att beakta och därför fokusera på kvinnor. Hur kvinnlighet görs genom klädval och i relation till stil har varit ett genomgående viktigt analytiskt spår i studien, liksom hur detta görs i relation till ålder.

Kvinnorna underströk att det var viktigt att klä sig "vuxet", att visa att man accepterade sin ålder och inte klädde sig så ungdomligt att man riskerade att se lite löjlig ut, men inte heller klädde sig så att man såg onödigt gammal ut. Den här balansgången, mellan ett utbud som flera tyckte vände sig till unga, parat med en önskan om att inte se gammal ut, utan visa att man var med i sin tid, gjorde att en del kvinnor kände sig osäkra inför sitt stilval. De var intresserade av stiltips som ges i medierna, särskilt de som också representerar äldre kvinnor.

Åldrande är förkroppsligat: kroppen åldras och detta återspeglas i vilka kläder som kan användas. Flera informanter berättade att de fick välja bort höga klackar och smala skor, till förmån för mer praktiska, foträta skomodeller. Plaggen måste väljas utifrån hur enkla de var att ta på. Plagg som krävde att armar hölls upp i luften, som var nödvändiga att stryka, som inte kunde reglera värme och som det inte gick att gå med rullator med, fick väljas bort. Likaså vittnade flera om att kroppens form, vikt och längd ändrats med åren. Detta inverkade på klädval. Men också hur kroppens åldrande tolkas socialt och kulturellt, hade betydelse för klädvalet. Kvinnorna ville klä sig rätt efter det sammanhang och den situation de befann sig i. Frågor om att passa in och vara delaktig, som en del talade om genom att beskriva sin klädstil som vanlig och som andras, respektive att sticka ut och vara annorlunda, återspeglades i beskrivningar av kläderna som kul och annorlunda.

Utöver garderobsintervjuerna har jag deltagit vid klädförsäljning i pensionärsföreningar och på äldreboenden, då ett företag som särskilt vänder sig till äldre kunder visar sina kläder i en mannekänguppvisning med äldre modeller varefter kläderna finns till försäljning. Detta tillsammans med en del intervjupersoners berättelser om att handla kläder genom postorderföretag, har jag skrivit om i artiklar om konsumtion.

CENTRALA RESULTAT
Intervjuundersökningen har gett ett rikt empiriskt material med många intressanta och viktiga analytiska uppslag.

TÄCKA EN KUNSKAPSLUCKA, SYNLIGGÖRA ÄLDRE KVINNOR
Undersökningen har varit viktig för att synliggöra en grupp som annars inte kommit till tals i forskning om kläder, väsentligt också mot bakgrund av samtidens ålderslandskap, där fler lever friska, längre, och där trösklar förskjutits då det gäller betydelser av ålder - inte bara för äldre, utan också för konstruktionen av barn, unga, och medelålders. Av betydelse är också undersökningens fokus på kläder snarare än på mode och att informanter bjudits in att medverka oavsett hur de förhåller sig till stil. Därmed har "vanlighet" som i vanliga kläder, eller att klä sig som andra gör mest, blivit ett intressant tema, som jag vill fortsätta att problematisera.

Kläder och stil hos äldre är föga utforskat. Min studie har härmed bidragit till att täcka en kunskapslucka. Jag tycker att det är särskilt viktigt att undersökningen kompletterar en socialgerontologisk ansats, där frågor om omsorg och vård belyses, ofta med en inriktning på intervention. Undersökningen står fri från kommersiella intressenter, där frågor om äldre personers klädval har ett växande intresse, utifrån att äldre är en stor kundgrupp som anses ha konsumtionsförmåga och ekonomiska resurser. Undersökningens kulturstudieansats bidrar med att synliggöra äldre personers tankar om klädstil på ett sätt som är jämförbart med hur ungas klädval har undersökts.

I en del sammanhang beskrivs samtiden som friare från olika åldersrelaterade normer, friare från sociala tidtabeller över livsförloppet. I förlängningen beskrivs klädstil som mindre åldersmarkerande. Andra forskare lyfter fram att det är just ålder som används som skillnadsskapande så att unga antar en stil och äldre följer efter. Undersökningen belyser informanternas tankar om olika innebörd av ålderstillhörighet i relation till normer för passande klädstil.

