Magnus Källström

Evighetsrunor - en forskningsplattform för Sveriges runinskrifter

Forskningsplattformen Evighetsrunor kommer att presentera Sveriges runinskrifter på ett nytt sätt och ge nya möjligheter att arbeta med runmaterialet. Målet är att på en och samma plats på Internet visa alla landets runinskrifter i text och bild och samtidigt tillhandahålla ett stort och varierat material av dokumentation och originalkällor för vidare forskning. Forskningsplattformen binder samman de publicerade delarna av verket Sveriges runinskrifter med Samnordisk runtextdatabas och gör det möjligt att använda båda dessa källor tillsammans.

Bilder ges en framträdande roll och nytt material kommer kontinuerligt att tillföras, vilket gör plattformen till en oumbärlig källa och ett dynamiskt verktyg för alla som har intresse av runinskrifter - från den akademiska forskningen till kulturmiljövården och den intresserade allmänheten.
I samband med projektet kommer också tre forskningsuppgifter att utföras, som både utnyttjar materialet och bidrar till utformningen av plattformen: "Medelpads runinskrifter", "Östersjöns öar" samt "Otto von Friesen som runolog".

Evighetsrunor är ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetet och Uppsala runforum vid Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. Namnet är en översättning av det fornnordiska ordet ǣvinrūnaʀ, som är belagt två gånger i källorna: en gång hugget i sten på den jylländska Maltstenen och en gång skrivet på pergament i eddadikten Rigstula.
Slutredovisning
Projektet Evighetsrunor är ett samarbetsprojekt mellan Riksantikvarieämbetet och Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. Det övergripande syftet har varit att skapa en forskningsplattform för Sveriges runinskrifter genom att knyta samma två digitala resurser: de digitaliserade delarna av verket Sveriges runinskrifter och Samnordisk runtextdatabas. Dessutom skulle värdefullt och tidigare svåråtkomligt runologiskt källmaterial digitaliseras och tillgängliggöras genom plattformen samt tre forskningsuppgifter utföras med detta material som grund. Förutom de nämnda institutionerna har även personer från Uppsala universitetsbibliotek, Avdelningen för universitetsgemensam IT vid Uppsala universitet, Högskolan Dalarna och Nationalmuseet i Köpenhamn deltagit i arbetet.

Forskningsplattformen, som fick namnet Runor, lanserades i sin första version den 3 december 2020 och är resultatet av ett nära samarbete mellan forskare och utvecklare på Riksantikvarieämbetet och Uppsala universitet. I botten ligger en omstrukturerad version av Samnordisk runtextdatabas som presenteras på ett helt nytt sätt, vilket gör den mer lättanvänd för alla intresserade samtidigt som det går att göra avancerade språkliga sökningar. Databasen har också utökats med bland annat 320 inskrifter med så kallade dalrunor, ett material som inte tidigare har varit tillgängligt för forskningen på detta sätt. Till nyheterna hör också att de svenska runinskrifterna även har försetts med en översättning till nusvenska.

På forskningsplattformen går det att söka inskrifterna direkt från en karta, men även att få ett sökresultat presenterat på samma karta. Genom sammanlänkningen av olika sakord är det också möjligt att enkelt söka fram olika kategorier som exempelvis föremålstyp, material och geografiskt område. Varje inskrift är länkad till bildmaterial i Riksantikvarieämbetets bilddatabas, men också till bildsamlingar från andra institutioner. På denna plats kommer också det material som har digitaliserats inom projektet att bli tillgängligt. Dessutom har plattformen direkt koppling till poster i Kulturminnesregistret genom Fornsök samt till Svensk runbibliografi som innehåller aktuella bibliografiska uppgifter om den enskilda inskriften.

Digitaliseringsarbetet har varit inriktat på ett antal viktiga, men tidigare rätt svåråtkomliga källor. I samarbete med Uppsala universitetsbibliotek har vi dels låtit skanna ett antal utvalda handskrifter av Olof Celsius d.ä., dels ett tjugotal anteckningsböcker och en större samling fotografier (ca 1000 bilder) efter Uppsalaprofessorn Otto von Friesen. Detta material finns nu tillgängligt i plattformen Alvin och kommer att länkas till Runor under våren.

