Sara Eldén

Omsorg om barn i de köpta barnpassningstjänsternas tidevarv: En studie av barnflickor, barn och föräldrar.

En ny aktör har (åter)introducerats i svenska familjepraktiker: barnflickan. Den svenska välfärdsstatliga omsorgsmodellen utmanas idag av en växande privat marknad för barnomsorgstjänster, i form av RUT-avdragsgilla barnpassningsföretag och au pairer.
I detta projekt studeras konsekvenserna av barnpassningsmarknadens framväxt för familjepraktiker i Sverige. Vad innebär det för "görandet" av familj att delar av omsorgen om barnen idag kan köpas på en privat marknad? Barnflickeyrket utövas mitt emellan den privata och den offentliga sfären, och innefattar en spänning mellan omsorgslogik och marknadslogik. Barnflickan är dessutom ofta i en underordnad position i förhållande till sin arbetsgivare relaterat till klass och etnicitet. Detta kan antas påverka föräldrapraktiker och -ideal, barnflickans roll och relationer, samt barnens syn på och upplevelse av omsorgsrelationer. Genom intervjuer med de tre inblandade parterna - barnflickorna/au pairerna, föräldrarna och barnen - fångar denna studie de nya dimensioner och spänningar som den köpta barnpassningsmarknaden skapar i vardagens interaktioner och i familje- och omsorgsgörandet.
Det saknas forskning om barnpassningsmarknaden i Sverige, vilket innebär att projektet öppnar för en komparativ ansats där svenska förhållanden kan jämföras med internationella studier. Genom sitt barnperspektiv utgör projektet även en helt ny ingång i studiet av omsorg kring barn i de köpta barnvaktstjänsternas tidevarv.
Slutredovisning

Syfte och projektets utveckling

Det senaste decenniet har en ny form för barnomsorg vuxit fram i Sverige: barnflickor och au pairer. I och med RUT-avdragets införande 2007 har ett stort antal barnpassningsföretag etablerats, samtidigt som en marknad för au pairer vuxit fram. I detta forskningsprojekt har vi studerat hur familjepraktiker förändras när delar av omsorgen om barn i hemmet köps av anställda barnflickor och au pairer.

Genom intervjuer med barnflickor, au pairer, föräldrar och barn har projektet bidragit till den internationella forskningen om globala omsorgskedjor och köpta barnpassningstjänster. Projektet har även haft en för fältet ny teoretisk och metodologisk ingång, genom sin utgångspunkt i ett familjepraktik- och barnperspektiv och sin användning av innovativa metoder. Det är den första omfattade studien i världen som inkluderar barns perspektiv på den köpta privata omsorgen, och en av få studier som samlat in data från flera aktörer inblandade i samma familje- och omsorgspraktiker. Dessutom är den ett viktigt bidrag till familjeforskarfältet, inom vilket det tidigare saknats studier om betydelsen av privata omsorgstjänster.

Genomförande
I projektet har en stor mängd kvalitativa data samlats in. Sammanlagt har över 80 intervjuer genomförts; 26 barnflickor/au pairer, 28 föräldrar, samt 19 barn, och i vissa fall har informanterna intervjuats vid flera tillfällen. I syfte att fånga omsorgens komplexitet har olika innovativa kvalitativa metoder använts så som djupintervjuer baserade på dagböcker med de vuxna deltagarna, och koncentriska cirklar och rita-din-dag metoder med barnen. Därtill har marknaden studerats genom intervjuer med barnpassningsföretag/au pairförmedlingar, kyrkor som anordnar aktiviteter för au pairer, Skatteverket och Migrationsverket.

Docent Sara Eldén (forskningsledare) och fil. dr Terese Anving har gemensamt samlat in all data, författat publikationer och presenterat projektet i olika sammanhang.

Projektets resultat
Studien främsta bidrag är analysen av det osynliga omsorgsarbetets komplexitet och problematik. Själva utgångspunkten för barnflicke-/au pair praktiken är idén att omsorg kan delas upp: att vissa delar kan outsourcas, medan andra kan behållas av föräldrarna. Föräldrarna i studien reproducerar föreställningar om omsorgsarbetet som enkelt och väl avgränsat, vilket kan kontrasteras mot barnflickorna, au pairernas och barnens berättelser om vardagens komplexa och ofta mycket krävande praktiker. Diskrepansen mellan föreställningar om praktiken å ena sidan, och den upplevda situationen å den andra kan förklaras av att ”emotionella göranden” – nödvändiga för att omsorgssituationen ska fungera – ofta är förgivettagna och osynliggjorda, till och med för de som själva utför dem. Studien visar hur barnflickan blir familjens ”osynliga klister” som genom sitt komplexa omsorgsgörande får familjernas vardag att gå ihop.

