Databasen Gender and Work [GaW]: en infrastruktur för frågor om arbete, vardagsliv och genus i det förflutna
I centrum för detta projekt står databasen GaW [Gender and work], utvecklad vid Uppsala universitets historiska institution i samarbete med CEDAR (Demografiska Databasen) i Umeå. GaW innehåller uppgifter om mäns och kvinnors faktiskt utförda arbete i Sverige perioden 1550 till 1799. Uppgifterna är som regel svårtillgängliga och insamlade genom tidsödande analys av (ofta handskrivna) originalkällor. En stor del av källunderlaget består av rättsprotokoll. Genom att uppgifterna lagras i en databas som är fritt tillgänglig via nätet, kan informationen granskas och återanvändas för att besvara många olika frågor, inte minst om människors vardagsliv. Databasen är konstruerad så att den stöder analys enligt den så kallade verb-inriktade metoden. Ett viktigt resultat är att civilstånd (om man var gift eller inte) tycks ha haft stor betydelse för vad människor arbetade med före 1800, kanske rentav större betydelse än kön.
Projektet vidareutvecklar databasens användbarhet och synlighet genom att (i) öka dess geografiska och kronologiska täckning, (ii) länka uppgifterna om utfört arbete till information om civilstånd och ålder, (iii) göra det möjligt att bjuda in yngre forskare från andra länder till GaW-miljön.
Slutredovisning
IN17-510:1, IN17-510:2, Slutlig projektredovisning, januari 2023
Databasen Genus och arbete [GaW]: en forskningsinfrastruktur för historisk forskning om genus, arbete och vardagsliv
Syfte och mål
Syftet med detta infrastrukturprojekt var (i), att förbättra den kronologiska och geografiska täckningen hos den befintliga databasen GaW (Genus och arbete); (ii), att förbättra kvaliteten hos och användbarheten av befintliga uppgifter. (iii), att öka den internationella synligheten och genomslagskraften för databasen och den metod den bygger på. Alla dessa mål har uppnåtts. Dessutom har ett kompletterande RJ-bidrag (IN17-510:2) gjort det möjligt att tekniskt bygga om databasen. Vid halvtidsutvärderingen i november 2019 skrev utvärderingskommittén:
“Den verbinriktade metoden som projektet bygger på har fått internationellt genomslag. Det långsiktiga samarbetet med datorlingvisterna i Uppsala har stor potential. [---] Beredningsgruppen för infrastruktur är mycket positiv till redovisningen.”
GaW-databasen stödjer forskning som bygger på den så kallade verbinriktade metoden. Metoden är inspirerad av antropologisk observation av (särskilt kvinnors) tidsanvändning i moderna länder utanför Västeuropa och Nordamerika. På grund av historiska källors ofta fragmentariska karaktär är det dock sällan möjligt att kartlägga vad enskilda personer gjort under en hel dag eller en hel vecka. Istället identifierar den verbinriktade metoden aktivitetsmönster som är typiska för grupper av människor, t ex män kontra kvinnor, gifta kontra ogifta personer, etc. GaW är en relationsdatabas byggd av CEDAR (Demografiska databasen), Umeå universitet, i nära samarbete med historiker vid Uppsala universitet. Projektet har gett upphov till flera samarbetsprojekt.
Mål 1: förbättra den kronologiska och geografiska täckningen
Vid ansökningstillfället (april 2017) omfattade databasen cirka 23 000 observationer av försörjningsaktiviteter (verbfraser) från södra, mellersta och norra Sverige (plus ett mindre antal observationer från det nuvarande Finland) under perioden 1550 till 1799. Totalt rörde det sig om cirka 500 000 svenska ord, hämtade från rättegångsprotokoll, suppliker, räkenskaper och dagböcker. I ansökan skrev vi att ”delar av 1700-talet är alltför knapphändigt representerade. Även södra och norra Sverige behöver bättre täckning liksom Finland.” Vi skrev också att ”1800-talet i Skandinavien framställs ofta som en period då helt nya könsideal och ny praxis dök upp, [därför] är det nu av avgörande betydelse för GaW-projektet att gå längre än 1800.”
