Jonathan Kuyper

Låsningar och lösningar i globala styrformer: Demokrati, politisering och legitimitet

Internationella förhandlingar hamnar allt oftare i dödlägen. Försök att byta dessa låsningar genom att istället samla ett mindre antal stater - vilket handelsavtalen TTIP och TPP är exempel på - riskerar också att misslyckas när förhandlingarna blir alltmer politiserade. Detta projekt syftar till att förstå om, hur och på vilka sätt demokratisk legitimitet är en förutsättning för att hantera politisering och undvika dödlägen i globalt styre? Med utgångspunkten att auktoritet kräver legitimitet, används deliberativ demokratiteori för att utvärdera förhandlingarna om TTIP och TPP. Metoden bygger på jämförande analys fokuserad på tre aspekter av förhandlingarna - immaterialrätt, miljö samt tvistlösningsmekanismen mellan investerare och stater (ISDS). Genom dokumentstudier och intervjuer kartläggs vem som inkluderas i förhandlingarna och om olika intressen är tillbörligt representerade samt vilka för- och motargument som förs fram i debatten och hur förhandlingsprocessen fortlöper. Mot bakgrund av denna granskning analyseras politisering för att förklara på vilket sätt auktoritet i en global kontext kräver motsvarande legitimitet. Projektet kommer att ge tre centrala bidrag. För det första ges en normativ analys vägled av gedigen empirisk forskning. För de andra är projektet unikt som den första systematiska jämförelsen av TTIP och TPP. För det tredje har resultaten policyrelevans och förser beslutsfattare med underlag om hur dödlägen i globalt styre kan uppstå och övervinnas.
Slutredovisning
Syftet med projektet och hur det har utvecklats under projektperioden:

Syftet med detta projekt var att besvara på följande fråga: Om, hur och på vilka sätt är demokratisk legitimitet nödvändigt för att hantera politisering och undvika dödlägen i globalt styre? Projektet utgjordes därför av tre arbetspaket: 1) en konceptuell utveckling av förhållandet mellan demokrati, politisering och låsningar i globalt styre; 2) en empirisk utvärdering av politiseringen av globalt styre (särskilt avseende det regionala Stillahavsavtalet (the Trans-Pacific Partnership, TPP) och det transatlantiska avtalet för handel och investeringar (the Trans-Atlantic Trade and Investment Partnership, TTIP); och 3) en normativ utvärdering av hur demokratisk legitimitet skulle kunna främja att eftersträvansvärda former av internationellt samarbete uppstår.

Dessa tre centrala frågor utgjorde kärnan i projektet och har guidat dess omfattning och forskningsresultat. Arbetspaketen (dvs. ramverket för arbetet), innehållande teori (koppling mellan politisering, demokratisk legitimitet och global styrning), val av metoder (kombinationen av normativ och kvalitativ analys) och resultat presentationen (publikationer och policy outreach) har bestått under hela forskningsprocessen.

Projektet har övergripande präglats av tre centrala utvecklingsprocesser. För det första specificerades de begreppsliga frågorna för att fånga den ambivalenta karaktären av politisering av demokratisk legitimitet i global styrning (speciellt avseende representation som en intervenerande variabel). För det andra visade sig ett empiriskt fokus på investeringsklausuler och miljöskydd i global styrning vara den mest givande vägen framåt. Därför vidtogs en smalare och mer djupgående analys av dessa områden, men med ett bredare fokus på bilaterala relationer bortom TTIP och TPP. För det tredje ledde den begreppsmässiga utveckling och datainsamling till en mer specifik normativ analys av den globala styrningen av investeringar och klimatpolitik som visade hur individuella deliberativa ansträngningar har betydelse för hur resultaten blir internationellt.

En kort beskrivning av hur det har implementerats:

Projektet inleddes den 1 februari 2017. I detta skede påbörjades det initiala konceptuella arbetet. En omfattande litteraturöversikt av forskningen om politisering i global styrning, samt dess relation till demokratiteori vidtogs. En första workshop anordnades med internationella gäster (se nedan). Det resulterande sammantaget i forskning som presenterades på flera konferenser 2017 och 2018, och resulterade sedermera i en artikel i Moral Philosophy and Politics från 2018 som presenterade de genomförda arbetet. Denna konceptuella utveckling följdes också upp av publikationer med professor Eva Erman om de konceptuella fundamenten för demokrati i global styrning (se publikationslistan).

Under 2018 och 2019 var projektet inriktat på empiriskt arbete. Detta innebar undersökningar av hur global styrning har blivit politiserad (nivå av / medvetenhet om / mobilisering mot / bestridande av auktoritet). Detta arbetspaket var fokuserat på datainsamling. Under 2018-2019 genomfördes mer än 60 semistrukturerade intervjuer med advokater, regeringsförhandlare och aktörer från det civila samhället. Det inkluderade aktörer som var centralt involverade i TTIP och TPP, men även i en bredare kontext av bilaterala relationer avseende frihandelsavtal (Free-Trade Agreements, FTAs) och bilaterala investeringsavtal (Bilateral-Investment Treaties, BITs). Projektet genomförde också den utlovade dokumentanalysen av ståndpunktsdokument (position papers) avseende TTIP, TPP och bredare former av FTA/BIT från regeringar och aktörer från civil samhället. I denna arbetsprocess insamlades, kodades och analyserades ståndpunktsdokument avseende TTIP / TPP från statliga och icke-statliga aktörer. Detta medförde också att även om något mindre antal intervjuer än planerat genomfördes, kunde intervjudatan utökas och kompletteras på ett förtjänstfullt sätt

Som ett komplement genomgick projektet under 2018 en uppföljningsöversyn. Det föreslogs att de ändringar som gjorts i det konceptuella ramverket var användbara och att det skulle vara viktigt att ta in assistans för den empiriska analysen. Detta ledde således till att viss projektfinansiering användes för detta ändamål. Först inleddes ett samarbete med Tarald Laudal Berge (då doktorand vid Oslo universitet, nu med avslutad doktorsexamen). Dr Berge genomförde sedermera ett flertal olika intervjuer vid multilaterala möten (som UNCITRAL), medan jag genomförde intervjuer på fältet (Mexiko, USA, Singapore och Australien). Detta säkerställde en spridning bland respondenterna. En forskningsassistent anställdes även efter förslag från utvärderingskommittén. Projektets forskningsassistent genomförde en del av intervjutranskriptionen, liksom viss insamling och kodning av ståndpunktspapper från de statliga och icke-statliga aktörerna. All data hölls lokalt på krypterade hårddiskar enligt specifikationen i projektbeskrivningen.

Den sista aspekten av forskningen har byggt på dessa resultat. Målet är att visa hur politiseringen av global styrning (eller samarbetsproblem mer allmänhet) kan mildras genom demokratiskt beslutsfattande. För att demonstrera detta publicerade jag artiklar om den instrumentella betydelsen av deliberation och samförfattade en bok om de empiriska effekterna av deliberation i global styrning (arbetspaket 3). Jag har också skrivit ett bokkapitel och working paper om hur politisering av global styrning påverkar förhandlingar om klimat och investeringar (dvs. TTIP och TPP). Detta arbete utgör grunden för ett bredare bokmanus som är under utveckling.

Projektets tre viktigaste resultat och bidrag till den internationella forskningsfronten och en diskussion om detta:

Detta projekt har lett till flera viktiga resultat. För det första, konceptuellt, har projektet demonstrerat att karaktären av representation i global styrning kan påverka hur politisering av auktoritet uppfattas av individer. Givet att global styrning har blivit allt viktigare de senaste åren är det viktigt att förstå hur olika representanter kan trigga politisering. Denna betydelse exemplifieras till exempel av tidigare president Trumps försök att politisera internationell handel och EU: s ansträngningar att avpolitisera internationella investeringar. För det andra, empiriskt, har detta projekt samlat in primär data genom intervjuer med över 60 personer som är centralt involverade i de globala förhandlingarna om TTIP, TPP och andra FTAs/BITs (anonymiserat intervjuprotokoll finns tillgängligt online). Dessutom har ett data set över icke-statliga aktörer som är engagerade i dessa processer skapats. Slutligen, normativt, har projektet utvecklat vår kunskap gällande hur vi ska se på legitimitet i global styrning. Detta projekt har fastslagit att demokratisk legitimitet har betydelse för att övervinna dödlägen, såväl som för hur aktörer ser på sin egen roll i hanterandet av sådana problem. Alla dessa tre aspekter har presenterats i publikationer. Detta inkluderar en samförfattad monografi, ett flertal publikationer i topprankade tidskrifter, åtskilliga arbetspapper, en rad konferens- / workshop presentationer och policy outreach.

