Projektet ”Levande musikarv – tonsättarbiografier” har varit en del av Musikaliska akademiens satsning Levande musikarv, vars syfte är att tillgängliggöra äldre svensk musik (= musik som inte längre är upphovsrättsskyddad, det vill säga komponerad av personer som varit avlidna i mer än 70 år). I centrum står de musikaliska verken som publiceras i kritiska editioner på webben för fri nerladdning. Som stöd för tolkningen av dessa ofta helt okända verk behövs en musikhistorisk kontext: biografier om tonsättarna. Det är denna satsning på att framställa biografier över äldre tiders tonsättare i Sverige som det nyligen avslutade infrastrukturprojektet handlat.
 
Projektets syfte
I ansökan räknade vi med att kunna framställa ca 400 tonsättarbiografier för den kostnad som upptogs i budgeten. Projektet beviljades ett lägre belopp än det sökta, varför vi i samband med projektstarten i januari 2013 reviderade mängdmålet till ca 300 biografier. I dag, när projektet avslutats, kan vi konstatera att 290 tonsättarbiografier finns publicerade – på svenska och engelska – i Levande musikarvs publikt tillgängliga databas.

En nämnvärd förändring har gjorts under projekttiden. Den hitre tidsgränsen för biografivärda tonsättares dödsår sattes – enligt projektplanen – till 1945, detta med hänsyn till upphovsrättens avgörande 70-årsgräns. Under arbetets gång omprövades det ställningstagandet. I stället bestämdes 1965 som sistaår. Skälet till framflyttning var framför allt att de biografiska texterna förväntas vara aktuella under lång tid och under denna tid rör sig 70-årsgränsen framåt. En framflyttning av tidsgränsen innebar också att några av modernismens tonsättare skulle kunna inkluderas.

Projektets resultat
290 biografiska texter om äldre svenska tonsättare, således publicerade på både svenska och engelska, är ett resultat att glädja sig över. De flesta tonsättarnamn är okända storheter, också för många musikhistoriker. Vi vågar påstå att den samlade textmängden ger en ny bild av svensk musikhistoria, en vidgad och mer detaljrik bild som framför allt omfattar långt fler än de namn som vanligen förekommer i musikhistoriska översikter. Texterna ger sammantagna en god uppfattning om musiklivet utanför Stockholm som annars i många existerande skildringar utgör en helt dominerande referenspunkt. De förmedlar också kunskaper om miljöer som inte uppmärksammats i musikhistorisk forskning – ett exempel är Krigsakademien på Karlberg, men rent allmänt också de militära regementena. Vidare ger de biografiska texterna en god uppfattning om de kvinnliga tonsättarnas bidrag till svensk musikhistoria. Vi har nämligen lagt särskilt vikt vid att beskriva landets tonsättare av kvinnligt kön.

I uppdraget till författarna ingick emellertid inte enbart den förväntade biografin. Författarna skulle också framställa en utförlig bibliografi, en källöversikt och inte minst en förteckning över respektive tonsättares musikaliska verk. Alla inslag var avsedda för publicering i Levande musikarvs databas. Det har visat sig att verkförteckningarna utgör en mycket värdefull resurs, något som vi inte insåg i projektstarten. Förteckningarna ger överblick över tonsättarnas produktion, vilken i regel är mycket mer omfattande – och mer varierande – än vad som tidigare varit känt. Sammanställningarna ger därför möjlighet att följa tonsättares utveckling, kompositionsgenrers spridning, författarval till sångtonsättningar och vissa miljöers musikanknytning. Verkförteckningarna är sammanfattningsvis högst användbara för musikhistorisk forskning.   

Ytterligare ett positivt resultat att uppmärksamma är det goda gensvaret från de sakkunniga musikhistoriker som tillfrågats om medverkan. De 290 biografierna har författats av inte mindre än drygt 60 forskare – från doktorander till seniora veteraner. Satsningen på att engagera doktorander har skett för att projektet också skulle kunna skola yngre forskare i konsten att skriva vederhäftiga men brett tillgängliga texter om svensk musikhistoria. De allra flesta författare är av naturliga skäl svenskar, men i författarskaran finns en handfull forskare utanför Sveriges gränser, dock specialiserade på svensk musikhistoria. Även om uppdragen uttryckligen inte förutsatte primärforskning, har många författare med glädje lagt ner stor möda i arkiven. I de biografiska texterna finns därför många tidigare inte kända uppgifter.  

Oförutsedda tekniska och metodiska problem
Vi kan inte påstå att några tekniska problem dykt upp. Däremot har vi under arbetets gång blivit alltmer medvetna om den elektroniska publiceringens osäkra beständighet. Så länge databasen är modern och underhålls finns inga moln i sikte. Men databasens struktur kommer obönhörligen att åldras. Och trots försäkran från Musikaliska akademien om fortsatt satsning på Levande musikarv, kan ingen i dag uttala sig om databasens framtida status.

