Daniel Solling

Digitalisering och katalogisering av stambokssamlingen vid Uppsala universitetsbibliotek

Syftet med projektet är att digitalisera och katalogisera den stambokssamling som finns vid Uppsala universitetsbibliotek (UUB). Katalogen kommer att tillgängliggöras dels digitalt på Internet dels som tryckt bok. Stamböcker är ett slags vänskapsalbum som främst fördes av studenter och senare även av andra från 1500-talet och framåt. I en stambok samlade man på bidrag, s.k. tillskrifter, från vänner och bekanta. Tillskrifterna består oftast av ett citat eller tänkespråk och en dedikation med uppgift om plats och datum för nedtecknandet samt nedtecknarens underskrift. Härigenom ger stamböcker unika inblickar i kulturell utveckling över tid och genom att följa inläggen i olika stamböcker kan de viktiga sociala nätverk som uppstod i Europa under dessa århundraden analyseras. Stamböckerna vid UUB har ett stort kulturhistoriskt värde och i samlingen finns bl.a. Carl Peter Thunbergs och Albert Engströms stamböcker samt tillskrifter från bl.a. Carl von Linné, H.C. Andersen, Alexander von Humboldt och Isaac Newton. En digitalisering och katalogisering enligt internationella standarder skulle möjliggöra ny nationell och internationell forskning på materialet. I dagsläget föreligger en maskinskriven förteckning över stamböckerna vid UUB. Den planerade katalogen blir fullt sökbar och fritt tillgänglig i UUB:s digitala plattfort Alvin och kataloginformationen länkas till de digitaliserade bilderna.
Slutredovisning

Projektet Digitalisering och katalogisering av stambokssamlingen vid Uppsala universitetsbibliotek inleddes i februari 2015 och hade som syfte att digitalisera och katalogisera den stambokssamling som finns vid Uppsala universitetsbibliotek (UUB). Digitaliseringen och katalogiseringen skulle ske enligt internationella standarder. Målet var att tillgängliggöra katalogen både digitalt på Internet och som tryckt bok och att detta skulle leda till ny nationell och internationell forskning på materialet. Den digitala katalogen skulle bli fullt sökbar och fritt tillgänglig på Internet i portalen för digitalt kulturarv, Alvin, och kataloginformationen skulle länkas till de digitaliserade bilderna.

Utgångspunkten var att det fanns 140 stamböcker i UUB:s samlingar men efter att tre stamböcker inkommit till UUB precis i början av projektet och en inventering av magasinens okatalogiserade material genomförts steg antalet stamböcker att katalogisera till 156 stycken.

Samtliga dessa 156 stamböcker har under projektets gång digitaliserats enligt internationell standard och 155 av dem finns fritt tillgängliga på Alvin. Bilderna av den sista stamboken kan av upphovsrättsliga skäl inte tillgängligöras på Internet.

Stambokskatalogisering innehåller enligt internationell standard två nivåer, dels en övergripande katalogisering och dels en djupkatalogisering där varje hälsning, s.k. tillskrift, i stamboken i fråga katalogiseras och bl.a. tillskriftlämnarens namn samt datum och plats för nedtecknandet och de språk som förekommer i tillskriften anges. Samtliga 156 stamböcker har katalogiserats på övergripande nivå och dessa katalogposter har tillgängliggjorts i Alvin. Den övergripande katalogiseringsnivån är nödvändig för att forskare skall kunna arbeta med det digitaliserade materialet. Vad beträffar djupkatalogiseringen är 55 stamböcker helt klara och slutgiltigt inlagda i Alvin. Det betyder att sammanlagt 2728 tillskrifter hade katalogiserats vid projektets slut. Anledningen till att samtliga stamböcker ej har kunnat djupkatalogiseras inom projektets tidsram är att olika moment avseende digitalisering och katalogisering tog längre än beräknat i ansökningen. När vi insåg att alla stamböcker inte skulle hinna djupkatalogiseras valde vi att koncentrera oss på att katalogisera de äldsta, för forskarvärlden mest relevanta och svårtillgängliga stamböckerna.

