Stina Hansson

Att skapa tillit och kollektivt agerande för att verka för lokala intressen och minskad ojämlikhet i hälsa i stadsdelen Angered.

Med utgångspunkt i den lokala befolkningens och lokala tjänstemäns röster och kunskap syftar det här projektet till att öka vår förståelse för hur lokala myndigheter och befolkningar kan bygga tillit och agera kollektivt för att förbättra styrning och främja socio-ekonomiskt marginaliserade stadsdelars intressen i relation till staden som helhet. Projektet utförs i samarbete med Angereds stadsdelsförvaltning och tar sin utgångspunkt rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014. Förutom materiella och strukturella faktorer såsom boende och arbetslöshet lyfts deltagande i samhället upp som en avgörande faktor bakom ojämlikhet i hälsa. Angered visar lågt valdeltagande och en hög procent av befolkningen upplever social isolering och bristande tillit till andra. Projektet är inspirerat av medskapande forskning och kommer arbeta nära lokala myndigheter och befolkningen för att identifiera utmaningen för kollektivt handlande och utforska möjliga lösningar. I ett första steg kommer intervjuer utföras med lokala tjänstemän och representanter för civilsamhället och befolkningen för att kartlägga och analysera hinder och möjligheter för gemensamt handlande. I det andra steget kommer arbetssätt att utvecklas i nära samarbete med inblandade aktörer.
Slutredovisning
Syftet med projektet har varit att undersöka hinder och möjligheter att stärka tilliten mellan invånare och förvaltning i stadsdelen Angered, ett socioekonomiskt marginaliserat område i Göteborg, för att förstå förutsättningarna för att arbeta tillsammans för främja jämlikhet i hälsa. Med utgångspunkt i en teoretisk förståelse av tillit som ’villigheten att visa sig sårbar baserat på positiva förväntningar på andras intentioner och beteenden’, och som relationellt skapad i specifika situationer, har projektet undersökt invånares och tjänstepersoners förväntningar på varandra och hur dessa påverkar villigheten att engagera sig i gemensamma angelägenheter samt deras öppenheten för att låta sig påverkas av den andra. Projektet har tittat på individuella och kollektiva förväntningar samt hur dessa påverkar och påverkas av styrningsmekanismer inom den offentliga verksamheten och föreställningar om skillnad mellan invånare och förvaltning. Projektet har följt projektplanen men utvecklats i takt med en fördjupning av det teoretiska perspektivet på tillit.

Studien har fokuserat på två istället för tre fall som ett resultat av att de valda fallen är bredare och mer komplexa än vad som förutsattes i projektplanen, och krävde omfattande fördjupning. Det första fallet utgjordes av en stadsbyggnadssatsning i Hammarkullen i Angered där fyra kommunala direktörer gått samman för att lyfta ett utvecklingsområde, en satsning som skulle stärka tilliten och öka invånarnas delaktighet. Det andra fallet fokuserade på socialtjänsten som ett resultat av intervjuerna i den första fallstudien, vilket också framstod som lämpligt eftersom socialtjänsten är delaktig i flera processer med syfte att stärka relationen mellan invånare och förvaltning. Fall två fokuserar därför på utlokaliseringen av ett barn och unga myndighetskontor till Lövgärdet, som är ett av delområdena i Angered.

De två fallstudierna har kompletterats med två uppdrag inom förvaltningen. Dels att undersöka möjligheterna att förbättra representativiteten i stadsdelens pensionärsråd och dels att hålla workshops med förvaltningsledningen med syfte att stärka förståelsen för tillitsbaserad styrning. Dessa uppdrag har bidragit signifikant till studiens resultat.

Projektet skulle delas upp i två faser med en kunskapsinhämtningsfas och en implementeringsfas som skulle komma efter varandra men det visade sig att de två faserna behövde vävas samman i respektive fall, för att feedback och utveckling skulle kunna ske kontinuerligt.

