Tropiska Utbyten: Vernakulärer i fransk tidig modern reselitteratur (Afrika och Karibien 1645-1728)
Projektet undersöker hur främmande språk gestaltas i och inverkar på fransk tidigmodern reselitteratur från Afrika och Karibien, dels genom att spränga in främmande ord i den franska prosan, dels genom att återge dialoger där språk, kunskap och erfarenheter utbyts. Syftet är att omtolka tidigkoloniala interkulturella relationer genom att undersöka hur olika röster och språk spelar in i reseskildringarna trots resenärernas försök att kontrollera det främmande och befästa sin egen berättarröst som en auktoritet. Det vernakulära ska här förstås i en vidare mening som lokala språk och inbegriper modersmål, likaväl som inlärda och blandade språk. Projektet utgår från att vernakulärer uppstår som en skriftlig överföring av andras tal och språk. Materialet består främst av texter skrivna av missionärer under en period som inbegriper Frankrikes inledande imperialistiska ambitioner i samband med att Spaniens och Portugals dominans i den Nya Världen började vackla, och sträcker sig fram till det tidiga 1700-talet då plantage-ekonomin och slavhandeln slog igenom och nya vetenskapliga metoder för kartläggning av kolonierna utvecklades. Metodologiskt avvänder sig projektet av litterär diskursanalys, dialogism, kreoliseringsteorier samt teorier om möten med det främmande. Projektet rör sig runt teman som är centrala inom samtida aktuell forskning kring postkoloniala studier, transatlantiska studier, mångspråkighet och världslitteratur.
Slutredovisning
Målet med projektet Tropical Engagements (P15-0679:1) var att analysera hur främmande språk och röster integreras i tidigmoderna franska reseskildringar i syftet att omtolka betydelsen av interkulturella utbyten under den tidiga kolonisationen. En viktig del av projektets utveckling var att jag tidigt insåg att den ursprungliga ambitionen att inkludera resor till Karibien och Afrika var, vilket redan påpekades av de externa granskarna, för omfattande. Jag valde därför att enbart fokusera på den karibiska korpusen – det blev helt enkelt för brett och metodologiskt svårt att även inkludera Afrika. Under arbetet har det historiska karibiska perspektivet, samt begreppet röst blivit mer centrala.
Tre viktigaste vetenskapliga resultat
• En litteraturhistorisk kartläggning av texter om den franska etableringen och tidiga koloniseringen av Karibien 1609–1709. Den här perioden och de texter som skrevs vid den här tiden har hittills varit i stort sett obeforskat i synnerhet från ett litteraturvetenskapligt perspektiv. Fokus har främst legat på texter från 1500-talet som berättar om den första kontakten mellan européer och ursprungsbefolkning, eller på texter från högkolonialismen och slaveriet. Mitt projekt föreslår att reselitteraturen från den här historiskt och kulturellt diffusa perioden mellan första mötet och högkolonialismen kan läsas i skenet av en barock estetik och epistemologi. Det här greppet är nytt och har gjort det möjligt att djupanalysera Den visar också att de här texterna med utgångspunkt i den samtida kontexten. Min forskning visar att Karibiens 1600-tal skiljer sig markant, både politiskt, estetiskt och idé-historiskt, från det 1700-tal som man ofta utgår ifrån för att förstå de kreolska kulturernas historia. Den visar också att resenärerna var engagerade i den karibiska värld de beskrev och var ofta påverkade av den på ett sätt som underminerade den auktoritära koloniala diskursen.
• Nytt sken på den karibiska litteraturhistorien. Genom att läsa texterna som del av barocken öppnas nya möjligheter att länka det tidigmoderna Karibien till samtida litteratur och teoribildningar kring kreolisering, hybriditet och arkipelagiskt tänkande.
• Projektet har visat på en stor variation vad gäller sättet på vilket resenärerna inkluderar andra språk och röster. Konklusionen är att röst och språkintegration måste analyseras i situation, det vill säga i den textuella och historiska kontexten. En annan slutsats är att många av resenärerna konstruerade kunskap om öarna i dialog med ursprungsbefolkning och förslavade människor och att det går att spåra hur texterna tillskriver andra röster en viss agens även om de tar form i en situation av ojämlika maktförhållanden.
Projektet har resulterat i fyra antagna artiklar.
• Artikeln ”La citation de l’autre”, publicerad med full fri tillgång, analyserar hur direkt diskurs användes av reseförfattare för att dramatisera vissa skeenden i berättelsen och förvandla de historiska personer som deltog i den tidiga koloniseringen av franska Karibien till romanfigurer. Genom djupanalys av vissa representativa passager drar artikeln slutsatsen att den här dramatiseringen kan leda till att representationen av främmande människor omförhandlas och ibland tillskriver den andre agens.
• ”Nommer les îles, dire l’archipel : les Antilles au croisement de la colonisation et de la pensée archipélique” är granskad och publicerad i samlingsvolymen Îles re´elles/îles imaginaires utgiven av Presses de l’université Clermont-Ferrand. Här analyserar jag toponymin i franska tidigmoderna resor till Karibien. Resena¨rerna anva¨nder omväxlande europeiska och vernakulära namn, vilket tyder på att de uppfattade redan på 1600-talet regionen som präglad av kulturella, koloniala korsningar och konflikter. Men framförallt visar toponymin hur benämningen pa° öarna a¨r undanglidande och föränderlig, vilket ekar i samtida karibiska författares tankar kring kreolisering och arkipelagiskt tänkande.
• I ”Langues étrangères et exotisme dans les récits de voyages aux Antilles au XVIIe siècle”, publicerad med full fri tillgång, ifrågasätter jag att förekomsten av främmande språk i reselitteratur måste tolkas som en exotisk markör. Jag visar att i motsatt till vad många reselitteraturforskare hävdat fungerar inte de vernakulära vokabulär som sprängs in i texten nödvändigtvis som disjecta membra. Istället tenderar resenärerna att väva in det främmande språket i den franska prosan. Det vernäkulära blir på så sätt en del av stilen.
• ”Expressions of Emotion: Slaves’ Speech in Early Modern French Travel Writing to the Caribbean” är antagen och under publicering. Här studerar jag studerar hur slavars röster framställs hos tre missionärer i franska Karibien på 1600 och det tidiga 1700-talet. Fokus ligger på förekomsten av dialoger med den förslavade befolkningen ur ett diakront perspektiv från Jean-Baptiste Du Tertre som missionerade på öarna under den tidiga kolonisationen före plantage-ekonomin tagit fart (1640-58), via Le Mongin en jesuit missionär som enbart missionerade med den förslavade befolkningen på 1680-talet efter det att slavhandeln fått sitt uppsving, till dominikaner missionären Labat som själv ägde slavar och bidrog till att förbättra socker-raffinaderiet under sin tid på Martinique (1695-1709).
• Projektets viktigaste resultat är en monografi med titeln "Entangled Voices in French Early Modern Travel Writing to the Caribbean", antagen för publikation med full öppen tillgång hos Palgrave Macmillan. Boken kommer att kasta nytt sken på det franska Karibien under 1600-talet och framför allt på reselitteraturen. Jag visar hur de polyfona elementen kan skrivas in i en barock estetik och epistemologi som finner eko i dagens teoretisering kring kreolisering, hybriditet och arkipelagiskt tänkande.
Utöver de viktigaste resultaten kan nämnas en rad publikationer som utvecklats i direkt relation till projektet såsom en genomgång av etymologin av begreppet ”vernakulär” på franska från renässansen fram till 1800-talet, med koppling till mitt deltagande i RJs forskningsprogram Cosmopolitan and Verncaular Dynamics in World Literatures, www.worldlit.se . Jag har också skrivit en artikel om svenska resenärer till Sápmi under 16- och 1700-talen som publicerats i en fransk bok om illustrerade resor till kalla länder. Även monografin "Lire l'Histoire générale des Antilles de J-B. Du Tertre: Exotisme et établissement aux îles (1625-1671)" som var under granskning när jag inledde projektet ”Tropical engagements” har berikats av forskningen som utförts med RJs stöd – mer specifikt rör det sig om forskningen kring den historiska bakgrunden som använts både till den här boken och till Entangled Voices fast med olika inramning och med olika fokus. Figurations de l’étranger är nu under utgivning med Brill och RJ tackas i ”remerciements”.
