Projektets syfte, genomförande och vetenskapliga bidrag
Projektet belyser lantbruksdjurens platstagande i modern och samtida litterär och visuell konstkultur. Inriktningen anknyter till det växande fältet kulturella och kritiska djurstudier, som utmanar och vidgar humanioras traditionellt antropocentriska utgångspunkter genom att ägna djuren närvaro i kulturen särskild uppmärksamhet.
Upplägget för studien har förändrats från den ursprungliga planen framför allt på så sätt att dimensionen tid och temporalitet kommit att bli en centra dimension l i undersökningen och dess samläsning av sociala och symboliska mönster. Inläsningsarbetet och förstudierna ledde fram till en övertygelse om att människors relation till lantbruksdjur – en relation som i moderniteten i hög grad präglas av vår makt över deras  tid – respektive konsternas berättande om lantbruksdjur, där framställningsformen skapar tidsliga villkor, hänger ihop och ger ömsesidigt stöd åt varandra.

Under moderniteten har lantbruksdjur såsom grisar, kor, oxar, kycklingar, hästar med flera i ökande grad utsatts för ett tidsligt förtryck. Dessa arter utnyttjas för arbete och produktion av kroppsmassa/kött och mejerivaror med mera, genom en totalitär mänsklig kontroll över deras tid: livsfaser, reproduktion och inte minst livslängd, allt regleras för största möjliga produktivitet. Människor är förvisso införlivade i och begränsade av samma kapitalistiskt pådrivna krononormativa nytto-system, och vissa människor under hårdare biopolitiska villkor än andra. En skillnad är dock att inom den mänskliga världen hålls hoppet om en bättre och annorlunda framtid vid liv, med hjälp av det symboliska systemets många variationer av berättelser om historisk utveckling, frihetsrörelser, personliga framsteg, bildungroman-mognad. Slaveriets avskaffande har den symboliska ordningens stöd.

De domesticerade lantbruksdjur som på extrema sätt ålagts en mänskligt konstruerad krononorm har istället i hög grad skrivits ut ur historiografi och konstnärligt berättande, och när de förekommer i dessa skildringar är det även där, i fiktionen, ofta under tidsliga villkor hårt styrda av mänskliga intressen.

Projektet kom utifrån dessa grundläggande insikter att inriktas på närläsning av ett konstnärligt material där lantbruksdjur trots ”försvinnandets” trend faktiskt är närvarande, för att pröva hur tidens villkorande av levande och konstnärligt framställda lantbruksdjur kan se ut och hänga samman. En viktig inspirationskälla blev litteraturvetaren Elizabeth Freemans studie Time Binds (2011), där hon visar att queera (människo-)kroppar tenderar marginaliseras i krononormativt framtidsinriktade narrativ, medan dessa får bättre möjlighet att ta plats när den linjära tiden ger vika för vad Freeman kallar ”queer tid”. Min snart färdigställda monografi med arbetsnamnet Zooësis – lantbruksdjuren i konstkulturen (antagen för publicering 2019 ) kan i delar ses som en överföring av Freemans resonemang till lantbruksdjurens domän.

Studien undersöker ett brett material av moderna och samtida konstnärliga uttryck, med lantbruksdjurens närvaro som gemensam faktor. Kapitlen kretsar kring ”historieskrivning”, ”nostalgi”, ”relationella tidsligheter” och ”spökande lantbruksdjur”.
Jag tar i kapitel ett avstamp i arbetarlitteraturens historieskrivning om det moderna Sveriges framväxt och iakttar där hur lantbruksdjur ofta finns med, men skrivs ut ur berättelserna så snart mänskliga (lantarbetares) framsteg och framtid fokuseras. Kapitlet diskuterar den onda cirkel som uppstår då människorna tömmer lantbruksdjurens liv på framtidshopp, och därmed gör dem omöjliga som subjekt i utvecklingsnarrativet, varmed föreställningen om djuren som ointresserade av framtid cementeras och vi kan fortsätta tömma deras liv på framtidshopp.

I kapitel två undersöks en motreaktion mot denna aspekt av moderniseringen: människans nostalgiska längtan ”tillbaka” till lantbruksdjuret och detta djurs förmenta ”tidlöshet”; de genrer som synas är pastoralen och ”post-pastoralen”. I kapitel tre undersöks en rad konstnärliga exempel (Marlen Haushofer, Lydia Davis, Les Murray, Miru Kim) som experimenterar med annorlunda (tidsqueera) tidsframställningar än det framtidsdrivna teleologiskt narrativet, vilket här och var resulterar i alternativa gestaltningar av relationer mellan människa och lantbruksdjur. Människan gör i dessa verk gör avkall på sin makt över djurens tid och låter djuren få inflytande över rytmer och tidrum. Kapitel fyra läser, med inspiration från Derridas ”hauntologi” verk där lantbruksdjur som slaktats/offrats med litteraturens och konstens hjälp ges utrymme att återkomma, som ”spöken” för att påminna om sin historia. Jag läser dessa verk som ett slags kollektiv traumabearbetning, som genom att bryta kausalitetens tidsförlopp, låter dået bryta igenom nuet med hopp om att tvinga fram en annan framtid (Ted Hughes, Sonja Åkesson, Nandipha Mntambo m fl)

Arbetets vetenskapliga bidrag framgår av skildringen ovan. Viktigast på ett övergripande plan torde vara framlyftandet av den konstnärliga framställningens tidsdimension som betydelsefull för vilka djur-människa-relationer som vi kan föreställa oss. Studien ringar in ett inom djurstudiefältet hittills outforskat komplex, visar på dess relevans i olika konstformer och föreslår en rad, som jag hoppas, ögonöppnande läsningar. Läsningarna ger inblick i hur konstnärliga gestaltningar kan stödja och/eller ompröva befintliga (makt)relationer och hur läsaren genom att rikta uppmärksamheten mot djuren kan upptäcka icke-privilegierade tolkningsmöjligheter och embryon till andra framtider än de som upprepar mer av samma (förtryck av lantbruksdjur).