Som en säkerhetsåtgärd kommer ett rikt urval av de publicerade biografierna att ges ut i tematiserade antologier, tillgängliga för print-on-demand. Akademiens Publikationsnämnd har tagit beslut om denna satsning som kommer att inledas under kommande vår.

Några nämnvärda metodiska problem har de ansvariga heller inte stött på. Tvärtom tycker vi att vårt tillvägagångssätt har varit framgångsrikt. Vår uppfattning om projektets lyckade uppbyggnad och genomförande har lett oss till att kommunicera våra erfarenheter till kolleger musikvetare. Det har vi gjort i form av paneler vid tre nationella ämneskonferenser (”Musikvetenskap i dag”). I dessa paneler har projektets redaktion framträtt tillsammans med två-tre författare. Panelerna har innehållit dels redogörelser (och motiv för) arbetssätt, men också kritiska perspektiv på det egna arbetet. Vidare hade vi en panel vid den nordiska musikforskarkonferensen i Aarhus 2015. Vårt framträdande blev efter peer-review-granskning utvalt till publicering i nättidskriften Danish Musicology Online – se länk nedan.

Arbetets integrering i myndigheten/organisationen samt hur arbetet kommer att föras vidare
Musikaliska akademien driver projektet Levande musikarv som enligt nuvarande planer kommer att fortsätta ytterligare tre år, minst, beroende på finansiering. Det genomförs i samarbete med Musik- och teaterbiblioteket, Svensk musik och Sveriges Radio. Biblioteket deltar genom att identifiera och skanna det notmaterial som väljs ut för edering. På beställning framställer Svensk musik till självkostnadspris tryckta partitur och stämmor för större verk (symfonier, operor, etc), det vill säga sådant notmaterial som av praktiska skäl inte lämpar sig för nerladdning i A4-format. Sveriges Radio, slutligen, spelar in och sänder ett överenskommet antal verk som ederats inom projektet.

Musikaliska akademien har genom sin styrelse uttryckt en önskan att ta ett långsiktigt ansvar för Levande musikarv – med andra ord omvandla satsningen från ett projekt till en integrerad del av akademiens verksamhet. För denna ståndpunkt finns flera bevekelsegrunder. En är det mycket goda mottagandet av projektets både editioner och texter. Nerladdningen av publicerade editioner är långt större än förväntat, samtidigt som det finns tydliga tecken på att många ederade verk letar sig in i konsertrepertoaren. För att stödja spridningen av verk och texter har Akademien låtit en grupp unga musiker besöka musikhögskolor och förberedande musikutbildningar och där spela ett urval verk samt presentera projektet. Satsningen på att i moderna former tillgängliggöra äldre svensk musik har kort sagt varit mycket lyckosam.

En annan bakgrund till önskan att permanenta Levande musikarv finns i två centrala organisationers stadigt krympande resurser. Musik- och teaterbiblioteket och Svensk musik ska tillhandahålla svensk komponerad musik, men har alltså allt mindre möjligheter att klara denna uppgift. I detta läge kan Levande musikarv möta det existerande behovet, till och med öka intresset för denna repertoar.

Ett tredje skäl till en permanentning handlar om möjligheten att tillgängliggöra svensk musik för en internationell krets av forskare, utövare och musikintresserad allmänhet.

Akademien vill i så fall på eget initiativ vidga sitt uppdrag genom att också inkludera skyddade verk, kanske helt ta bort den hitre tidsgränsen. Den publika databasen skulle i så fall bli den portal som kan tillgodose efterfrågan på svensk komponerad musik över huvud taget.

Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet
Författande av tonsättarbiografier har som nämnts inneburit att många tidigare okända uppgifter har kommit fram i ljuset. Den omständigheten har i sin tur väckt intresse för fördjupad forskning – hos både projektledare och författare. Därifrån har flera artiklar utvecklats, liksom några ansökningar om extern finansiering av forskning. Uppslag fattas inte. Under de författarträffar som projektledningen tagit initiativ till har frågan om fortsatt forskning varit central. Nämnvärt är också att några författare som en följd av publicerade tonsättarbiografier tillfrågats av Svenskt biografisk lexikon att skriva artiklar om tonsättarna i fråga, liksom att några använt sin inhämtade kunskap om vissa tonsättare till att skriva konsertintroduktioner.

Ett annat och viktigare uppslag handlar om att bygga på det genomförda projektet med biografiska texter om senare tiders tonsättare i Sverige, kompletterade med bibliografier, källöversikter och verkförteckningar. Med den odiskutabla framgång som det avslutade projektet haft, finns all anledning att utnyttja erfarenheter, arbetsmodeller, författarnätverk och andra tillgångar till att skapa en sammanhållen portal för svensk komponerad musik, äldre och nyare. En ansökan om ett sådant infrastrukturprojekt har inlämnats.  


Länkar till egna webbsidor

Levande musikarv

Writing Composer Biographies in the project Swedish Musical Heritage i Danish Musicology Online