Beundran och förundran i förändring – att förstå Museum Stobaeanum
Syftet med detta projekt är att analysera hur insamlingspraktiker och Sveriges kopplingar till globala nätverk bidragit till uppkomsten och utvecklingen av Museum Stobaeanum i Lund. Museum Stobaeanum är ett av Sveriges främsta tidigmoderna kuriosakabinett, och som fram till mitten av 1900-talet växte till en betydande historisk, etnografisk och naturvetenskaplig samling.
Museum Stobaeanums unika samling gör det möjligt att förstå Sveriges skiftande position i globala nätverk samt de föränderliga idéer som avgör hur representerar man "världen" i ett museum. Projektet kommer att ägna särskilt fokus åt betydelsen av genus och känslor för insamling och meningsskapande av föremål.
Projektets resultat kommer att göras tillgängliga för allmänhet och forskare genom en webbplats (på svenska och engelska) som visar föremål och forskningsresultat, samt genom internationella workshops, utbildningsprogram och publikationer. För att identifiera föremål i samlingarna och rekonstruera deras historia kommer projektet att etablera samarbeten med svenska och internationella museer och forskningsinstitutioner. Projektet etablerar ny forskning och lägger grunden till en kunskapsförmedling som kommer att fortgå efter projektets slutförande.
Museum Stobaeanums unika samling gör det möjligt att förstå Sveriges skiftande position i globala nätverk samt de föränderliga idéer som avgör hur representerar man "världen" i ett museum. Projektet kommer att ägna särskilt fokus åt betydelsen av genus och känslor för insamling och meningsskapande av föremål.
Projektets resultat kommer att göras tillgängliga för allmänhet och forskare genom en webbplats (på svenska och engelska) som visar föremål och forskningsresultat, samt genom internationella workshops, utbildningsprogram och publikationer. För att identifiera föremål i samlingarna och rekonstruera deras historia kommer projektet att etablera samarbeten med svenska och internationella museer och forskningsinstitutioner. Projektet etablerar ny forskning och lägger grunden till en kunskapsförmedling som kommer att fortgå efter projektets slutförande.
Slutredovisning
Syftet med projektet var att belysa Kilian Stobaeus samlingarna vid Lunds universitets historiska museum utifrån tre perspektiv.
1. Samlaren Kilian Stobaeus. Vem var han, vilket inflytande hade han på sin samtid och varför är han idag en intressant person att studera? Genom flera publikationer har vi spårat Stobaeus ideer och hand inflytande på vetenskapens utveckling i Sverige under 1700-talet. Vi har också noterat att hans idé om de vetenskapliga klassificeringarna i kuriosakabinettet återigen är intressant i 2000-talets vetenskapskritiska diskurser runt om i världen. Kuriosakabinettet som vetenskapligt forum röner idag ett utbrett intresse i takt med att de moderna vetenskapliga ideerna och klassificeringarna av världen, naturen och samhället förs fram.
2. Samlingarnas expansion efter Stobaeus död. Samlingarna fortsatte växa efter hans död. Mycket av det som samlades in även en bit in på 1900-talet gjordes i Stobaeus anda.
3. Nyuppställning av Museum Stobaeanum vid Lunds universitets historiska museum. Hösten 2022 kommer utställningen ”Skatter från fem kontinenter” att öppnas. Det är en utställning i Stobaues anda även om den inte helt uppfyller kriterierna för ett kuriosakabinett.
Projektet viktigaste resultat
- Identifiering av Stobaeus föremål i Geologiska institutionens och Biologiska Museets samlingar. Samt identifiering av föremål tillhörande Hesselius donation länge ansedd som försvunnen. När det gäller de geologiska samlingar (störst kategori i det ursprungliga Museum Stobæanum), är ett ovanligt intressant och historiskt viktigt resultat att vi har kunnat identifiera minst ett objekt som avbildats av Stobaeus i hans publikation från 1732. Objektet har stort historiskt intresse då det utgör det första fossil som införlivades i geologiska institutionens typsamlingar. Utifrån Historiska museets senaste undersökningar av katalog- och samlingsmaterialet har det intressant nog visat sig att den stora merparten av den på 1700-talet förtecknade artifikalian ännu finns kvar i Historiska museets samlingar, om än med felaktiga sakord och provenienser.
- Fotografering av 267 föremål, vilka nu kan beskådas på Alvin-portal.org/kilian stobaeus.
- En bok som ger en samlad överblick över projektets resultat (se publikationslistan).
- Ett antal artiklar publicerade i olika vetenskapliga tidskrifter och antologier
Analysen av Kilian Stobaeus verksamhet har delvis gett nya perspektiv på de naturvetenskapliga disciplinernas status i Sverige kring sekelskiftet 1700. Även hans hustrus betydelse för denna verksamhet har lyfts fram genom projektet. Vidare har projektet utvecklat förståelser och tolkningar av samlandet vid Stobaeus samtid och dessutom vilka återverkningar som det fått i vår egen tid nu en bit in på 2000-talet.
