TIDIG UTVECKLING HOS SPÄDBARN MED RISK FÖR AUTISM OCH ADHD: EN LONGITUDINELL STUDIE MED FOKUS PÅ DIVERGENTA OCH KONVERGENTA MEKANISMER
Autism och Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) är vanligt förekommande utvecklingsrelaterade funktionshinder som är förknippade med lidande och stora kostnader för samhället. I nuläget finns ingen bot, och kunskapsbrist kring orsaker har resulterat i ofokuserad behandlingsforskning. Inom utvecklingspsykologin har vi en unik möjlighet att belysa processer som föregår beteendesymptomen, och kan därigenom bana väg för nya tidiga riktade behandlingsinsatser. Informativa kohorter - småsyskon till barn med autism eller ADHD diagnos - kommer studeras longitudinellt under spädbarnstiden. Vi förväntar oss att tidiga uppmärksamhetsproblem kommer att predicera risk för utveckling av autism så väl som ADHD, men också att kunna identifiera tidiga tecken som är diagnos-specifika. Syskonstudien kommer att kombineras med en studie av fem månader gamla tvillingar, för att undersöka betydelsen av arv och miljö för tidiga utvecklingsprocesser som tros vara knutna till autism eller ADHD. Programmet spänner över humaniora och samhällsvetenskap, medicin och hälsa samt teknikvetenskap och inkluderar experter från svenska och utländska lärosäten. Det är ett ambitiöst program, men eftersom det tar avstamp i befintlig infrastruktur och pågående projekt, är det fullt genomförbart. Programmet kommer att bidra till utvecklingspsykologisk teoribildning beträffande typisk och avvikande utveckling, och kan påskynda tidig screening och behandling.
Slutredovisning
Projektets syfte samt utveckling.
Autism och Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) är vanligt förekommande utvecklingsrelaterade funktionshinder. Kunskapsbrist kring orsaker och tidig utveckling är ett hinder för behandlingsforskning. Målet med projektet har varit att belysa processer som föregår beteendesymptomen, och kan därigenom bana väg för nya tidiga riktade behandlingsinsatser. Ett fokus i studien är på avancerade och barnvänliga metoder så som eye tracking (mätning av spädbarns blickbeteende) och elektroencefalografi (mätning av hjärnaktivitet). Samtidigt har vi mätt mer kvalitativa aspekt, så som föråldra barn interaktion, samt kliniska mått, så som symptom på autism och ADHD. Projektets utveckling har i all huvudsak följt den plan som beskrevs i ansökan, och har redan nu lett till ett flertal viktiga fynd och vetenskapliga publikationer, inklusive i ledande tidskrifter som Nature Communications och Biological Psychiatry.
Kort om genomförandet.
I enlighet med ansökan har arbetet varit uppdelat i tre delar:
1) En longitudinell tvillingstudie av spädbarn. Syftet med detta har varit att skapa en normativ databas med vilken vid kan jämföra resultat från kliniska grupper, samt att genom beteendegenetiska analyser kunna bedöma betydelsen av genetiska och miljömässiga faktorer för variation i olika beteenden/fenotyper. Studien är unik i sitt slag i världen. Vi har även skapat en applikation som kan samla in ögonrörelsedata via privata iPads, och genomfört en studie som validerat denna metod på spädbarn.
2) En longitudinell studie av spädbarn vars syskon har autism eller ADHD. Syftet med detta har varit att kartlägga tidiga utvecklingsprocesser som förebådar diagnos/symptom senare i barndomen.
3) En uppföljningsstudie av en tidigare spädbarnskohort, som vi inom ramen för detta RJ projekt har testat vid 6 års ålder. Syftet med detta var att titta på stabilitet i tidiga diagnoser över förskoleåldern, så som autism och ADHD.