Genomförandet har skett i nära samverkan med relevanta offentliga tjänstemän. Det faktum att kollegorna och cheferna inom den offentliga förvaltningen också varit projektets studieobjekt har bidragit med både utmaningar och intressanta insikter. Stadsdelsförvaltningen påverkades under projektperioden av chefsbyten och omstrukturering vilket påverkade projektets förankring högre upp i organisationen och krävde stor anpassningsbart i projektet. Ett gott samarbete med planerande och utförande tjänstepersoner har dock skapat bra förutsättningar för genomförandet av forskningsprojektet.

Det viktigaste resultatet som bidrar till den internationella forskningsfronten handlar om betydelsen av föreställningar om skillnad och hur dessa påverkar förväntningarna på den andre och därmed villigheten att vara sårbar. Detta gäller både tjänstepersoners förväntningar på invånarna och invånarnas förväntningar på tjänstepersoner och offentliga verksamheter. Resultatet är speciellt viktigt i en stad som präglas av etnisk och socioekonomisk segregation. Här görs ett bidrag både till teoriutveckling inom tillitsfältet och till kunskap om hur offentliga förvaltningar behöver arbeta olika baserat på lokala förutsättningar för tillit.

Ett annat viktigt resultat handlar om betydelsen av möjligheten för medarbetare längst ner i organisationen att bygga relationer med boende och skapa utrymme för lokal problemlösning. Detta bygger i stor utsträckning på existerande styrningsmekanismer och hur tilliten ser ut inom organisationen och hur den strategiska ledningen förmår involvera och inkludera medarbetare i kvalitetsarbete för att bättre anpassa uppdrag efter den lokala verkligheten. Viktiga faktorer är systematiskt lärande i organisationen utifrån den lokala kontexten och tydliga mandat för problemlösning utifrån reflektioner kring gemensamma mål. Detta ligger i linje med de slutsatser som dragits i Tillitsdelegationens utredningsarbete.

Slutligen visar studien komplexiteten i hur kollektiva narrativ skapas som utgör grund för förväntningar på offentliga verksamheter, speciellt när det saknas kunskap om hur systemet fungerar och resurser för att kontrollera den egna livssituationen. I den specifika kontexten, ett socioekonomiskt marginaliserat och etniskt segregerat område, bygger dessa narrativ på erfarenheter från hemlandet, föreställningar om den svenska staten samt på lokala erfarenheter av sårbarhet och skillnad utifrån olika kategoriseringar baserade främst på socioekonomisk status och minoritetsstatus.

Som ett resultat av projektet utvecklas två nya forskningsprojekt. Det ena handlar om bostadsojämlikhetens effekter på det sociala arbetet och på social sammanhållning och jämlikhet. Effekterna handlar dels om hur den strukturella hemlösheten och trångboddheten landar i knät på socialtjänsten som sista utpost, och dels om oförmågan att hantera de sociala problem som uppstår som ett resultat av bostadssituationen. De beslut och praktiker som uppstår i glappet mellan bostadspolitik och socialpolitik behöver utforskas för att bättre förstå vilka styrningsmekanismer som krävs för att skapa bostadsjämlikhet.

En annan angelägen frågeställning handlar om funktionen och effekten av ’tillitsförmedlare’, dvs kulturtolkar, hälsoguider, demokratiambassadörer, men också användningen av personal med utländsk bakgrund som relationsbyggare inom offentliga verksamheter, ett område som är relativt outforskat.

Projektets internationella dimensioner har främst handlat om att skapa kontakter för att diskutera forskningsresultat och teoriutveckling. Kontakter har skapats med projekt för områdesutveckling i London, med utbyte av idéer, erfarenheter och forskningsresultat. Vidare har kontakter tagits internationellt med forskare inom tillitsteori, vid Århus Universitet och Boston University, för utveckling av projektets teoretiska bidrag.