Den stora avvikelsen från den ursprungliga planen är att inte alla stamböcker har kunnat djupkatalogiseras. Anledningen härtill är ett par oförutsedda tekniska och metodiska problem. Ett är att det tog längre tid än planerat att få ett fungerande digitaliseringsflöde på plats och att sedan digitalisera stamböckerna. Digitaliseringen innebar en hel del mer arbete än planerat för projektledaren, vars huvuduppgift skulle vara att katalogisera stamböckerna och som egentligen inte skulle lägga ned mycket arbetstid alls på digitaliseringen, vilket nu blev fallet.

Ett annat problem som uppstod tidigt i projektet var att Alvin inte visade sig vara så anpassat för stambokskatalogisering som man trodde. Alvin var vid projektets början ett relativt nyutvecklat verktyg och stamboksprojektet blev ett slags pilotprojekt för Alvin beträffande både att fungera för externfinansierade projekt och den här materialtypen. Under det första projektåret måste därför anpassningar av Alvin göras för att passa för stambokskatalogisering. Detta ledde till en viss fördröjning av digitaliseringen och katalogiseringen. Den positiva sidan av det är att det blev uppenbart att Alvin som system uppvisar stor flexibilitet och kan anpassas till ett komplext material som t.ex. stamböcker.

Ytterligare ett problem var att det visade sig att Alvin var ett betydligt långsammare katalogiseringsverktyg än det tyska verktyg som vi utgått från när vi i vår ansökan beräknade den tidsåtgång som skulle krävas för att katalogisera, och då speciellt djupkatalogisera stamböckerna. Dock har Alvin stora fördelar avseende funktioner och visning av de digitaliserade bilderna samt kopplingen mellan dessa och katalogposten. Detta har påpekats som en stor förtjänst av stamboksforskare som känner till båda verktygen. Vi bedömde på ett tidigt stadium att fördelarna med att använda Alvin övervägde nackdelarna. För att snabba på katalogiseringen infördes också ett antal tekniska lösningar som har med inmatning av metadata i Alvin att göra. Att vissa moment i djupkatalogiseringen tog längre tid än beräknat blev dock oundvikligt.

En avvikelse från den ursprungliga planen är dessutom att det inte kommer att komma en tryckt katalog över UUB:s stamböcker utan att den digitala katalogen anses räcka. I samband med halvtidsredovisningen bestämdes att avstå en tryckt katalog för att istället få mer tid till att djupkatalogisera så många av stamböckerna som möjligt. En annan åtgärd för att få så mycket tid som möjligt över till djupkatalogiseringen var att för några av de senare stamböckerna med relativt kända ägare sänka ambitionsnivån avseende stamboksägarnas biografier i auktoritetsposterna över dessa personer i Alvin. Vidare måste den konferens om stamböcker som planerades att genomföras vid UUB under 2018 ställas in på grund av tidsbrist.

Det är svårt att uttala sig om exakt hur de digitala stamboksposterna har använts till annan forskning än den som kunnat bedrivas inom ramen för projektet. Vad som med säkerhet kan sägas är dock att såväl forskare vid Stockholms universitet, Umeå universitet, Institutet för språk och folkminnen, Friedrich-Alexander Universität-Erlangen-Nürnberg som Szegeds universitet har använt sig av materialet i sin forskning. Dessutom inkommer det frågor beträffande stambokssamlingen från forskare runtom i världen och flera forskare meddelat att deras forskning har underlättats av att UUB:s stamböcker finns digitalt tillgängliga och är katalogiserade.

Projektet har varit internationellt till sin karaktär med en av projektdeltagarna verksam i Tyskland. Dessutom har internationellt samarbete funnits med stamboksforskare och heraldiker i framför allt Tyskland och Ungern, men även Frankrike, Storbritannien och Nederländerna.