Samtliga delar har i all huvudsak genomförts enligt planen, även om covid19 pandemin har lett till en del förseningar under projektets två sista år. Vi har totalt sätt genomfört testningar av över 1000 unika barn inom ramen för projektet, och varje barn har i regel deltagit vid ett flertal olika undersökningstillfällen. Det är alltså en betydande databas som byggts upp, som kommer att kunna utnyttjas också framöver till olika typer av analyser och uppföljningar. De första åren var fokus på rekrytering av personal och deltagare, etikansökningar samt praktiska förberedelser. Senare i projektet har fokus flyttats mer till analys och rapportering, och denna fas kommer att fortsätta några år till baserat på de genererade data.
Projektets tre viktigaste resultat, samt ett resonemang om projektets slutsatser.
En del för projektet viktiga resultat är ännu inte publicerade, och vi fokuserar här på det som redan är publicerat:
1) En djupare förståelse av utvecklingsprocesser som förebådar autismdiagnos. Vi har i flera publikationer kunnat visa att barn som senare får autismdiagnos redan i spädbarnstiden bearbetar olika typ av sinnesintryck på ett annorlunda sätt jämfört med andra barn. De verkar vara mer känsliga både för ljus (Nyström et al 2018) och ljudintryck (Rudling et al 2021) i kombination med att ha svårigheter med att uppfatta temporala samband mellan information från olika sinnen (Falck-Ytter et al, 2018). Dessa fynd antyder att även om autism definieras av symptom inom området social-kommunikation, så är de tidigaste tecknen på autism inte knutna specifikt till social funktioner, utan verkar ha med basal uppmärksamhet/perception att göra.
2) Det är möjligt att genomföra storskaliga tvillingstudier av spädbarn med eye tracking och EEG metod (Falck-Ytter et al 2021) och denna typ av data kan leda till helt nya resultat och frågeställningar (Portugal et al 2022). Exempelvis har vi visat att spädbarns pupillstorlek i stor utsträckning återspeglar genetisk variation, och är korrelerat med risk för psykiatriska diagnoser som framträder långt senare i livet (Portugal et al 2022). Denna delstudie öppnar för helt nya frågor/analyser av relevans både för vår förståelse av typisk och atypisk utveckling.
3) Fördjupad förståelse av likheter och olikheter mellan tecken på autism och ADHD under spädbarnstiden, i termer av uppmärksamhetsfunktioner och temperamentsdrag (Hendry et al 2020; Konke et al 2021). Dessa fynd kan få betydelse för framtida behandlingsforskning för respektive diagnos, exempelvis i vilken utsträckning det är nödvändigt att differentiera mellan olika diagnoser när man tar fram strategier för tidig intervention.
Eventuellt nya forskningsfrågor.
Projektet har lett till flera nya forskningsfrågor, exempelvis:
1) Hur hänger problem med uppmärksamhet och perception under den tidiga spädbarnstiden ihop med senare problem med social kommunikation (symptom på autism)? Vilka utvecklingsskeenden kan förklara detta samband? Denna frågeställning arbetar vi nu aktivt med och kommer att utgöra grunden för framtida anslagsansökningar.
2) Vilken betydelse spelar skillnader i spädbarns tarmflora för utveckling av hjärnan och beteende? Denna fråga studeras numera inom ramen för Tvärvetenskaplig forskningsprogram finansierat av VR, där projektdeltagare ingick som medsökande.
Hur projektgruppen har spridit forskningen och resultaten samt om och hur samverkan skett.