Studien visar också hur den växande marknaden och acceptansen för köpta barnomsorgstjänster leder till nya formen av ojämlikheter, både inom och mellan familjer. Ojämlikheten inom familjen kommer av det görande av familj som barnflickan/au pairen involveras i: detta reproducerar i praktiken traditionella kvinnliga familjegöranden, men på ett sätt som osynliggörs ytterligare på grund av barnflickan/au pairens underordnande position, relaterad till genus, ålder, klass och i många fall också etnicitet/migrationsposition. Utåt sätt förverkligar familjerna ofta ett starkt jämställdhetsideal då anlitandet av barnflickor och au pairer möjliggör ett tvåförsörjarideal, och därtill ett föräldraskapsideal utan stress. På så sätt reproduceras ojämlikheter mellan familjer, då jämställdhet och ”gott föräldraskap” blir avhängigt ekonomiska resurser.

Ett annat viktigt bidrag är inkluderandet av barnens syn på den köpta omsorgen. Barnens berättelser visade tydligt på en förväntan om omsorg som ett emotionellt och reciprokt görande och var avgörande för att fånga diskrepansen mellan föreställningar om omsorg och den faktiska erfarenheten av att vara i en omsorgssituation. Barnen kan å ena sidan förstå varför föräldrarna anlitar barnflickor/au pairer till att ta hand om dem, å andra sidan kan de också vara kritiska, inte minst i de fall där de haft många olika barnflickor/au pairer som kommit och gått. Uppbrotten beskrivs som emotionellt jobbiga och resulterar ofta i att de försöker stänga av sina känslor inför ankomsten av nya barnflickor/au pairer.

Nya forskningsfrågor som genererats
Under projektets gång har ett antal nya frågor uppkommit. Genom de internationella forskarkontakter vi skapat under projektets gång har vi identifierat behovet av komparationer mellan det svenska fallet och privata barnpassningsmarknader i andra länder. Vi har inlett ett samarbete med nordiska och östeuropeiska forskare som forskar om omsorg och välfärdsstatliga förändringar, som resulterat i en kommande special issue (Journal of European Social Policy, red. Lena Näre och Lise Widding Isaksen), och planer för framtida mer omfattande komparativa studier.

Studien har också lett till att vi identifierat ett behov av att studera den generationsöverskridande, obetalda och ofta förgivettagna omsorgen som ges mellan mor- och farföräldrar, deras barn och barnbarn. I Sverige saknas kvalitativa studier om detta, och framförallt studier som utgår från ett barnperspektiv och inkluderar minderåriga barns syn på mor- och farföräldrars omsorg. Denna kunskapslucka har resulterat i forskningsansökan ”Intergenerational care in Sweden. A study of relationships, commitments, and doings of care in everyday family life” (inskickad).

Avslutningsvis har vi sett ett behov av att vidareutveckla praktikfokuserade metoder som syftar till att fånga den förgivettagna vardagen. Vi ser potentialer i den biografiska metoden, särskilt vad gäller forskning med barn. Detta är ett pågående projekt tillsammans med dr Hayley Davies, (University of Leeds, UK).

Projektets internationella dimensioner
Det har funnits ett stort internationellt intresse för projektet och vi ingår i flera internationella forskarsammanhang. Under projekttiden har vi varit del i att initiera och etablera det tvärvetenskapliga nordiska familjeforskarnätverket ”Significant others: Nordic studies in Family and Personal Life” (2016-00258/NOS-HS); vi har också varit aktiva i etablerandet av det nordiska och östeuropeiska nätverket ”North East Care Chains”; vi ingår i det europeiska nätverket ”Research Network for Domestic Workers Rights”; samt i det av Forte finansierade nationella nätverket ”Swedish Network for Family and Kinship studies”.

Vi har presenterat projektet vid ett flertal internationella konferenser, och vi har varit inbjudna föreläsare till Sociologisk institut Köpenhamns universitet, School of Education University of Leeds, School of Education University of Huddersfield, UK, samt även till flera viktiga svenska forskningsinstitutioner med internationellt renommé (se publikationslista).

Under delar av hösten 2017 var Eldén gästforskare vid School of Education, University of Leeds där hon arbetade tillsammans med dr Hayley Davies. Under projekttiden har också Davies (ht 2016) och Lena Näre, Helsingfors universitet (vt 2017), varit gästforskare vid Sociologiska institutionen, LU. Dessa utbyten har resulterat i två kommande publikationer (Davies & Eldén; Näre, Wide, Eldén & Anving).