Idag (januari 2023) är databasens storlek cirka 40 000 verbfraser som beskriver arbetsaktiviteter. Den kronologiska täckningen har förbättrats. Fördelningen är:1550–99 9%; 1600–49 5 %; 1650–99 21 %; 1700–49 19 %; 1750–99 18 %; 1800–49 18 %; 1850–99 10 %.
Geografiskt har områden från södra och norra Sverige tillkommit (se Tabell 1). Totalt finns det cirka
1 300 000 svenska ord, hämtade från domstolsprotokoll, suppliker, räkenskaper, dagböcker och skattematerial. En betydande del av dessa nya data är resultatet av projektet IN17-0510:1.
Mål 2: koppla demografisk information (civilstånd, ålder) till verbfrasdata
Vi har kompletterat en stor delmängd av data med demografisk information från kyrkliga källor (data från Västerås, Snevringe och Tuhundra i Västmanland samt Skellefteå). Som en konsekvens av dessa kompletteringar känner vi till civilståndet för 75 procent av människorna – både kvinnor och män! – som utförde arbetsaktiviteterna (se Tabell 1). Detta gör data betydligt mer användbar.
Mål 3: underlätta inbjudan av icke-svenska forskare till GaWs forskningsmiljö
För att öka den internationella synligheten och genomslaget för metoden och databasen har vi använt projektfinansiering för att bjuda in gästforskare, både juniora och seniora: Professor Carmen Sarasúa, Autonomous University of Barcelona; PhD Bob Pierik, University of Amsterdam; Professor och Director Karin Hofmeester, International Institute of Social History, Amsterdam. En del av dessa besök försenades av pandemin och vi var tvungna att be om tillstånd att förlänga projektperioden med ett år. Dessutom har doktorander och master studenter tagits emot av projektet: t.ex. doktorand Birgit Dober, Wiens universitet; Master student Romain Rafai (Strasbourgs universitet och Uppsala universitet).
Tabell 1. Dataanalys and registrering
Område År Transkriberat från handskrift Analyserat (registrerat med metadata i databasen) Kompletterat med demografisk information från kyrkliga källor Publicerat i databasen
Gotland, Martebo 1768-1798 Ja Ja Ja Ja
(1768-69)
Västergötland, Kålland 1697, 1700 Ja Ja Nej Ja
Västerbotten, Skellefteå 1771 Ja Ja Ja Våren 2023
Stockholm, mantalslängder 1740 Ja Ja Nej Ja
Västmanland, Snevringe, Tuhundra 1700- och 1800-tal Ja Ja Ja Våren 2023
Västmanland, Västerås 1700- och 1800-tal Ja Ja Ja Våren 2023
Södra Österbotten 1700-tal Ja Ja Nej Våren 2023
Resultat
Metodologiskt är ett viktigt resultat att domböcker har visat sig vara lika användbara för 1800-talet som för tiden före 1800-talet. De typer av arbetsuppgifter som blir synliga samt detaljnivån är jämförbara över tiden 1550 till 1880. Tydligen gör den låga graden av juridisk specialisering i svenska domstolar att ett brett spektrum av arbetsaktiviteter fortsätter att återspeglas i protokollen.
Empiriskt är det viktigaste resultatet att det gick att mäta hur civilstånd respektive kön påverkade arbetsmönster. Det gick även att visa att faktorn kön med tiden fick större betydelse för vad slags arbete människor utförde.
Databasens användbarhet
Med sitt fokus på handskrivna och opublicerade texter har databasen visat sig användbar för Svenska Akademiens Ordbok (SAOB). Databasen har även använts som träningsdata av datalingvister och bildanalytiker. Universitets- och gymnasielärare har använt databasen för sina egna undervisningsändamål. Databasen har bland annat använts av postdoktorer vid svenska (Stockholm och Göteborg) och finska universitet för att identifiera rättsfall av intresse för olika forskningsproblem.
GaW-databasen används naturligtvis inom Gender and Work-forskningsprojektet, Uppsala universitet.
Oförutsedda tekniska problem
Kort efter det att den ursprungliga ansökan hade beviljats rapporterade systemanalytikerna vid Umeå universitet (som byggt databasen och servar den) att mjukvaran Glassfish riskerade att bli föråldrad, det vill säga att den inte längre uppdateras av tillverkaren. Det ansågs nödvändigt att skriva helt ny kod för databasen GaW. När vi rapporterade detta problem till RJ uppmanade Göran Blomqvist oss att ansöka om ett tilläggsanslag, vilket vi gjorde (22 mars 2018) och också beviljades (IN17-510:2). Som en konsekvens har verktygen (applikationerna) för att mata in och hämta ut data byggts om helt och hållet. Processen har varit mycket långsam och det finns fortfarande vissa delar som återstår att hantera. Samarbetet mellan systemanalytiker och historiker har dock varit utmärkt, och resultatet är mycket lovande.