BIDRA TILL METODUTVECKLING
Metodologiskt har jag använt mig av "garderobsintervjuer". De samtalsliknande intervjuerna har utgått ifrån de kläder informanterna har i sina garderober och byråer. Medan kvinnorna visat mig sin kläder har de berättat om dem. Detta har visat sig vara en tacksam metod. Kläderna inbjuder till berättelser om vardag, roller, förändringar, genus, normer och minnen. Kläderna har väckt reflektioner om tid genom bl.a. berättelser om material, långbyxans introduktion och omfattningen av den egna garderoben. Genom detta upplägg har undersökningen bidragit till metodutveckling.

KRITISKA ÅLDERSSTUDIER
Det finns ett växande intresse för vad ålder betyder för identitet; som maktordning och för samhällelig organisation. Därmed tas ett steg från kategoriforskning, som intresserat sig för en specifik ålderstillhörighet: barn, ungdomar, äldre, och mer sällan, medelålders. I stället är fokus på vad ålder ges för innebörder, tillskrivs kulturell mening, i olika sammanhang. Ålder, liksom genus görs och som genus också genom isärhållning och hierarkisering. Ofta är det medelåldern, eller snarast mellanåldrarna som görs till oproblematiserad normålder och normalitet. Det är viktigt att beakta hur ungdomlighet hyllas i samtiden. Detta ska inte förväxlas med att faktiska ungdomar görs till norm, utan snarare att ungdomlighet skrivs samman med skönhet, föränderlighet, kreativitet, nyfikenhet - och därför blir eftersträvansvärd. Jag har dels undersökt hur de intervjuade kvinnorna talade om ålderstillhörighet, om erfarenheter och tillskrivningar av ålder, dels utforskat hur ålder görs relationellt och utifrån normativa föreställningar. Därmed har undersökningen bidragit till utvecklingen av det växande fältet kritiska åldersstudier.

NYA FORSKNINGSFRÅGOR
I undersökningen har kvinnor intervjuats. En viktig forskningsfråga som genererats genom projektet är därför hur mäns upplevelser och erfarenheter av åldrande ser ut. I vilka situationer och sammanhang tillskrivs män åldersidentitet och när tolkar de själva att ålderstillhörighet har betydelse? Vad betyder åldrande för män? Vad har äldre män för förhållande till sin kropp och sina kläder? Forskning beskriver att kvinnor ses som äldre tidigare i livsförloppet än män, med klimakteriet som markör. Kvinnors kroppar är i fokus och små yttre åldersförändringar som grått hår eller rynkor blir markörer och det som syns, samtidigt som äldre kvinnor är jämförelsevis socialt osynliga. Mäns åldrande är i mindre grad undersökt och problematiserat. Därmed riskerar fokus på kvinnors åldrande att förstärka föreställningen att ålder har olika betydelser för kvinnor och män.

Ytterligare en viktig forskningsfråga som belysts genom projektet och som förtjänar ytterligare problematisering handlar om klasstillhörighet. Det har visat sig svårt att entydigt fastslå klass för en äldre person. Under ett långt liv inträffar olika förändringar av betydelse i relation till detta. Ett exempel från undersökningen är en högutbildad informant, som inte kunnat arbeta inom det yrke hon utbildat sig för, utan i stället arbetat inom ett låglöneyrke. Ett annat exempel är en kvinna som under en stor del av livet varit hemmafru, för att efter skilsmässan i femtioårsåldern ha arbetat inom ett låglöneyrke och följaktligen har ytterst låg pension.

PROJEKTETS INTERNATIONELLA FÖRANKRING
Undersökningen är gjord i Sverige. Det är viktigt mot bakgrund av att Sverige i internationella sammanhang lyfts fram som ett progressivt land som anses jämlikt i genustermer, men också som ett land med ökande klasskillnader, som dessutom inte minst i medierna beskrivs som åldersdiskriminerande. Sverige är därför intressant för en kulturstudie om åldrande. Jag har presenterat projektet internationellt vid ett flertal konferenser, där också kontakter knutits med forskare i olika länder. Flera av mina artiklar är skrivna på engelska för att också nå ut till en internationell läsekrets.