Spridning av resultat
Analysen av det omfattande och unika materialet har genererat flera publikationer, och fler är på gång. I januari 2017 skrev vi kontrakt med förlaget Policy Press (Bristol University Press), och i mitten av juni 2018 sände vi in manuskriptet för monografin ”Nanny families: Practices of care by nannies, au pairs, parents and children in Sweden” (utgivning våren 2019). Boken fokuserar omsorgsbegreppet och vi vidareutvecklar feministisk forskning om emotionellt omsorgsgörande (DeVault, 1991; Mason, 1996) och argumenterar för nödvändigheten att omvärdera förståelsen av ’omsorg’ och ’familj’ i den globala omsorgskedjeforskningen (Andersson, 2000; Hochschild & Ehrenreich, 2002).

Hittills har vi publicerat två artiklar (peer-reviewed). I ”New ways of doing the ’good’ and gender equal family: Parents employing nannies and au-pairs in Sweden” (2016, Sociological Research Online), analyserar vi hur föräldrar talar om och legitimerar köpet av privata omsorgstjänster. I artikeln ”Precarious care labor: Contradicting working regulations and practices for au pairs in Sweden”, (2016, Nordic Journal of Working Life Studies), analyserar vi den inkongruens som vi identifierat i reglementen kring au pair arbete i Sverige, något som har konsekvenser för au pairers arbetsmiljö. Ytterligare en artikel, ”Nanny care in Sweden: The inequalities of everyday doings of care” är inskickad till Journal of European Social Policy (juni 2018). I denna lyfter vi fram olika sätt på vilka ojämlikhet görs i och mellan familjer genom köp av omsorgstjänster.

Under hösten 2018 kommer vi slutföra arbetet med tre artiklar, en med fokus på föräldraskapspraktiker, en om barns perspektiv på barnflicke-/au pair omsorg, och en med fokus på metoder och familjepraktikstudier. Vi kommer även samförfatta en jämförande svensk-finsk artikel om föräldrar som anlitar barnflickor och au pairer, med Lena Näre och Elisabeth Wide (University of Helsinki).

Intresset för projektet har varit stort även utanför akademin och vi har presenterat vid t ex Feministisk Festival Malmö, Fronesis forskarsamtal Göteborg, Arbetarrörelsens arkivs forskarstafett Stockholm, Antirasistiska filmdagar Malmö, och Folkuniversitet Helsingborg, samt deltagit i intervjuer i dagspress.

Publikationslista

Monografier:
Eldén, Sara and Anving, Terese (kommande 2019, kontrakterad bok) ”Nanny families: Practices of care by nannies, au pairs, parents and children in Sweden” Bristol: Policy Press (Bristol University Press)


Vetenskapliga artiklar:
Eldén Sara & Anving Terese (inskickad) “Nanny care in Sweden: The inequalities of everyday doings of care” Inskickad till Journal of European Social Policy.

Eldén Sara & Anving Terese (2016) “New ways of doing the ’good’ and gender equal family: Parents employing nannies and au pairs in Sweden,” Sociological Research Online, 21(4), 2
DOI: 10.5153/sro.4163 (OA)

Eldén Sara & Anving Terese (2016) “Precarious care labor: Contradictory work regulations and practices for au pairs in Sweden” Nordic Journal of Working Life Studies 6(4): 29-48
DOI: https://doi.org/10.19154/njwls.v6i4.5611 (OA)


Konferenspresentationer:
Eldén Sara & Anving Terese (2018) “Doing 'Good' and Gender Equal Family: Employing Nannies and Au Pairs in Sweden” (Symposia “Elite families in Scandinavia” Chairs: Dil Bach, Aarhus University, Denmark & Charlotte Faircloth, University of Kent, UK) 9th Congress of the European Society on Family Relations, Families through the lens of diversity, Porto 5-8 september 2018.

Anving Terese & Eldén Sara (2018) ”Nanny care in Sweden: Inequalities of everyday doings of care”, 9th Congress of the European Society on Family Relations, Families through the lens of diversity, Porto 5-8 september 2018.

Davies, Hayley & Eldén Sara (2018) “Researching materiality and children’s biographies”, 9th Congress of the European Society on Family Relations, Families through the lens of diversity, Porto 5-8 september 2018.

Eldén Sara & Anving Terese (2018) “Caring complexities: care situations and ambivalent expectations” Significant others, Oslo 25-26 april 2018.

Eldén Sara & Anving Terese (2018) “Nanny care in Sweden: Inequalities of everyday doings of care”, Sociologidagarna, Lund 7-9 mars 2018.