Under projekttiden har projektets medarbetare (och en stambok ur UUB:s samlingar) deltagit vid en stamboksutställning vid Bibliothèque nationale et universitaire i Strasbourg. Det rör sig om en stambok som, troligen under 1800-talet, delades på och ur vilken lösa blad befinner sig på tre olika bibliotek: Württembergische Landesbibliothek i Stuttgart, Koninklijke Bibliotheek i Haag och UUB. I samband med denna utställning förekom ett samarbete mellan medarbetare vid dessa tre bibliotek.

Dessutom genomförde projektledaren under hösten 2016 två resor till olika kulturarvsinstitutioner i Tyskland som har viktiga stambokssamlingar. Under resan knöts viktiga kontakter och det gavs möjlighet att diskutera hur man vid dessa institutioner arbetar med sina stambokssamlingar avseende bl.a. katalogisering och digitalisering. De institutioner som besöktes var: Staatsbibliothek zu Berlin – Preußischer Kulturbesitz, Museum Europäischer Kulturen (Berlin), Deutsches historisches Museum (Berlin), Universitätsbibliothek Leipzig, Sächsische Landesbibliothek – Staats- und Universitätsbibliothek Dresden, Universitäts- und Landesbibliothek (Halle), Herzogin Anna Amalia Bibliothek (Weimar), Bayerische Staatsbibliothek (München), Germanisches Nationalmuseum (Nürnberg), Stadtarchiv och Stadtbibliothek (båda Nürnberg), Stadtarchiv och Universitätsbibliothek (båda Erlangen) samt Staatsbibliothek Bamberg.

Projektet har under projekttiden varit placerat vid Kulturarvsavdelningen vid UUB och arbetet har varit integrerat i UUB:s verksamhet. Stamböckerna har katalogiserats i Alvin, som drivs av UUB. Att katalogiseringen skett i Alvin garanterar ett långsiktigt underhåll och bevarande av katalogposterna. Alvin är öppet för alla att använda och kostnadsfritt. UUB har dessutom skapat en hemsida med information om stambokssamlingen och om det RJ-finansierade projektet (http://www.ub.uu.se/hitta-i-vara-samlingar/verk-och-samlingar-i-urval/stambocker). Det är meningen att hemsidan skall finnas kvar även efter att projektet har avslutats. På sidan finns även en direktlänk till den digitala stambokskatalogen.

Publikationslista

Losert, Kerstin och Daniel Solling (2016): Eine Europäische Angelegenheit. Das Stammbuch Johann Lorenz Frobenius. I: Losert, Kerstin och Aude Therstappen (utg.): Alter ego. Freundschaften und Netzwerke vom 16. bis zum 21. Jahrhundert . Strasbourg. S. 72–77

Losert, Kerstin och Daniel Solling (2016): Une affaire européene. Le livre d’amitié de Johann Lorenz Frobenius. I: Losert, Kerstin och Aude Therstappen (utg.): Alter Ego. Amitiés et réseaux du XVIe au XXIe siècle. Strasbourg. S. 70–75.

Solling, Daniel (2016): Stamböcker – dåtidens sociala medier. I: Arte et Marte. 70.1. S. 16–18.

Solling, Daniel (2016): Till mina vänner. Faksimil av Johann Samuel Pillings studentstambok från 1720-talet. Med inledning, transkription och kommentarer av Daniel Solling. (Scripta minora Bibliothecae regiae Universitatis Upsaliensis, 15). Uppsala.

Solling, Daniel (2018): Eine Reise durch fünf Jahrhunderte. Einblicke in die Stammbuchsammlung der Universitätsbibliothek Uppsala. I: Frank Thomas Grub och Dessislava Stoeva-Holm (utg.): Emotionen. Beiträge zur 12. Arbeitstagung schwedischer Germanistinnen und Germanisten Text im Kontext in Visby am 15./16. April 2016. Berlin. S. 13–35.

Anslagsförvaltare
Uppsala universitetsbibliotek
Diarienummer
IN14-0044:1
Summa
SEK 3 795 000,00
Stödform
Infrastruktur för forskning
Ämne
Övrig annan humaniora
År
2014