Resultaten har spridits primärt genom publicering i vetenskapliga tidskrifter med Open Access (se nedan). Vi har även presenterat studien/resultat på internationella och nationella konferenser (e.g. Autism Winter Days, Yväskylä (2016), Congress of the European Society of Child Neurology, Lugano (2016), SIKON, Odense (2016), Attention-Riks, Stockholm (2016), ASFAR, Perth (2016), Autismus Deutschland, Dortmund (2017), International Summit and Conference Behavior Analysis and Autism in Higher Education, Stockholm (2018), Swedish Physiotherapy Meeting, Stockholm (2018), EUNETHYDIS, Edinburgh (2018), NordCAP, Turku (2018), Autism Germany ICF Conference, Stuttgart (2018), Meeting of Minds, Copenhagen (2018), EUNETHYDIS, Lisbon (2019), Aktiv & Ung, Bergen (2019), Autism Europe (2019), Fokus på Autism och andra NPF, Stockholm (2019), Swiss Pediatric Society, Bellinzona (2019), Swedish Child and Adolescent Psychiatry Annual Meeting, Stockholm (2020), International Society for Autism Research, Seattle (2020), Behavior Genetics Annual Meeting, virtual meeting (2021), International Congress on Twin Studies, Budapest (2021)), samt genom interaktion med olika intressenter (via sociala medier, utbildningstillfällen för kliniker osv). Gällande det sista har vi haft flera samverkansträffar med Autismcenter för små barn och ADHD center i Stockholm, både för att stimulera rekrytering till studien men också för att få tillstånd kunskapsutbyte mellan forskare och kliniker. Vi har också regelbunden kommunikation med föräldrar till barn med autism/ADHD, primärt genom vår facebook sida.
Autism och Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) är vanligt förekommande utvecklingsrelaterade funktionshinder. Kunskapsbrist kring orsaker och tidig utveckling är ett hinder för behandlingsforskning. Målet med projektet har varit att belysa processer som föregår beteendesymptomen, och kan därigenom bana väg för nya tidiga riktade behandlingsinsatser. Ett fokus i studien är på avancerade och barnvänliga metoder så som eye tracking (mätning av spädbarns blickbeteende) och elektroencefalografi (mätning av hjärnaktivitet). Samtidigt har vi mätt mer kvalitativa aspekt, så som föråldra barn interaktion, samt kliniska mått, så som symptom på autism och ADHD. Projektets utveckling har i all huvudsak följt den plan som beskrevs i ansökan, och har redan nu lett till ett flertal viktiga fynd och vetenskapliga publikationer, inklusive i ledande tidskrifter som Nature Communications och Biological Psychiatry.
Kort om genomförandet.
I enlighet med ansökan har arbetet varit uppdelat i tre delar:
1) En longitudinell tvillingstudie av spädbarn. Syftet med detta har varit att skapa en normativ databas med vilken vid kan jämföra resultat från kliniska grupper, samt att genom beteendegenetiska analyser kunna bedöma betydelsen av genetiska och miljömässiga faktorer för variation i olika beteenden/fenotyper. Studien är unik i sitt slag i världen. Vi har även skapat en applikation som kan samla in ögonrörelsedata via privata iPads, och genomfört en studie som validerat denna metod på spädbarn.
2) En longitudinell studie av spädbarn vars syskon har autism eller ADHD. Syftet med detta har varit att kartlägga tidiga utvecklingsprocesser som förebådar diagnos/symptom senare i barndomen.
3) En uppföljningsstudie av en tidigare spädbarnskohort, som vi inom ramen för detta RJ projekt har testat vid 6 års ålder. Syftet med detta var att titta på stabilitet i tidiga diagnoser över förskoleåldern, så som autism och ADHD.
Samtliga delar har i all huvudsak genomförts enligt planen, även om covid19 pandemin har lett till en del förseningar under projektets två sista år. Vi har totalt sätt genomfört testningar av över 1000 unika barn inom ramen för projektet, och varje barn har i regel deltagit vid ett flertal olika undersökningstillfällen. Det är alltså en betydande databas som byggts upp, som kommer att kunna utnyttjas också framöver till olika typer av analyser och uppföljningar. De första åren var fokus på rekrytering av personal och deltagare, etikansökningar samt praktiska förberedelser. Senare i projektet har fokus flyttats mer till analys och rapportering, och denna fas kommer att fortsätta några år till baserat på de genererade data.
Projektets tre viktigaste resultat, samt ett resonemang om projektets slutsatser.