Från Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA) på Riksantikvarieämbetet har vi digitaliserat den stora samlingen av bilder på runstenar och bildstenar, vilket omfattar hundra mappar i folioformat med sammanlagt ca 15 000 enskilda bilder. Andra material som nu finns digitaliserade är Arthur Nordéns manus till ett supplement till Östergötlands runinskrifter från 1948, Runverkets omfattande register över dalruneinskrifter samt Runverkets samling av diabilder.

Inom projektet har också genomförts tre forskningsuppgifter som har varit fördelade på Riksantikvarieämbetet och Institutionen för nordiska språk i Uppsala och som på olika sätt har utnyttjat det nu digitaliserade källmaterialet.

Forskningsuppgiften ”Medelpads runinskrifter” har haft till syfte att skapa en vetenskaplig utgåva av runinskrifterna i Medelpad som band 15:3 i det stora verket Sveriges runinskrifter. Antalet runinskrifter i Medelpad uppgår till 19, varav fem i dag är försvunna. Undersökningar med såväl konventionella metoder som 3D-skanning har lett till både nya läsningar och tolkningar och exempelvis har den runsvenska namnskatten utökats med några tidigare okända eller sällsynta namn. Den variant av runraden som har använts i Medelpad uppvisar flera originella drag, bland annat ett stort inslag av bakvända runor, vilket kan vara resultatet av ett försök att råda bot på teckenfattigdomen i det vikingatida skriftsystemet.

I forskningsuppgiften ”Runbruk på Östersjöns öar” har användningen av runor på Öland, Gotland och Bornholm studerats med olika tvärvetenskapliga metoder. Bland annat har ett fyrtiotal runstenar på Öland och Bornholm 3D-skannats för att ristningstekniken ska kunna analyseras och jämföras mellan olika områden. I samband med detta fältarbete upptäcktes en tidigare helt förbisedd runsten på Bornholm. På Karlevistenen på Öland har relationen mellan runinskriften och en latininskrift av okänd ålder på stenens baksida kunnat bestämmas. Undersökningarna har också visat att runorna tas i bruk under skilda tider på de tre öarna och att denna skrift används på olika sätt och på olika typer av föremål. På Bornholm tycks exempelvis runorna under medeltiden i huvudsak ha använts för magiska texter som doldes i hopvikta amuletter, medan de på Gotland är öppet och allestädes närvarande inte minst i den kyrkliga miljön.

Forskningsuppgiften ”Otto von Friesen som runolog” har ägnats Uppsalaprofessorn som var en av 1900-talets mest inflytelserika runforskare och som ibland har kallats ”grundläggaren av den moderna svenska runforskningen”. Projektet har både gett en tydligare bild av von Friesens gärning mer specifikt och den svenska runforskningen under 1900-talets första hälft generellt. Den omfattande brevsamlingen i Uppsala universitetsbibliotek i kombination med hans nu digitaliserade fotografier och fältanteckningar ger en tydlig bild av hur von Friesen organiserade sitt arbete, hur hans läsningar och tolkningar av runinskrifter växte fram och hur han samarbetade med sina forskarkollegor. Detta har i sin tur bidragit med värdefull kunskap om det vetenskapshistoriska sammanhang i vilket de första banden av Sveriges runinskrifter tillkom.

Projektet har innehållit många delar och har engagerat en mängd personer förutom dem som är direkt upptagna i projektansökan. Utvecklingen av forskningsplattformen har drabbats av flera förseningar genom dels ett nödvändigt teknikbyte, dels konkurrens från andra utvecklingsprojekt som först måste avslutas innan det var möjligt att gå vidare, men arbetet har ändå kunnat genomföras inom ramen för projektet. Det material som har digitaliserats är också förberett för att hanteras inom databasen och kommer att tillföras successivt under året.