FORSKNINGSINFORMATION
Jag har arbetat med att tillgängliggöra mina forskningsresultat i populärvetenskapliga presentationer, såväl muntligt som skriftligt. Detta har varit en del i att bidra till ett offentligt samtal om hur ålder ges mening.

SEMINARIER
Jag har presenterat undersökningen vid högre seminarier på Linköpings universitet, Växjö universitet och Göteborgs universitet.

FÖREDRAG
En viktig del av projektet har varit att sprida och tillgängliggöra forskningen. Jag strävar efter att undersökningen skall nå utanför akademiska målgrupper och bidra till ett viktigt samtal om vad åldrande ges för innebörder i samtiden.

2015-10-26 Att klä sig vuxet. Föredrag Forskartorget, Bokmässan, Göteborg.
2015-05-27 En tant att tänka med - om tanter i olika åldrar och om bilden av åldrande i medierna. Föredrag vid Gislaveds konsthall.
2015-03-08 En tant att tänka med. Föredrag på Kulturen i Lund.
2015-03-01 Vad klär en tant? Föredrag vid Backens kyrka, Umeå.
2014-12-06 Kläder är än viktigare då man är gammal än då man är ung. Om en pågående undersökning av äldre kvinnors syn på åldrande och vardag. Forskartorget Umeå.
2014-11-12 En kväll i tantens tecken. Om fenomenet tant. Historiska föreningen, kulturföreningarna Klubb och Tanketrust, Växjö.
2014-04-23 Föredrag om tanten: kvinnligt åldrande. För Kvinnohistoriskt museum, Umeå.
2014-03-01 En tant att tänka med. Medverkat vid Tantflickan & Flicktantens dag. Populärvetenskaplig föreläsningsdag. Kulturhuvudstadsåret. Umeå.
2013-10-24 Fem aspekter på tredje åldern - Det våras för tanten - om kvinnlighet och åldrande - Senioruniversitet, Växjö.

MEDIER
Det har varit viktigt att sprida information om forskningsprojektet och om betydelsen av att forska om åldrande ur ett kulturellt perspektiv. Nedan följer en lista över intervjuer som handlat om detta. En intervju för radioprogrammet Pyramiden ska göras i april.
2015-02-09 Vetenskapsradion Forum. "Flickor, tjejer, tanter och kärringar" Intervju om boken Att konstruera en kvinna, som jag varit redaktör för och där jag skrivit två kapitel.
2015-09-26 UR Samtiden.
2015-06-15 Kulturforskare träffas i Norrköping. Norrköpings Tidningar.
2015-05-27 Sveriges Radio Jönköping. Om ålder och genus.
2015-03-12 Gokväll i SvT om vad garderobsforskning kan vara och om äldre kvinnor och kläder.
2015-03 Nätmagasinet Seniorhälsa. Tidningen innehåller artiklar om hälsa och välbefinnande och vänder sig framförallt till äldre. Här finns flera intervjuer med forskare om livskvalitet, medicin och omvårdnad samt om synen på åldrande.
2015-02-20 Intervju i radions program i P1 Stil. "Och så pratar vi med forskaren Karin Lövgren som arbetar med projektet I garderoben: kvinnor, kläder och åldrande, där hon har intervjuat ett antal kvinnor om deras förhållande till kläder och stil nu när de har blivit äldre."
2015-02 Projektet presenteras på Riksbankens jubileumsfonds hemsida: Karin Lövgren forskar om äldres syn på kläder.
2015-01-22 Spelar ålder roll då det gäller klädstil? Sveriges Radio Gävleborg P4 förmiddag Gävleborg, med Mikael Sanner och Wenda Hajo.
2014-11-14
Är verkligen 60 det nya 40? Karlavagnen i Sveriges Radio om åldrande.

PUBLICERINGSSTRATEGI
En strategi har varit att publicera i internationella publikationer inom fälten genus och åldrande; där flertalet av artiklarna också finns tillgängliga open access. En annan har varit att tillgängliggöra min forskning på svenska och att också skriva populärvetenskapliga texter om undersökningen för att nå ut också utanför den akademiska kretsen. Jag har därför skrivit för tidskrifter som Forte magasin och Äldre i centrum som når såväl verksamma inom frågor som rör äldre som en intresserad allmänhet. Flera av texterna om projektet är skrivna inom ramen för olika samarbeten inom fälten åldersstudier.