En del för projektet viktiga resultat är ännu inte publicerade, och vi fokuserar här på det som redan är publicerat:
1) En djupare förståelse av utvecklingsprocesser som förebådar autismdiagnos. Vi har i flera publikationer kunnat visa att barn som senare får autismdiagnos redan i spädbarnstiden bearbetar olika typ av sinnesintryck på ett annorlunda sätt jämfört med andra barn. De verkar vara mer känsliga både för ljus (Nyström et al 2018) och ljudintryck (Rudling et al 2021) i kombination med att ha svårigheter med att uppfatta temporala samband mellan information från olika sinnen (Falck-Ytter et al, 2018). Dessa fynd antyder att även om autism definieras av symptom inom området social-kommunikation, så är de tidigaste tecknen på autism inte knutna specifikt till social funktioner, utan verkar ha med basal uppmärksamhet/perception att göra.
2) Det är möjligt att genomföra storskaliga tvillingstudier av spädbarn med eye tracking och EEG metod (Falck-Ytter et al 2021) och denna typ av data kan leda till helt nya resultat och frågeställningar (Portugal et al 2022). Exempelvis har vi visat att spädbarns pupillstorlek i stor utsträckning återspeglar genetisk variation, och är korrelerat med risk för psykiatriska diagnoser som framträder långt senare i livet (Portugal et al 2022). Denna delstudie öppnar för helt nya frågor/analyser av relevans både för vår förståelse av typisk och atypisk utveckling.
3) Fördjupad förståelse av likheter och olikheter mellan tecken på autism och ADHD under spädbarnstiden, i termer av uppmärksamhetsfunktioner och temperamentsdrag (Hendry et al 2020; Konke et al 2021). Dessa fynd kan få betydelse för framtida behandlingsforskning för respektive diagnos, exempelvis i vilken utsträckning det är nödvändigt att differentiera mellan olika diagnoser när man tar fram strategier för tidig intervention.
Eventuellt nya forskningsfrågor.
Projektet har lett till flera nya forskningsfrågor, exempelvis:
1) Hur hänger problem med uppmärksamhet och perception under den tidiga spädbarnstiden ihop med senare problem med social kommunikation (symptom på autism)? Vilka utvecklingsskeenden kan förklara detta samband? Denna frågeställning arbetar vi nu aktivt med och kommer att utgöra grunden för framtida anslagsansökningar.
2) Vilken betydelse spelar skillnader i spädbarns tarmflora för utveckling av hjärnan och beteende? Denna fråga studeras numera inom ramen för Tvärvetenskaplig forskningsprogram finansierat av VR, där projektdeltagare ingick som medsökande.
Hur projektgruppen har spridit forskningen och resultaten samt om och hur samverkan skett.
Resultaten har spridits primärt genom publicering i vetenskapliga tidskrifter med Open Access (se nedan). Vi har även presenterat studien/resultat på internationella och nationella konferenser (e.g. Autism Winter Days, Yväskylä (2016), Congress of the European Society of Child Neurology, Lugano (2016), SIKON, Odense (2016), Attention-Riks, Stockholm (2016), ASFAR, Perth (2016), Autismus Deutschland, Dortmund (2017), International Summit and Conference Behavior Analysis and Autism in Higher Education, Stockholm (2018), Swedish Physiotherapy Meeting, Stockholm (2018), EUNETHYDIS, Edinburgh (2018), NordCAP, Turku (2018), Autism Germany ICF Conference, Stuttgart (2018), Meeting of Minds, Copenhagen (2018), EUNETHYDIS, Lisbon (2019), Aktiv & Ung, Bergen (2019), Autism Europe (2019), Fokus på Autism och andra NPF, Stockholm (2019), Swiss Pediatric Society, Bellinzona (2019), Swedish Child and Adolescent Psychiatry Annual Meeting, Stockholm (2020), International Society for Autism Research, Seattle (2020), Behavior Genetics Annual Meeting, virtual meeting (2021), International Congress on Twin Studies, Budapest (2021)), samt genom interaktion med olika intressenter (via sociala medier, utbildningstillfällen för kliniker osv). Gällande det sista har vi haft flera samverkansträffar med Autismcenter för små barn och ADHD center i Stockholm, både för att stimulera rekrytering till studien men också för att få tillstånd kunskapsutbyte mellan forskare och kliniker. Vi har också regelbunden kommunikation med föräldrar till barn med autism/ADHD, primärt genom vår facebook sida.