De tre forskningsuppgifterna har i sammanhanget framstått som mer okomplicerade, vilket sannolikt beror på att de har haft en relativt självständig ställning. Det senaste årets reserestriktioner och svårigheten att få tillgång till arkiv har dock haft en menlig inverkan även på avslutningen av dessa.

Projektet har utan tvivel knutit runverksamheten vid Riksantikvarieämbetet och Institutionen för nordiska språk i Uppsala ännu närmare varandra. Eftersom söktjänsten ligger hos Riksantikvarieämbetet och databasen av Uppsala universitet kommer den vidare förvaltningen och utvecklingen att ske i samverkan mellan institutionerna. Redan nu används plattformen i undervisningen vid Uppsala universitet och detta är den plats dit rapporter och annat nyproducerat dokumentationsmaterial från Riksantikvarieämbetet kommer att knytas framöver. Planer för utveckling och förbättringar av tjänsten är redan under utarbetande. Forskningsuppgifterna har också lett till nya och fördjupade samarbeten med olika forskningsinstitutioner i bland annat Danmark och Skottland.

Resultaten från arbetet har under projektets gång spridits genom seminarier, föredrag vid konferenser och artiklar i såväl vetenskapliga som mer populära sammanhang. Även digitala medier som exempelvis på K-blogg har använts. Ett heldagsseminarium om projektet hölls i Uppsala i april 2018 och i maj 2019 anordnades det 32:a internationella fältrunologmötet i Medelpad. Alla viktigare händelser har löpande redovisats på projektets hemsida.

Lanseringen av forskningsplattformen Runor fick på grund av coronapandemin ske genom ett digitalt seminarium, vilket också spelades in och som går att se i efterhand. Den 28 januari 2021 hölls en digital föreläsning om projektet på Gamla Uppsala museums Facebooksida som blev mycket uppmärksammad. Senare fick plattformen också spridning genom nyhetsinslag på SVT Uppsala och SVT Gotland.

Den forskningsplattform som nu finns på plats öppnar för nya forskningssamarbeten kring runinskriftsmaterialet. I det administrationsgränssnitt som har utvecklats finns förberett för xml-taggning i s.k. TEI-format (Text Encoding Initiative), vilket ger utrymme för att i framtiden även göra syntaktiska sökningar och skapa digitala ord- och namnregister utifrån runtexterna. En annan utvecklingsmöjlighet är att skapa förutsättningar för att visa 3D-dokumentation direkt på plattformen. Denna ger också möjlighet att presentera ytterligare digitaliserat arkivmaterial, där det ju återstår stora samlingar av runologiskt intresse framför allt i ATA, på Uppsala universitetsbibliotek och i Kungliga biblioteket, men också på andra minnesinstitutioner runt om i landet.

En fortsatt utgivning av verket Sveriges runinskrifter och publiceringen av nyfynd är en central uppgift för runforskningen och forskningsplattformen Runor kommer i framtiden att spela en viktig roll genom att snabbare än tidigare kunna förmedla detta källmaterial till forskning och allmänhet.
Publikationslista
Publikationerna har löpande redovisats på projektets hemsida: https://www.raa.se/kulturarv/runor-och-runstenar/projekt-om-runor/projektet-evighetsrunor/


Antologier

Kitzler Åhfeldt, L., Hedenstierna-Jonson, C., Widerström, P. & Raffield, B. (red.) 2020: Relations and Runes: The Baltic Islands and their interactions during the Late Iron Age and Early Middle Ages. Stockholm/Visby: Riksantikvarieämbetet. https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1440953&dswid=-225


Artiklar

Androshchuk, F. & Källström, M., 2020: Botfus the Gute and the Production of Viking Age Weapons on Gotland. I: Archäologisches Korrespondenzblatt 50. S. 429–448. https://web.rgzm.de/publikationen/verlagsprogramm/zeitschriften/archaeologisches-korrespondenzblatt/pm/article/botfus-the-gute-and-the-production-of-viking-age-weapons-on-gotland/ [Kommer att vara tillgänglig som Open access inom ett år från publiceringsdatum]