Integreringen av infrastrukturen vid hemuniversitetet
Databasen används på ett antal sätt inom organisationen. På Historia institutionen uppmuntras studenter på C-nivå att använda databasen när de skriver sina C-uppsatser. Master studenter kan göra 5- till 10-veckors praktik vid GaW-databasen (se ovan). På institutionen för lingvistik ingår en föreläsning om GaW i kursen Digital philology. Likväl upplever vi att universitetet inte fullt ut utnyttjar att det är värd för en unik databas och inte heller tar ekonomiskt ansvar för databasen. Vid halvtidsutvärderingen 2019 skrev utvärderingspanelen:
”En fråga rör den långsiktiga finansieringen av GaW och till den änden för projektet en diskussion med Uppsala universitet om ställning som inkubator. Beredningsgruppen för infrastruktur ser det som mycket angeläget att det långvariga tillvaratagandet av databasen säkras och ser fram emot att den frågan belyses i slutrapporten.”
Denna rekommendation vidarebefordrade projektledaren till dåvarande prefekt och vice-rektor. Vice-rektor diskuterade frågan med rektor men ur detta kom inget konkret av nytta för GaW. GaW är finansierat av VR t.o.m. 2029 och det är således ingen akut kris, men situationen är likväl otillfredsställande.
Tillgänglighet och kvalitetskontroll
Databasen finns tillgänglig på nätet för alla att använda (https://www.gaw.hist.uu.se ). Data görs tillgänglig så snart den har kvalitetskontrollerats. Kvalitetskontrollen har flera komponenter: Registratorn kontrollerar sitt eget arbete; en moderator gör systematiska kontroller efter att registreringsprojektet har slutförts; varje registreringsprojekt dokumenteras med hjälp av ett speciellt utformat formulär; externa användare uppmanas att rapportera fel via webbplatsen. Kvalitetskontroll tar tid vilket förklarar fördröjningen mellan fullbordad analys och publicering av data.
Internationellt samarbete
Databasen har inspirerat liknande infrastruktur- och forskningsprojekt i Nederländerna och Storbritannien. Det pågår ett samarbete med IISH, Amsterdam, och med CAMPOP, Cambridge, om kategorisering av arbetsaktiviteter.
Publikationer
Se separat lista
Länkar
https://www.gaw.hist.uu.se
Databasen Genus och arbete [GaW]: en forskningsinfrastruktur för historisk forskning om genus, arbete och vardagsliv
Syfte och mål
Syftet med detta infrastrukturprojekt var (i), att förbättra den kronologiska och geografiska täckningen hos den befintliga databasen GaW (Genus och arbete); (ii), att förbättra kvaliteten hos och användbarheten av befintliga uppgifter. (iii), att öka den internationella synligheten och genomslagskraften för databasen och den metod den bygger på. Alla dessa mål har uppnåtts. Dessutom har ett kompletterande RJ-bidrag (IN17-510:2) gjort det möjligt att tekniskt bygga om databasen. Vid halvtidsutvärderingen i november 2019 skrev utvärderingskommittén:
“Den verbinriktade metoden som projektet bygger på har fått internationellt genomslag. Det långsiktiga samarbetet med datorlingvisterna i Uppsala har stor potential. [---] Beredningsgruppen för infrastruktur är mycket positiv till redovisningen.”
GaW-databasen stödjer forskning som bygger på den så kallade verbinriktade metoden. Metoden är inspirerad av antropologisk observation av (särskilt kvinnors) tidsanvändning i moderna länder utanför Västeuropa och Nordamerika. På grund av historiska källors ofta fragmentariska karaktär är det dock sällan möjligt att kartlägga vad enskilda personer gjort under en hel dag eller en hel vecka. Istället identifierar den verbinriktade metoden aktivitetsmönster som är typiska för grupper av människor, t ex män kontra kvinnor, gifta kontra ogifta personer, etc. GaW är en relationsdatabas byggd av CEDAR (Demografiska databasen), Umeå universitet, i nära samarbete med historiker vid Uppsala universitet. Projektet har gett upphov till flera samarbetsprojekt.