Samverkan har skett genom deltagande i fortbildning för gymnasielärare. I övrigt har resultaten i huvudsak spridits inom den akademiska världen genom publikationer, konferensdeltagande, föreläsningar och seminarier. Arbetet med projektet har blottat ett behov av att samla forskare inom reselitteratur i Sverige. Tillsammans med prof. Paula Henrikson vid Litteraturvetenskapliga institutionen UU, har jag utvecklat en tvärvetenskaplig seminarieserie kring reselitteratur, RELS, med medel från LILAe, nätverk för litteraturvetare vid Språkvetenskapliga fakulteten UU. Seminariet, som inleddes vårterminen 2019, bjuder in såväl nationella som internationella forskare, och har hittills varit välbesökt. Nätverket vi byggt samlar idag 50 forskare från nio olika discipliner. Vi har ordnat en workshop där vi diskuterade reselitteraturen som genre från olika vetenskapliga perspektiv. Nästa workshop är planerad till september 2020 och kommer att behandla frågan om gränser. Vi hoppas att det här kan leda till nya intressanta projekt.
Vad gäller internationella samarbeten vill jag lyfta fram min anknytning till gruppen Heterotopos vid Universitetet i Bukarest, till CRLV vid Université Blaise Pascal Clermont-Ferrand, till en forskargrupp kring migration och transkulturella relationer vid Durham University (UK) och sist men inte minst mina kontakter i Aix-Marseille Université. I april 2020 är jag inbjuden att föreläsa i Aix inom forskningsprojektet ”Géographies imaginaires: le voyage-prétexte comme machine à penser”, lett av prof. Sylvie Requemora-Gros.
Just relationen mellan autentisk reselitteratur och imaginär reselitteratur är en intressant fråga som behöver undersökas närmare. Den här frågeställningen kan bland annat skrivas in i den större frågan om hur modern litteraturhistoria skapats på grunderna av en strikt, men konstruerad, separation mellan fiktion eller skönlitteratur, och andra genrer.
Ett annat område som projektet berör men som jag inte hunnit utveckla tillfredsställande är skrivandet av grammatikor av radikalt främmande muntliga språk. Grammatikans estetik och dess relation till standardiseringen av europeiska vernakulärer, i synnerhet franskan, vid den här tiden har hittills inte studerats och skulle kunna ge resultat som är relevanta för 1600-talslitteratur men också för teorisering av världslitteraturer.
Ett tredje område är frågan om materialitet och reselitteratur. Här har den historiska och konstvetenskapliga forskningen gjort mycket; hur skulle materialitet kunna angripas från ett litteraturvetenskapligt perspektiv?
Sammanfattningsvis är det knytpunkterna mellan det tidigmoderna och samtida teoribildning som framkommit med allt större tydlighet under projektets gång och som jag vill fortsätta att utveckla i kommande projekt.
Tre viktigaste vetenskapliga resultat
• En litteraturhistorisk kartläggning av texter om den franska etableringen och tidiga koloniseringen av Karibien 1609–1709. Den här perioden och de texter som skrevs vid den här tiden har hittills varit i stort sett obeforskat i synnerhet från ett litteraturvetenskapligt perspektiv. Fokus har främst legat på texter från 1500-talet som berättar om den första kontakten mellan européer och ursprungsbefolkning, eller på texter från högkolonialismen och slaveriet. Mitt projekt föreslår att reselitteraturen från den här historiskt och kulturellt diffusa perioden mellan första mötet och högkolonialismen kan läsas i skenet av en barock estetik och epistemologi. Det här greppet är nytt och har gjort det möjligt att djupanalysera Den visar också att de här texterna med utgångspunkt i den samtida kontexten. Min forskning visar att Karibiens 1600-tal skiljer sig markant, både politiskt, estetiskt och idé-historiskt, från det 1700-tal som man ofta utgår ifrån för att förstå de kreolska kulturernas historia. Den visar också att resenärerna var engagerade i den karibiska värld de beskrev och var ofta påverkade av den på ett sätt som underminerade den auktoritära koloniala diskursen.
• Nytt sken på den karibiska litteraturhistorien. Genom att läsa texterna som del av barocken öppnas nya möjligheter att länka det tidigmoderna Karibien till samtida litteratur och teoribildningar kring kreolisering, hybriditet och arkipelagiskt tänkande.
• Projektet har visat på en stor variation vad gäller sättet på vilket resenärerna inkluderar andra språk och röster. Konklusionen är att röst och språkintegration måste analyseras i situation, det vill säga i den textuella och historiska kontexten. En annan slutsats är att många av resenärerna konstruerade kunskap om öarna i dialog med ursprungsbefolkning och förslavade människor och att det går att spåra hur texterna tillskriver andra röster en viss agens även om de tar form i en situation av ojämlika maktförhållanden.
Projektet har resulterat i fyra antagna artiklar.
• Artikeln ”La citation de l’autre”, publicerad med full fri tillgång, analyserar hur direkt diskurs användes av reseförfattare för att dramatisera vissa skeenden i berättelsen och förvandla de historiska personer som deltog i den tidiga koloniseringen av franska Karibien till romanfigurer. Genom djupanalys av vissa representativa passager drar artikeln slutsatsen att den här dramatiseringen kan leda till att representationen av främmande människor omförhandlas och ibland tillskriver den andre agens.
• ”Nommer les îles, dire l’archipel : les Antilles au croisement de la colonisation et de la pensée archipélique” är granskad och publicerad i samlingsvolymen Îles re´elles/îles imaginaires utgiven av Presses de l’université Clermont-Ferrand. Här analyserar jag toponymin i franska tidigmoderna resor till Karibien. Resena¨rerna anva¨nder omväxlande europeiska och vernakulära namn, vilket tyder på att de uppfattade redan på 1600-talet regionen som präglad av kulturella, koloniala korsningar och konflikter. Men framförallt visar toponymin hur benämningen pa° öarna a¨r undanglidande och föränderlig, vilket ekar i samtida karibiska författares tankar kring kreolisering och arkipelagiskt tänkande.
• I ”Langues étrangères et exotisme dans les récits de voyages aux Antilles au XVIIe siècle”, publicerad med full fri tillgång, ifrågasätter jag att förekomsten av främmande språk i reselitteratur måste tolkas som en exotisk markör. Jag visar att i motsatt till vad många reselitteraturforskare hävdat fungerar inte de vernakulära vokabulär som sprängs in i texten nödvändigtvis som disjecta membra. Istället tenderar resenärerna att väva in det främmande språket i den franska prosan. Det vernäkulära blir på så sätt en del av stilen.
• ”Expressions of Emotion: Slaves’ Speech in Early Modern French Travel Writing to the Caribbean” är antagen och under publicering. Här studerar jag studerar hur slavars röster framställs hos tre missionärer i franska Karibien på 1600 och det tidiga 1700-talet. Fokus ligger på förekomsten av dialoger med den förslavade befolkningen ur ett diakront perspektiv från Jean-Baptiste Du Tertre som missionerade på öarna under den tidiga kolonisationen före plantage-ekonomin tagit fart (1640-58), via Le Mongin en jesuit missionär som enbart missionerade med den förslavade befolkningen på 1680-talet efter det att slavhandeln fått sitt uppsving, till dominikaner missionären Labat som själv ägde slavar och bidrog till att förbättra socker-raffinaderiet under sin tid på Martinique (1695-1709).
• Projektets viktigaste resultat är en monografi med titeln "Entangled Voices in French Early Modern Travel Writing to the Caribbean", antagen för publikation med full öppen tillgång hos Palgrave Macmillan. Boken kommer att kasta nytt sken på det franska Karibien under 1600-talet och framför allt på reselitteraturen. Jag visar hur de polyfona elementen kan skrivas in i en barock estetik och epistemologi som finner eko i dagens teoretisering kring kreolisering, hybriditet och arkipelagiskt tänkande.
Utöver de viktigaste resultaten kan nämnas en rad publikationer som utvecklats i direkt relation till projektet såsom en genomgång av etymologin av begreppet ”vernakulär” på franska från renässansen fram till 1800-talet, med koppling till mitt deltagande i RJs forskningsprogram Cosmopolitan and Verncaular Dynamics in World Literatures, www.worldlit.se . Jag har också skrivit en artikel om svenska resenärer till Sápmi under 16- och 1700-talen som publicerats i en fransk bok om illustrerade resor till kalla länder. Även monografin "Lire l'Histoire générale des Antilles de J-B. Du Tertre: Exotisme et établissement aux îles (1625-1671)" som var under granskning när jag inledde projektet ”Tropical engagements” har berikats av forskningen som utförts med RJs stöd – mer specifikt rör det sig om forskningen kring den historiska bakgrunden som använts både till den här boken och till Entangled Voices fast med olika inramning och med olika fokus. Figurations de l’étranger är nu under utgivning med Brill och RJ tackas i ”remerciements”.
Samverkan har skett genom deltagande i fortbildning för gymnasielärare. I övrigt har resultaten i huvudsak spridits inom den akademiska världen genom publikationer, konferensdeltagande, föreläsningar och seminarier. Arbetet med projektet har blottat ett behov av att samla forskare inom reselitteratur i Sverige. Tillsammans med prof. Paula Henrikson vid Litteraturvetenskapliga institutionen UU, har jag utvecklat en tvärvetenskaplig seminarieserie kring reselitteratur, RELS, med medel från LILAe, nätverk för litteraturvetare vid Språkvetenskapliga fakulteten UU. Seminariet, som inleddes vårterminen 2019, bjuder in såväl nationella som internationella forskare, och har hittills varit välbesökt. Nätverket vi byggt samlar idag 50 forskare från nio olika discipliner. Vi har ordnat en workshop där vi diskuterade reselitteraturen som genre från olika vetenskapliga perspektiv. Nästa workshop är planerad till september 2020 och kommer att behandla frågan om gränser. Vi hoppas att det här kan leda till nya intressanta projekt.
Vad gäller internationella samarbeten vill jag lyfta fram min anknytning till gruppen Heterotopos vid Universitetet i Bukarest, till CRLV vid Université Blaise Pascal Clermont-Ferrand, till en forskargrupp kring migration och transkulturella relationer vid Durham University (UK) och sist men inte minst mina kontakter i Aix-Marseille Université. I april 2020 är jag inbjuden att föreläsa i Aix inom forskningsprojektet ”Géographies imaginaires: le voyage-prétexte comme machine à penser”, lett av prof. Sylvie Requemora-Gros.
Just relationen mellan autentisk reselitteratur och imaginär reselitteratur är en intressant fråga som behöver undersökas närmare. Den här frågeställningen kan bland annat skrivas in i den större frågan om hur modern litteraturhistoria skapats på grunderna av en strikt, men konstruerad, separation mellan fiktion eller skönlitteratur, och andra genrer.
Ett annat område som projektet berör men som jag inte hunnit utveckla tillfredsställande är skrivandet av grammatikor av radikalt främmande muntliga språk. Grammatikans estetik och dess relation till standardiseringen av europeiska vernakulärer, i synnerhet franskan, vid den här tiden har hittills inte studerats och skulle kunna ge resultat som är relevanta för 1600-talslitteratur men också för teorisering av världslitteraturer.
Ett tredje område är frågan om materialitet och reselitteratur. Här har den historiska och konstvetenskapliga forskningen gjort mycket; hur skulle materialitet kunna angripas från ett litteraturvetenskapligt perspektiv?
Sammanfattningsvis är det knytpunkterna mellan det tidigmoderna och samtida teoribildning som framkommit med allt större tydlighet under projektets gång och som jag vill fortsätta att utveckla i kommande projekt.