Bianchi, M., 2018: Otto von Friesen och projektet Evighetsrunor. I: Språkbruk 4/2018. S. 16–19. https://www.sprakbruk.fi/-/otto-von-friesen-och-projektet-evighetsrunor

Imer, L. M. & Kitzler Åhfeldt, L., 2019: ”Krist hjælpe hans sjæl vel” – Opdagelsen af Knudskerstenen på Bornholm. Nationalmuseets Arbejdsmark 2019. S. 114–123. https://samlinger.natmus.dk/for/asset/20272

Kitzler Åhfeldt, L., 2017: Runbruk på Östersjöns öar: Öland, Gotland och Bornholm. I: P. Wallin & H. M. Wallin (red.), Arkeologi på Gotland 2: tillbakablickar och nya forskningsrön, Uppsala: Uppsala universitet, Institutionen för arkeologi och antik historia. S. 215–222. https://www.academia.edu/36774060/Runbruk_p%C3%A5_%C3%96stersj%C3%B6ns_%C3%B6ar_%C3%96land_Gotland_och_Bornholm

Kitzler Åhfeldt, L., 2019: Provenancing Rune Carvers on Bornholm through 3D-Scanning and Multivariate Statistics of the Carving Technique. European Journal of Archaeology 2019. S. 1–23. https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1440953&dswid=-225

Kitzler Åhfeldt, L., 2020: Islanders’ attitudes to runic script – personal objects with runic inscriptions on Öland, Gotland and Bornholm. I: Kitzler Åhfeldt et al. (red.) 2020. S. 151–166. https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1440953&dswid=-225

Kitzler Åhfeldt, L. & Imer, L. M., 2019: Rune Carvers and Sponsor Families on Bornholm. Danish Journal of Archaeology 8. S. 1–21. https://tidsskrift.dk/dja/article/view/113226

Källström, M., 2017: Fsv. Ole och Olle – en betraktelse utifrån en nyfunnen runinskrift i Anga kyrka på Gotland. I: Studia anthroponymica Scandinavica 34 (2016, tr. 2017). S. 15–24. https://kgaa.bokorder.se/sv-SE/article/3216/studia-anthroponymica-scandinavica-2016

Källström, M., 2017: Några runonomastiska bidrag av Anders Celsius. I: Ortnamnsällskapets i Uppsala årsskrift 2017. S. 71–87. https://www.academia.edu/44959616/N%C3%A5gra_runonomastiska_bidrag_av_Anders_Celsius

Källström, M., 2018: Nolbystenens buri (ack.) och ortnamnet Birsta. I: Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift 2018. S. 23–44. https://www.academia.edu/40606351/Nolbystenens_buri_ack_och_ortnamnet_Birsta

Källström, M., 2018: Runorna från Haverö. I: Haverö Hembygdsförening 2017–2018. S. 8–13. https://www.academia.edu/40549276/Runorna_fr%C3%A5n_Haver%C3%B6

Källström, M., 2019: Ett valkyrienamn i Medelpad? I: Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift 2019. S. 21–34. https://www.academia.edu/44423944/Ett_valkyrienamn_i_Medelpad

Källström, M., 2019: På spaning efter Hudiks försvunna runsten. I: Hälsingerunor 2019. S. 47–61. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:raa:diva-6140

Källström, M., 2020: En återuppstånden runsten från Källa ödekyrka på Öland (Öl 57). I: Futhark. International Journal of Runic Studies 9–10 (2018–19, tr. 2020). S. 179–191.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-401071

Källström, M., 2020: Helbjörn och Hallbjörn. Ett par runsvenska namn i ljuset av en nyfunnen runinskrift i Källunge kyrka. I: Studia anthroponymica Scandinavica 35. S. 27–34. https://kgaa.bokorder.se/sv-SE/article/4241/studia-anthroponymica-scandinavica-2020