Vägen fram till det monografimanus som håller på att färdigställas har inneburit en omfattande och mångsidig inläsning, besök på relevanta utställningar samt närvaro under ett antal repetitioner på Orionteatern under uppsättningen av musikdramat Hjälp sökes som uppfördes med ett stort antal verkliga djur i ensemblen. Viktigt för genomförandet har varit de kollegiala kontakter och samtal inom djurstudiefältet som nämns i nästa avdelning. I slutfasen av arbetet har jag fått värdefulla granskningar av bokmanuset av litteraturforskaren Elisabeth Friis, Lunds universitet, konstnärliga forskaren och författaren Mara Lee, samt litteraturvetaren och estetikern Karl Axelsson, Södertörns högskola.

Projektets internationella dimensioner och akademiska förmedling
Djurstudiefältet är internationellt och mitt projekt går i dialog främst med amerikansk och europeisk forskning. Monografin kommer först att ges ut på svenska (Glänta Produktion och Makadam har båda antagit manuset) och har skrivits i en relativt lättillgänglig form som hoppas kunna tala till en bredare krets än djurstudiespecialister. Samtal förs med Palgrave Macmillan, eftersom studiens huvudsakliga läsekrets kan tänkas vara engelskspråkig. Översättning- och språkgranskningsarbete pågår och provkapitel kommer att inskickas till förlaget under hösten 2018.

Under projekttiden har olika delar av arbetet presenterats och emottagit expertkommentarer i en rad internationella och inhemska sammanhang. Jag har regelbundet deltagit i möten inom forskningsnätverket HumAnimal Group vid Uppsala universitet http://www.gender.uu.se/forskning/forskning-vid-centrum/humanimal-group/, samt upprätthållit internationella kontakter inom olika djurstudienätverk med bl a Susan McHugh, Annie Potts, Philip Armstrong, Manuela Rossini m fl.

Konferenser, symposier och gästföreläsningar i Sverige och utlandet där delar av arbetet ventilerats listas nedan:
12 mars 2018 ”Relationella tidsligheter. Om litterära försök att göra icke-krononormativ tid med kor och grisar”, gästföreläsning/Högre seminarium, Litterär Gestaltning, Valand
22 jan 2018 gästföreläsning, "The Human-Animal Relation: Cultural representations" vid CEMUS, Uppsala universitet
4-6 maj 2017 "Ecocriticism": conference paper: ”Listening for the ghostly voices of animals in literature” Mälardalens högskola, Västerås.
26 Jan 2017 HAS@SU conference, paper: ”Teaterns berättelser om kommunikation mellan arter”, Stockholms universitet.
14-17 juni 2016 ”SLSA Conference: Control”, paper: ”Reading Time and Animals”, Stockholms Universitet
14 april 2016 minisymposium "Gender and Animals", paper: “Cow-Woman and Pig-Man. Zoo-poetic voices folding the rough textures of time”,  Centre for Gender Research, Uppsala university.
17-20 mars 2016 ACLA annual meeting "Zoo Poetics", paper: ”The untimelyness of literary cows and pigs”, Harvard University, Boston, US.
4-6 juni 2015 "Ethics of Storytelling: Historical Imagination in Contemporary Literature, Media and Visual Arts", conference paper: ”Telling stories about farmed animals and in vitro meat futures”, Turku university, Åbo-Turku, FIN.
10 april 2015 HumAnimal Group seminar, ”Animals and Time: a work in progress”, Centre for Gender Research, Uppsala university.
16 mars 2015 gästföreläsning, "The Human-Animal Relation: Cultural representations" vid CEMUS, Uppsala universitet
29 januari 2015 HAS@SU conference, Stockholm University
25 oktober 2014, "Animals: Ethics, Sustainability, Sentience Conference", Edge Hill University, UK

Den kunskap projektet genererat har även kommit magisterstudenter till del genom min kurs ”Att läsa fram djuren”,  7,5 hp som jag i år för tredje gången ger på inst för litteraturvetenskap, Södertörns högskola.

Kunskapsspridning och samverkan utanför vetenskapssamhället
Förutom de akademiska presentationerna listade ovan har kunskap från projektet förmedlats utanför universitetsmiljön, exempelvis vid gästföreläsning på Biskops-Arnös Folkhögskola (författarlinjen) samt vid paneldeltagande på Scenkonstföreningen Skogen i Göteborg. Kunskap från projektet har också varit en förutsättning för gästredaktörskap för två tidskriftsnummer på tema Djur, först Glänta nr 2, 2015 sedan Fronesis nr 55-56 2017, samt för de populärvetenskapliga tidskrifts- och tidningsartiklar i relaterade ämnen som publicerats.