Resultaten har spridits inom universitetet genom seminarium organiserat av Center for Global Migration, GU, samt en välbesökt presentation arrangerad av Folkuniversitetet och Samfak på Göteborgs universitet. Resultaten har också presenterats för Nätverket för deltagande hälsoforskning, VGR, projektgruppen för Accessible Cities, ett samverkansprojekt mellan Göteborgs Stad och Nelson Mandela Bay, SA, inom Mistra Urban Futures, samt för referensgruppen inom forskningsprojektet ”Medborgardeltagandets effekter”, lett av Nazem Tahvilzadeh, KTH. Resultaten har vidare behandlats på ämnesrelaterade seminarium på Institutionen för Globala Studier, GU, och inom undervisning. Tillsammans med två andra Flexitforskare vid GU hölls ett halvdagsseminarium om samverkan mellan akademi och samhälle.

Utanför universitetet har en mängd presentationer gjorts. Resultaten har presenterats för boende i Angered samt för grupper av medarbetare och chefer inom SDF Angered och andra stadsdelsförvaltningar i Göteborgs Stad, såväl som på Socialresursförvaltning, Skolförvaltningen, Stadsbyggnadskontorets avdelning för Mänskliga Rättigheter, Nätverket för hälsofrämjande och för politiker och tjänstepersoner vid stadens demokratidagar. Presentationer har vidare gjorts vid Forum Jämlik Stad och på Missionsförbundets utvecklingsdagar, samt inom GRs utbildningar inom Avdelningen för arbetsmarknad och social välfärd.

Projektet har bidragit till ökad samverkan mellan lärosäte och externa aktörer genom det kunskapsutbyte som skett vid presentationer, workshops och seminarier som nämns ovan. Specifika bidrag har gjorts genom uppdraget att fungera som metodstöd och workshop-ledare i tillitsarbetet inom projektet Accessible Cities som utgör en samverkan mellan forskare och praktiker, samt genom de seminarier som fört samman praktiker och representanter för akademin. Projektet har också lett till ett följeforskningsuppdrag för projektet Demokrati i Angered som bedrivs inom SDF Angereds socialtjänst.
Publikationslista
Hansson, S (2018) ”The role of trust in shaping urban planning in local communities. The case of Hammarkullen, Sweden”, Bulletin of Geography, Socio-economic series, No. 40, pp83-99. https://ideas.repec.org/a/vrs/buogeo/v40y2018i40p83-99n6.html

Hansson, S and Polk, M (2018) ”Assessing the impact of transdisciplinary research: The usefulness of relevance, credibility and legitimacy for understanding the link between process and impact”. Research Evaluation Vol. 27, Issue 2, pp132-144. https://academic.oup.com/rev/article/27/2/132/4855909

Hansson, S (2018) Tillitens roll i områdesutveckling, en studie av Hammarkullesatsningen. Göteborgs Stad, SDF Angered. https://goteborg.se/wps/wcm/connect/7edf514f-5442-4e9a-be99-2a3e5a1de0b9/Hammarkullenrapportnov18.pdf?MOD=AJPERES

Hansson, S. and Legeby, A. (2020) Perspectives on accessibility: elaborating on methods and approaches with the aim to improve local living conditions. Policy brief 2020:1, Mistra Urban Futures. https://www.mistraurbanfutures.org/en/publication/perspectives-accessibility

Upcoming:

Hansson, S (2020) Tillit och myndighetsutövning i socioekonomiskt marginaliserade områden. Utlokaliseringen av ett Barn- och Ungakontor till Lövgärdet. Göteborgs Stad, SDF Angered. Under review.

Hansson, S (2020) Trust and difference: Exploring resident - civil servant relations in an economically marginalized and ethnically segregated city district in Sweden. To be submitted to Sociology shortly.

Hansson, S (2020) Proximity, time and reflection. Conditions of possibility for trust between residents and social child services. To be submitted to journal shortly.
Anslagsförvaltare
Stadsdelsförvaltningen Angered
Diarienummer
RMP16-1001:1
Summa
SEK 1 813 000,00
Stödform
Flexit
Ämne
Övrig annan samhällsvetenskap
År
2016