Källström, M., 2020: Hägvard eller Hägvar – eller kanske Hägvald? En namnfråga på gravhällen G 293 i Lärbro kyrka, Gotland. I: Studia anthroponymica Scandinavica 35. S. 35–43.
https://kgaa.bokorder.se/sv-SE/article/4241/studia-anthroponymica-scandinavica-2020

Källström, M., 2020: Språkhistoria längs kusten – vikingatidsspråket i Gästrikland, Hälsingland och Medelpad speglat i runinskrifter. I: D. Sävborg, E. Liina Asu & A. Laanemets (red.), Studier i svensk språkhistoria 15: Språkmöte och språkhistoria. (Nordistica Tartuensia 21.) Tartu: University of Tartu Press. S. 132–147. https://library.oapen.org/handle/20.500.12657/41805

Källström, M., 2020: The typology of the short-twig runes and contacts in the Baltic Sea. I: Kitzler Åhfeldt et al. (red.) 2020. S. 127–150. https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1440953&dswid=-225

Källström, M., 2020: Vikingatida personnamn i Medelpad. I: M. Löfdahl, M. Waldispühl & L. Wenner (red.), Namn i skrift. Names in Writing. NORNA-rapporter 98, Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning 44. Göteborg: Meijerbergs institut för svensk etymologisk forskning, Göteborgs universitet. S. 195–211. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/67201


Populariseringar

Källström, M., 2018: Inte bara huggna i sten. I: Populär arkeologi 2018:4. S. 20–25. https://www.pressreader.com/sweden/popul%C3%A4r-arkeologi/20180808/281535111734619


I digitalt format:

Bianchi, M., 2018: Nordiska seminariet fyller 140 år. https://www.nordiska.uu.se/i-rampljuset/artikel/?tarContentId=739354

Bianchi, M., 2020: Runor: Ny digital resurs för runforskning. https://www.nordiska.uu.se/i-rampljuset/artikel/?tarContentId=909176

Digitaliserade runor ska locka både forskare och turister. Riksantikvarieämbetets hemsida den 3 december 2020. https://www.raa.se/2020/12/digitaliserade-runor-ska-locka-bade-forskare-och-turister/


K-blogg:

I von Friesens fotspår genom Medelpad, K-blogg den 18 februari 2017. http://www.k-blogg.se/2017/02/18/i-von-friesens-fotspar-genom-medelpad/

En återfunnen öländsk runinskrift, K-blogg den 12 oktober 2017. http://www.k-blogg.se/2017/10/12/en-aterfunnen-olandsk-runinskrift/

Haverörunor – nyckeln till Kensingtonstenens gåta? K-blogg den 26 november 2017. http://www.k-blogg.se/2017/11/26/haverorunor-nyckeln-till-kensingtonstenens-gata/

Ett par okända runstenar ur arkiven. K-blogg den 6 december 2017. http://www.k-blogg.se/2017/12/06/ett-par-okanda-runstenar-ur-arkiven/

Omlästa runor i Skön. K-blogg den 21 oktober 2018. http://www.k-blogg.se/2018/10/21/omlasta-runor-i-skon/

Kom runorna i mässboken från Sidensjö från Rom? K-blogg den 9 december 2018. http://www.k-blogg.se/2018/12/09/kom-runorna-i-massboken-fran-sidensjo-fran-rom/

Hudiks försvunna runsten. K-blogg den 21 februari 2019. http://www.k-blogg.se/2019/02/21/hudiks-forsvunna-runsten/

Att avliva en runsten. K-blogg den 4 maj 2019. http://www.k-blogg.se/2019/05/04/att-avliva-en-runsten/

Fler Kensingtonrunor i Hassela. K-blogg den 30 maj 2019. http://www.k-blogg.se/2019/05/30/fler-kensingtonrunor-i-hassela/

Varför bakvända runor i Medelpad? K-blogg den 13 juli 2019. http://www.k-blogg.se/2019/07/13/varfor-bakvanda-runor-i-medelpad/