Eldén Sara & Anving Terese (2017) “Invisible family doings. Using the conceptual framework of family practices in researching nanny-families in Sweden”, NOS-HS Significant others Lund 23-24 oktober 2017.

Eldén Sara & Anving Terese (2017) “Capturing care: Methods for getting into everyday practices and relationships”, NOS-HS Significant others Köpenhamn 27-28 april 2017.

Eldén Sara & Anving Terese (2016) “Doing good nanny care: Nannies, au pairs, parents and children in Sweden”, NSA Knowledge-Making Practices and Sociology’s Global Challenge, Helsinki 11-13 augusti 2016.

Anving & Eldén (2016) “Precarious Care Labour: Au pairs in Sweden”, NSA Knowledge-Making Practices and Sociology’s Global Challenge, Helsinki 11-13 augusti 2016.

Eldén Sara & Anving Terese (2016) “Doing good nanny care: Nannies, au pairs, parents and children in Sweden”, Centre for Research on Families & Relationships International Conference: Unequal Families & Relationships, Edinburgh 13-15 juni 2016.

Eldén Sara & Anving Terese (2016) “New ways of doing (the gender equal and good) family. Nannies, au pairs and parents in Sweden”, Sociologidagarna, Uppsala 10-12 mars 2016.

Anving Terese & Eldén Sara (2016) ”Precarious Labour: Au pairs in Sweden”, Sociologidagarna, Uppsala 10-12 mars 2016.

Eldén Sara & Anving Terese (2016) “New ways of doing (the gender equal and good) family: nannies, au pairs and parents in Sweden”. ESA Differences, Inequalities and Sociological Imagination, Prag 25-28 augusti 2015.

Eldén Sara & Anving Terese (2015) “Nannies and au-pairs in Sweden: The privatized child care market”, NSA Exploring blind spots, Lund 14-16 augusti 2014.


Inbjudna föredrag:
Tema Barn Linköpings universitet, 7 november 2017:
“Caring complexities: Au pairs, nannies, parents and children in Sweden”

Högre allmänna seminariet i sociologi, Institutionen för samhällsstudier, Linnéuniversitetet 5 oktober 2017: “Precarious Care: Contradictory work regulations and practices for au pairs in Sweden”

Childhood Studies, School of Education, University of Leeds, 26 september 2017:
“Caring complexities: Theories and methods for researching children and care”

School of Education, University of Huddersfield 20 september 2017:
”Capturing care: Methods for getting into everyday practices and relationships”

Genusvetenskapliga institutionens högre seminarium, Lunds universitet, 5 april 2017:
“Doing good nanny care: Nannies, au pairs, parents and children in Sweden”

Sociologiskt institut Köpenhamns universitet 22 november 2016:
“Good nanny care? Au pairs, nannies, parents and children in Sweden.”

Seminariet för Föräldraskap, barn och ungdom i moderna familjekulturer, Socialhögskolan Göteborgs universitet, 9 november 2016:
”Omsorgsgörande från barns perspektiv.”

Familjeseminariet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Örebro universitet, 20 maj 2015:
”Omsorg om barn i de köpta barnpassningstjänsternas tidevarv: En studie av barnflickor, barn och föräldrar”

Högre allmänna seminariet i sociologi, Institutionen för samhällsstudier, Linnéuniversitetet 13 november 2014:
”Omsorg om barn i de köpta barnpassningstjänsternas tidevarv: En studie av barnflickor, barn och föräldrar.”


Populärvetenskapliga presentationer:

Folkuniversitetets Kunskapsklubben på Helsingborgs stadsteater 2 oktober 2017: ”Att sörja för de sina i en nyliberal tid”

Panelsamtal, Relationsinstitutet, Inkonst, 14 december 2016.

Antirasistiska filmdagar, Malmö, 15 november 2016: ”Nannys och au pairer i dagens Sverige”

Forskning Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek forskarstafett, Stockholm, 12 november 2016: ”Nannys och au pairer på Sveriges nya privatiserade barnomsorgsmarknad”

Forskarsamtal ”Familjen och nyliberalismen”, ABF Göteborg i samarbete med Fronesis Göteborg, 2 oktober 2016.

Paneldebatt ”Samtal om det obetalda arbetet: familjen i en nyliberal kontext”, Feministisk Festival Malmö (arrangör tidskriften Fronesis) 13 juni 2015.

Anslagsförvaltare
Lunds universitet
Diarienummer
P13-0603:1
Summa
SEK 4 468 150,00
Stödform
Projekt
Ämne
Sociologi (exklusive socialt arbete, socialpsykologi och socialantropologi)
År
2013