De internationella dimensionerna av projektet var en viktig del redan vid planeringen. Samlande och bildande av kuriosakabinett var vid 1700-talets början en etablerad internationell vetenskaplig verksamhet som rönte stort intresse för dess kunskapsgenererande karaktär. Projektet har på många sätt visat på ”kuriositeternas” betydelse för den moderna vetenskapens framväxt, men också hur dagens vetenskapskritiska diskussion tycks utgöra en ekokammare för 1700-talsdebatten. Vad är vetenskap, hur ska föremål analyseras och klassificeras? Frågor som också i vår samtid fått förnyad relevans.
Utöver publikationerna har projektet också genererat två utställningar på Lunds Universitets Historiska Museum. Den senare av de två startar under hösten 2022 och kallas ”Skatter från fem kontinenter”.
Tidigare har utställningen om myntsamlingen gjorts under 2021. Myntsamlandet var en väsentlig del av Stobaeus verksamhet.
Projektet har organiserat tre internationella konferenser, två i Lund och en i Halle, Tyskland. Vid dessa konferenser har ett antal svenska och internationella forskare bjudits in. Under våren 2022 har projektdeltagare deltagit i 4 olika workshops på olika i Sverige och Europa. Utöver dessa har enskilda projektdeltagare också varit aktiva vid olika konferenser:
1. Samlaren Kilian Stobaeus. Vem var han, vilket inflytande hade han på sin samtid och varför är han idag en intressant person att studera? Genom flera publikationer har vi spårat Stobaeus ideer och hand inflytande på vetenskapens utveckling i Sverige under 1700-talet. Vi har också noterat att hans idé om de vetenskapliga klassificeringarna i kuriosakabinettet återigen är intressant i 2000-talets vetenskapskritiska diskurser runt om i världen. Kuriosakabinettet som vetenskapligt forum röner idag ett utbrett intresse i takt med att de moderna vetenskapliga ideerna och klassificeringarna av världen, naturen och samhället förs fram.
2. Samlingarnas expansion efter Stobaeus död. Samlingarna fortsatte växa efter hans död. Mycket av det som samlades in även en bit in på 1900-talet gjordes i Stobaeus anda.
3. Nyuppställning av Museum Stobaeanum vid Lunds universitets historiska museum. Hösten 2022 kommer utställningen ”Skatter från fem kontinenter” att öppnas. Det är en utställning i Stobaues anda även om den inte helt uppfyller kriterierna för ett kuriosakabinett.
Projektet viktigaste resultat
- Identifiering av Stobaeus föremål i Geologiska institutionens och Biologiska Museets samlingar. Samt identifiering av föremål tillhörande Hesselius donation länge ansedd som försvunnen. När det gäller de geologiska samlingar (störst kategori i det ursprungliga Museum Stobæanum), är ett ovanligt intressant och historiskt viktigt resultat att vi har kunnat identifiera minst ett objekt som avbildats av Stobaeus i hans publikation från 1732. Objektet har stort historiskt intresse då det utgör det första fossil som införlivades i geologiska institutionens typsamlingar. Utifrån Historiska museets senaste undersökningar av katalog- och samlingsmaterialet har det intressant nog visat sig att den stora merparten av den på 1700-talet förtecknade artifikalian ännu finns kvar i Historiska museets samlingar, om än med felaktiga sakord och provenienser.
- Fotografering av 267 föremål, vilka nu kan beskådas på Alvin-portal.org/kilian stobaeus.
- En bok som ger en samlad överblick över projektets resultat (se publikationslistan).
- Ett antal artiklar publicerade i olika vetenskapliga tidskrifter och antologier
Analysen av Kilian Stobaeus verksamhet har delvis gett nya perspektiv på de naturvetenskapliga disciplinernas status i Sverige kring sekelskiftet 1700. Även hans hustrus betydelse för denna verksamhet har lyfts fram genom projektet. Vidare har projektet utvecklat förståelser och tolkningar av samlandet vid Stobaeus samtid och dessutom vilka återverkningar som det fått i vår egen tid nu en bit in på 2000-talet.
De internationella dimensionerna av projektet var en viktig del redan vid planeringen. Samlande och bildande av kuriosakabinett var vid 1700-talets början en etablerad internationell vetenskaplig verksamhet som rönte stort intresse för dess kunskapsgenererande karaktär. Projektet har på många sätt visat på ”kuriositeternas” betydelse för den moderna vetenskapens framväxt, men också hur dagens vetenskapskritiska diskussion tycks utgöra en ekokammare för 1700-talsdebatten. Vad är vetenskap, hur ska föremål analyseras och klassificeras? Frågor som också i vår samtid fått förnyad relevans.
Utöver publikationerna har projektet också genererat två utställningar på Lunds Universitets Historiska Museum. Den senare av de två startar under hösten 2022 och kallas ”Skatter från fem kontinenter”.
Tidigare har utställningen om myntsamlingen gjorts under 2021. Myntsamlandet var en väsentlig del av Stobaeus verksamhet.
Projektet har organiserat tre internationella konferenser, två i Lund och en i Halle, Tyskland. Vid dessa konferenser har ett antal svenska och internationella forskare bjudits in. Under våren 2022 har projektdeltagare deltagit i 4 olika workshops på olika i Sverige och Europa. Utöver dessa har enskilda projektdeltagare också varit aktiva vid olika konferenser: