Peter Sjökvist

Biblioteket vid Leufstabruk

Projektet The Library of Leufstabruk är ett samarbete mellan Uppsala universitetsbibliotek och De Koninklijke Bibliotheek, Nationalbiblioteket i Nederländerna, i Haag. Projektet avser en av Sveriges mest välbevarade och understuderade kulturarvsskatter: brukspatronen och entomologen Charles De Geers (1720–1778) och dennes son politikern Charles De Geers (1747–1805) boksamling på Leufstabruk. Biblioteket står än idag till största delen kvar i sin känsliga men utsökta och unika ursprungliga miljö. Det är tillgängligt för forskning och visningar i begränsad mån. En tryckt katalog från 1907 är den förteckning som finns. Föreliggande projekt avser att arbeta för ett utförligt tillgängliggörande av bibliotekets boksamling i fyra steg: en heltäckande förteckning av metadata i moderna databaser såsom LIBRIS, sammankoppling av data mellan relevanta databaser såsom LIBRIS och holländska Short-Title Catalogue, Netherlands (STCN), utförlig registrering av provenienser och exemplarspecifik information i fall av särskilt intresse i databasen ProBok, samt full digitalisering av exemplar från tidigare obelagda editioner med lagring i Alvin. Med dessa insatser, med tydliga ändamålsenliga och effektiva anpassningar efter de särskilda bokhistoriska värdena i respektive fall, kan tillgången till och kännedomen om det betydande internationella materialet i Leufstabiblioteket och dess historik vidgas väsentligt för forskningen nationellt och internationellt.
Slutredovisning
Infrastrukturprojektet The Library of Leufstabruk har varit ett samarbete mellan Uppsala universitetsbibliotek och Kungl. biblioteket i Haag, Nederländerna, och har gällt ett förbättrande av den digitala tillgängligheten till släkten De Geers boksamling i 1700-talsbiblioteket vid Lövstabruk i norra Uppland. Charles De Geer entomologen (1720–1778) växte upp i Utrecht i Nederländerna och köpte stora delar av sin samling från nederländska bokhandlare. Han kompletterade med böcker köpta i Sverige, från bokhandlare och på auktioner. En betydande del är naturvetenskap. Sonen Charles De Geer politikern (1747–1805) utökade biblioteket med litteratur inköpt i Sverige. Här finns bland annat över hundra titlar som varit förbjudna, av kontroversiellt politisk eller pornografisk natur. Ett antal hundra volymer, huvudsakligen franska romaner, har tillhört Charles De Geer politikerns lillasyster Hedvig Ulrika De Geer (1752–1813), vilket inte uppmärksammats i den tidigare forskningen. Projektet har varit uppdelat i fyra olika huvuddelar, och har fortlöpt helt enligt plan.
Den första har gällt registrering av hela bokbeståndet i databaser, enligt modern praxis för katalogisering av äldre tryckta resurser. Alla exemplar i samlingen, både de som fysiskt står ute på Lövstabruk och de som av säkerhetsskäl plockats in till Carolina Redidiva i Uppsala (ca 400), finns således nu förtecknade i den nationella samkatalogen LIBRIS, i sammanlagt 10 009 poster. Här har även ingått proveniensnotiser, enkla bokbandsbeskrivningar och annan exemplarspecifik information. Samtliga nederländska böcker i samlingen finns nu dessutom förtecknade i STCN (Short Title Catalogue Netherlands), den nederländska nationalbibliografin för äldre tryckta böcker. Antalet Leufsta-poster där är 2 137.
Den andra har gällt särskild dokumentation av proveniensbelägg i samlingarna, dvs. de spår i böckerna som bevisar vilka som tidigare ägt böckerna. 130 särskilda proveniensbeläggsposter har skapats i Alvin, en plattform för digitala samlingar och digitalt kulturarv, enligt en modell utarbetad av CERL (Consortium for European Research Libraries). Särskilt viktigt där har varit att dokumentera de böcker som tidigare har ägts av Olof Rudbeck d.y. Med hjälp av en auktionskatalog (som även digitaliserats och finns fritt tillgänglig i Alvin) efter dennes död har 63 böcker lokaliserats. Flertalet av dessa har även ägts av fadern Olof Rudbeck d.ä. Bägge var framstående vetenskapsmän och har i böckerna efterlämnat marginalanteckningar, understrykningar och andra spår av hur de läst och använt böckerna i sitt arbete. Dessa har därför digitaliserats i sin helhet och finns fritt tillgängliga i Alvin, och kan ligga till grund för ytterligare forskning, samt är i sig en rekonstruktion av en del av Rudbeckarnas privata bokinnehav. Här har även ingått dokumentation av befintliga bokhandlartecken, vilka alltså visar vem som sålt boken. Alla tecken är inte ännu identifierade. Dokumentationen genom digitala bilder gör det dock möjligt för avnämare att ta del av dem, och eventuellt identifiera dem. I denna del har även ingått att noggrannare dokumentera några bokband av särskilt intresse, i enlighet med en terminologi utarbetad av Ligatus, en internationell standard som rekommenderas av CERL, Book Bindings Working Group. Bokbanden i samlingen är i regel ganska enkla, varför endast fyra fall har bedömts behöva denna mer utförliga beskrivning. Dessa bokband är återgivna digitalt i databasen Alvin. Två av dessa är bundna av svenska mästare under 1700-talet och har redan omskrivits i litteraturen. Nu finns digitala bilder av dessa fritt tillgängliga, tagna utifrån de riktlinjer som tidigare satts upp av det svenska projektet ProBok för att återge bandens detaljer.
Den tredje har gällt full digitalisering av unika nederländska exemplar, eller exemplar tillhörande upplagor som inte tidigare varit belagda i den nederländska nationalbibliografin. I samband med registreringen av de nederländska böckerna i STCN kunde noteras att Leufstabiblioteket äger ett betydande antal titlar som inte tidigare varit belagda, eller rentav unika. Dessa har digitaliserats i sin helhet i projektet. Inklusive de ovan nämnda Rudbeck-böckerna uppgår antalet i projektet fullt digitaliserade exemplar till 589. De finns nu fritt tillgängliga i Alvin. Samtliga digitala kopior av nederländska böcker har dessutom delats med Kungl. biblioteket i Nederländerna, och de kommer inom kort att laddas upp i Delpher, det nederländska digitala biblioteket, där de inte förut funnits tillgängliga.
Det fjärde har gällt ett sammankopplande av de olika resurserna genom länkning, det som i praktiken skapar infrastrukturen för forskare intresserade av Leufstabiblioteket, samt en digitalisering av kringresurser rörande biblioteket. Posterna i de olika systemen har således kopplats ihop. Posterna i LIBRIS har kopplats till motsvarande poster i STCN. Från LIBRIS har länkar lagts in till digitala kopior och proveniensbelägg i Alvin. Från Alvin finns samtidigt länkar tillbaka till LIBRIS och STCN. Digitaliseringen av kringresurser har gällt handskriftsmaterial hörande till bibliotekets historia. Bibliotekets samtliga 1700-talskataloger finns nu tillgängliga i Alvin, där man finner både förvärvsdatum och inköpspriser. Bevarad korrespondens och fakturor från bokhandlare finns likaså digitalt tillgängliga. De Geer handlade många av böckerna av Luchtmans i Leiden. Hela deras arkiv, där De Geer framstår som en av de främsta kunderna, finns bevarat vid universitetsbiblioteket i Amsterdam, och även digitalt tillgängligt via deras hemsida. Vår digitalisering har därigenom kompletterat deras.
En sista del har varit en mindre insats för att förbättra den känsliga invändiga fysiska miljön i 1700-talsbiblioteket vid Lövstabruk, vilken är i ständigt behov av översyn för att böckerna skall bevaras på bästa sätt.
I framtidsplaneringen ligger att skapa en ny hemsida för Leufstabiblioteket Med Uppsala universitetsbibliotek som avsändare och med åtkomst via Uppsala universitetsbiblioteks webbplats, där de här beskrivna resurserna presenteras tydligt och utförligt, samt att presentera resultaten från projektet The Library of Leufstabruk i artikelform på svenska och engelska. En utställning i digital form med en presentation av projektet samt bilder, främst ur det digitaliserade materialet, planeras under 2021, och vid ett senare tillfälle i fysisk form i utställningssalen på Carolina Rediviva. Planen var även att arrangera ett internationellt bokhistoriskt symposium med tema Leufstabiblioteket under hösten 2021, men denna har fått skjutas på framtiden under nuvarande pandemi. Förhoppningsvis kan den äga rum under hösten 2022. Detta kommer i praktiken att utgöra nystarten för forskningen på Leufstabiblioteket. Tanken är att symposiepresentationerna senare skall publiceras. Under samarbetet med Kungl. biblioteket i Haag och vid konferensdeltagande i Nederländerna och på andra ställen har ett betydande informellt nätverk med bokhistoriker byggts upp. Detta nätverk kommer att utgöra den huvudsakliga målgruppen för kommande symposium.
Bidragsförvaltare
Uppsala universitet
Diarienummer
IN17-0076:1
Summa
SEK 1 890 000,000
Stödform
RJ Infrastruktur för forskning
Ämne
Övrig annan humaniora
År
2017