Bardalek i Umeå och en möjlig björn. 14 december 2019. http://www.k-blogg.se/2019/12/14/bardalek-i-umea-och-en-mojlig-bjorn/

Björnen från Håmö finns! K-blogg den 16 december 2019. http://www.k-blogg.se/2019/12/16/bjornen-fran-hamo-finns/

När björnen blev en fågel och korset förbyttes i runor. K-blogg den 28 september 2020. http://www.k-blogg.se/2020/09/28/nar-bjornen-blev-en-fagel-och-korset-forbyttes-i-runor/

Runstensfynd från soffhörnet. K-blogg den 28 november 2020. http://www.k-blogg.se/2020/11/28/runstensfynd-fran-soffhornet/

Runstudier genom bilfönstret. K-blogg den 13 mars 2021. http://www.k-blogg.se/2021/03/13/runstudier-genom-bilfonstret/

Pereswetoff-Morath, S., 2017: ”Runomästaren” Fridolin och Evighetsrunor, K-blogg den 22 december 2017. http://www.k-blogg.se/2017/12/22/runomastaren-fridolin-och-evighetsrunor/

Smith, M. & Borck, L. 2019: Europeanas aggregatorer i Stockholm, K-blogg den 30 oktober 2019. http://www.k-blogg.se/2019/10/30/eaf2019/


Kommande (under utgivning eller i manus):


Monografier

Bianchi, M. (manus): Otto von Friesen som runolog [preliminär titel]. Uppsala universitet.

Källström, M. (manus): Medelpads runinskrifter. Granskade och tolkade. (Sveriges runinskrifter 15:3.) Riksantikvarieämbetet.


Antologier

Kitzler Åhfeldt, L. & Källström, M. (red.) (kommande): Det öppna och det fördolda. Om runorna i olika sociala miljöer från senvikingatid till efterreformatorisk tid [preliminär titel]. Riksantikvarieämbetet.


Artiklar

Bianchi, M. (kommande): Sociolingvistiska aspekter på runinskrifter: en ökryssning med några semiotiska landstigningar. I: Kitzler Åhfeldt & Källström (red.).

Bianchi, M. (under arbete): Otto von Friesens fältundersökningar av runstenar i Uppsala län [preliminär titel]. I: M. Källström & T. Zachrisson (red.): Tyde den som kan – om runor och runinskrifter i Uppland. (Boken ges ut av Upplandsmuseet hösten 2021 i anslutning till en utställning med samma namn.)

Imer, L. (kommande): Runic writing on Bornholm. I: Kitzler Åhfeldt & Källström (red.).

Kitzler Åhfeldt, L. (kommande): Runor i orostid. I: Kitzler Åhfeldt & Källström (red.).

Kitzler Åhfeldt, L. (kommande): Rune Carvers and the Mediterranean. I: Vikings in the Mediterranean, N. Price, M. H. Eriksen & C. Jahnke (eds.). Aten: Norwegian Institute in Athens.

Kitzler Åhfeldt, L. (kommande): Rune Carvers in Campaigns? I: Weaving War. War and violence in the Viking Age. ViS-conference in Oslo 2018, F. Iversen, Z. Tsigaridas Glörstad & K. Kjesrud (eds.). Oslo: Norwegian Archaeological Society.

Kitzler Åhfeldt, L. (manus): The Karlevi runestone and the first Latin inscription made in Sweden? Analysis of the inscriptions by 3D-scanning.

Källström, M. (kommande): Carl Säves resa på Bornholm sommaren 1865. I: Kitzler Åhfeldt & Källström (red.).

Källström, M. (kommande): Runorna i dörren till Hulterstads kyrka (Öl 60) och den sena runtraditionen på Öland. I: Kitzler Åhfeldt & Källström (red.).
Anslagsförvaltare
Riksantikvarieämbetet Visby
Diarienummer
SAF16-0359:1
Summa
SEK 8 848 000,00
Stödform
Samlingarna och forskningen
Ämne
Språkstudier
År
2016