PROJEKTETS TVÅ VIKTIGASTE PUBLIKATIONER
Publikationerna har behandlat olika teman från intervjuerna. I artiklar har jag utforskat hur informanterna talade om normer och stil i relation till ålder, om kvinnornas osäkerhet kring stilval och intresse för stilråd, samt deras konsumtionsstrategier, hela tiden utifrån hur (hög) ålder ges mening.
En artikel, "Squirrels and nostalgia - about wardrobe collections of older women", handlar om kvinnornas klädsamlingar, och om behovet av att rensa upp och göra sig av med kläder, inte minst utifrån en medvetenhet om att livet är ändligt. Tidigare forskning har visat att människor har långt fler klädesplagg i sina garderober än de använder; en del siffror säger att 20-35 % är "aktiva" kläder som används, medan resten är kläder som används någon gång, eller kläder som är sparade av olika skäl. Det gör att intervjusamtalen har handlat både om vardag idag, och om hur livet har sett ut tidigare - reflekterat i sparade kläder. Kläderna har fungerat som minnesalbum, taktila påminnelser, i färg, form, mönster, material, som påminner om när kläderna användes, vilka som var med då, och hur kroppen såg ut då. Flera kvinnor hade kläder för olika stora versioner av sig själva och talade då om betydelsen av att hålla sin vikt, också som äldre. Inledningsvis förvånade det mig. Det väckte tankar om att kvinnors kroppsliga projekt aldrig upphör, men jag kom att förstå att det också handlade om att vilja upprätthålla en kontinuitet med tidigare sammanhang.
I andra texter utforskas medierade stilråd som ges till äldre kvinnor och hur dessa belyser normer om ålderstillhörighet och hur kvinnlighet ska "göras" på kulturellt önskvärda sätt. En av artiklarna är publicerad i en antologi som jag också varit redaktör för. Syftet med boken Att konstruera en kvinna: berättelser om normer, flickor och tanter, var att, inom ramarna för nätverken FlickForsk!, och TantForsk (där jag tidigare varit redaktör för en bok om äldre kvinnor), utforska ålder och genus, och hur olika berättelser gestaltar och representerar detta samband.


ÖVRIGT
Jag har träffat en företagare som arbetar med kläddesign för äldre och försöker kombinera såväl praktiska som estetiska aspekter med modegrad. Jag tyckte det var angeläget att bidra med den sakkunskap jag har genom min undersökning.
Jag har också varit aktiv inom nätverk som Åldersstudier i Sverige, AgeS.


WEBBSIDA
På hemsidan http://karinlovgren.se/ finns information om projektet, om publikationer tillsammans med länkar för att nå dessa samt länkar till intervjuer och medieframträdanden som belyst projektet.

Publikationer

FACKGRANSKADE ORIGINALARTIKLAR
Lövgren, Karin (2014). ‘Fun’ as a resource in old women’s deliberations about style and dress. I Söderberg, Eva & Nyhlén, Sara (red.). Walking beside : Challenging the role of emotions in normalization. Sundsvall: Mid Sweden University. s. 156-175.
Lövgren, Karin (2015). Squirrels and nostalgia – about wardrobe collections of older women. In Ageing: culture and identity. Umeå: Umeå universitet, s. 95-120.
Lövgren, Karin (2015) Gör om mig – åldrande och kvinnlighet i en populär mediegenre. Budkavlen. Åbo: Åbo universitet, s. 71-88.
Lövgren, Karin (2016). Comfortable and leisurely. Old women on style and dress. Journal of women and aging.


BÖCKER OCH BOKKAPITEL
Lövgren, Karin (2015) Gammal är någon annan. Om övergångar, kläder och kroppens åldrande. Se åldern. Nordiska museets och Skansens årsbok Fataburen. Stockholm: Nordiska museet, s. 241-255.
Lövgren, Karin (2016) Inledning – att konstruera en kvinna. I Lövgren, Karin (red.) Att konstruera en kvinna. Berättelser om normer, flickor och tanter. Lund: Nordic academic press, s.7-24.
Lövgren, Karin (2016) Att göra kvinnlighet och ålder i bloggosfären. I Lövgren, Karin (red.) Att konstruera en kvinna. Berättelser om normer, flickor och tanter. Lund: Nordic academic press, s. 115-144.
Lövgren, Karin (2016). ”Att köpa kläder när man blir äldre, det är hopplöst.” Konsumtion, mode och åldrande. I Fredriksson, Cecilia & Sandström, Ida de Wit (red.) Mode mellan konst, kultur, kommers. Lund: Makadam.
Lövgren, Karin & Sjöberg, Johanna (2016). Att göra ålder i distansförsäljning. I Krekula, Clary & Johansson, Barbro (red.) Kritiska åldersstudier. Lund: Gleerups.
 

REDAKTÖR
Lövgren, Karin (2015) (Redaktör tillsammans med Karlsson, Lilieqvist, Landstedt & Lundgren) Ageing: culture and identity). Umeå: Umeå universitet.
Lövgren, Karin (2016) (red.) Att konstruera en kvinna. Berättelser om normer, flickor och tanter. Lund: Nordic academic press.
 

POPULÄRVETENSKAPLIGA PUBLIKATIONER
Lövgren, Karin (2015). Härligare att inte åldras? Forte magasin, nr 3. Stockholm: Forte, s. 98-99.
Lövgren, Karin (2016). Pensionären i populärkulturen. Äldre i centrum Stockholm: Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum. Nr1, s. 42-44.
Lövgren, Karin (2016). Kläderna gör tanten. Äldre i centrum. Stockholm: Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum. Nr 1, s. 46-49.
 

KOMMANDE ARTIKLAR:
Utöver dessa publikationer har jag tre artiklar under slutarbete: en artikel om att klä sig vuxet, som jag presenterat som konferenspaper, en om garderobsintervjuer som metod där också frågor om ålder och urval belyses och en om åldrande, kropp och hälsa.
 

KONFERENSER
Jag har presenterat forskningsresultat vid olika konferenser, nationella såväl som internationella inom områdena kulturstudier, etnologi, modevetenskap samt kulturgerontologi. Det har varit värdefullt att därigenom få återkoppling på det pågående analysarbetet.
 

FACKGRANSKADE KONFERENSBIDRAG

2015-11-19-20    On wardrobe collections of old women. Cultural sociology conference, Uppsala university.
2015-08-19-21    Old? Older? Elderly? Co-constructing ageing in research.
Köpenhamns universitet. 33 Nordic Ethnology and Folklore Conference.
2015-06-16    “Det är viktigt att klä sig vuxet” Äldre kvinnor om stilval. ACSIS conference, In the flow, people, media, materialities, Norrköping 15-17 June 2015.
2014-04    Meanings of being comfortable. Old women on ageing and clothes. Cultural gerontology, Galway, Irland. April 2014. 8th International Conference on Cultural Gerontology.
2013-09-26    ”Man måste hänga med”. Om mode, kläder och åldrande. Paper presenterat vid konferensen Mode mellan konst, kultur och kommers. Institutionen för kulturvetenskaper Lunds universitet och Dunkers kulturhus.
2013-07-22–23    Re make me: on style and ageing. A qualitative exploration based on interviews with elderly women and on a popular media genre in the makeover format. Paper presenterat vid Women, ageing and media research. University of Gloustershire, Cheltenham.
2013-07-17    ”I can’t discard them”. Clothes and shoes in the wardrobe of elderly women. Paper presenterat vid Dressed bodies: a symposium. University of Sheffield.
2013-06-11–13    ”Livets rörelse över tiden. Om kläder och åldrande”. Paper presenterat vid kulturstudiekonferens, Linköpings universitet.
2012-12-14     “In the wardrobe. Studying age, women and dress.” Paper presenterat vid Center for Fashion studies, Stockholms universitet.
2012-07-02     “Dress your age, Paper presenterat vid konferensen Women, ageing and media research, Cheltenham, UK.

Anslagsförvaltare
Umeå universitet
Diarienummer
P11-0353:1
Summa
SEK 2 143 000,00
Stödform
Projekt
Ämne
Etnologi
År
2011