Nya forskningsfrågor genererade genom projektet:

Tre nya frågor har identifierats som mest framträdande. Begreppsmässigt är det centralt att fråga: Vem besitter egentligen internationell auktoritet? Med tanke på vikten av "auktoritet" för definitionen av "politisering" är det centralt att genomföra en sådan analys. Empiriskt har analysen börjat undersöka: på vilket sätt har individuellt aktörskap betydelse för legitimering eller bestridande av politiserad internationell auktoritet? Vissa individuella förhandlare / aktörer från det civila samhället har en entreprenöriell status när det gäller att legitimera eller bestrida politiserad auktoritet, medan andra inte har det. Normativt är det viktigt att fråga: vem ska legitimera eller bestrida internationell auktoritet? Det kräver reflektion över de konceptuella och empiriska resultaten, men det belyser när och hur medborgare borde hantera demokratiska underskott i global styrning.

Projektets internationella dimensioner, såsom kontakter och material:

Projektets internationella dimension har tre pelare. För det första i det konceptuella samarbetet. Jag inledde detta forskningsarbete genom att genomföra en litteraturöversyn av auktoritet, politisering och global styrning. Detta arbete utvecklades vidare efter en presentation vid Göteborgs universitet och arbete med professor Eva Erman (Stockholms universitet) och professor Maija Setälä (universitetet i Åbo) bidrog ytterligare. För det andra empiriskt. Samarbetet med Dr. Berge, då doktorand vid Oslo universitet, var centralt. Tillsammans genomförde vi intervjuer med ett stort antal individer. Hans nätverk och kunskaper bidrog till att utöka mängden av potentiella intervjupersoner för projektet. För det tredje gällande analysen av materialet. Jag har samarbetat med kollegor i Sverige, Norge, Finland, Colombia, USA och Storbritannien för att diskutera resultaten och för att börja utveckla normativa förslag kring när global styrning blir politiserad.

Hur projektgruppen har spridit resultaten till andra forskare och grupper utanför vetenskapssamhället och diskutera och förklara hur samarbete har skett:

När det gäller forskningsspridning har projektet tagit tre viktiga steg. Först har jag samarbetat med kollegor i det konceptuella arbetet. Viktigast var det heldagsevenemang som jag anordnade 2018 med professors fran Australien, Nederländerna, Norge, och Sverige. För det andra har jag arbetat med och anställt forskare för empirisk analys. Slutligen har jag samarbetat med doktor Berge gällande analysen av de empiriska och normativa konsekvenserna av de empiriska resultaten. Utanför akademin har främst tre åtgärder vidtagits. Först har jag publicerat i Global Policy, en tidskrift som delvis är ämnad för praktiker. För det andra diskuterades intervjudata som samlats in i arbetspaket två av Dr Berge vid UNCITRAL-möten. Slutligen har jag deltagit i flera policy inriktade workshops. I Belfast var jag huvudtalare på temat demokratisering av regional styrning. I Tyskland var jag huvudtalare vid the Development and Peace Foundation on global governance. Deltagarna vid dessa event var till stor del av praktiker vilket visar på den syntes som finns mellan projektet och engagemang från praktiker på policy fältet.
Bidragsförvaltare
Queen's University Belfast
Diarienummer
P16-0242:1
Summa
SEK 2 136 000,000
Stödform
RJ Projekt
Ämne
Globaliseringsstudier
År
2016