Mål 1: förbättra den kronologiska och geografiska täckningen
Vid ansökningstillfället (april 2017) omfattade databasen cirka 23 000 observationer av försörjningsaktiviteter (verbfraser) från södra, mellersta och norra Sverige (plus ett mindre antal observationer från det nuvarande Finland) under perioden 1550 till 1799. Totalt rörde det sig om cirka 500 000 svenska ord, hämtade från rättegångsprotokoll, suppliker, räkenskaper och dagböcker. I ansökan skrev vi att ”delar av 1700-talet är alltför knapphändigt representerade. Även södra och norra Sverige behöver bättre täckning liksom Finland.” Vi skrev också att ”1800-talet i Skandinavien framställs ofta som en period då helt nya könsideal och ny praxis dök upp, [därför] är det nu av avgörande betydelse för GaW-projektet att gå längre än 1800.”
Idag (januari 2023) är databasens storlek cirka 40 000 verbfraser som beskriver arbetsaktiviteter. Den kronologiska täckningen har förbättrats. Fördelningen är:1550–99 9%; 1600–49 5 %; 1650–99 21 %; 1700–49 19 %; 1750–99 18 %; 1800–49 18 %; 1850–99 10 %.
Geografiskt har områden från södra och norra Sverige tillkommit (se Tabell 1). Totalt finns det cirka
1 300 000 svenska ord, hämtade från domstolsprotokoll, suppliker, räkenskaper, dagböcker och skattematerial. En betydande del av dessa nya data är resultatet av projektet IN17-0510:1.
Mål 2: koppla demografisk information (civilstånd, ålder) till verbfrasdata
Vi har kompletterat en stor delmängd av data med demografisk information från kyrkliga källor (data från Västerås, Snevringe och Tuhundra i Västmanland samt Skellefteå). Som en konsekvens av dessa kompletteringar känner vi till civilståndet för 75 procent av människorna – både kvinnor och män! – som utförde arbetsaktiviteterna (se Tabell 1). Detta gör data betydligt mer användbar.
Mål 3: underlätta inbjudan av icke-svenska forskare till GaWs forskningsmiljö
För att öka den internationella synligheten och genomslaget för metoden och databasen har vi använt projektfinansiering för att bjuda in gästforskare, både juniora och seniora: Professor Carmen Sarasúa, Autonomous University of Barcelona; PhD Bob Pierik, University of Amsterdam; Professor och Director Karin Hofmeester, International Institute of Social History, Amsterdam. En del av dessa besök försenades av pandemin och vi var tvungna att be om tillstånd att förlänga projektperioden med ett år. Dessutom har doktorander och master studenter tagits emot av projektet: t.ex. doktorand Birgit Dober, Wiens universitet; Master student Romain Rafai (Strasbourgs universitet och Uppsala universitet).
Tabell 1. Dataanalys and registrering
Område År Transkriberat från handskrift Analyserat (registrerat med metadata i databasen) Kompletterat med demografisk information från kyrkliga källor Publicerat i databasen
Gotland, Martebo 1768-1798 Ja Ja Ja Ja
(1768-69)
Västergötland, Kålland 1697, 1700 Ja Ja Nej Ja
Västerbotten, Skellefteå 1771 Ja Ja Ja Våren 2023
Stockholm, mantalslängder 1740 Ja Ja Nej Ja
Västmanland, Snevringe, Tuhundra 1700- och 1800-tal Ja Ja Ja Våren 2023
Västmanland, Västerås 1700- och 1800-tal Ja Ja Ja Våren 2023
Södra Österbotten 1700-tal Ja Ja Nej Våren 2023
Resultat
Metodologiskt är ett viktigt resultat att domböcker har visat sig vara lika användbara för 1800-talet som för tiden före 1800-talet. De typer av arbetsuppgifter som blir synliga samt detaljnivån är jämförbara över tiden 1550 till 1880. Tydligen gör den låga graden av juridisk specialisering i svenska domstolar att ett brett spektrum av arbetsaktiviteter fortsätter att återspeglas i protokollen.
Empiriskt är det viktigaste resultatet att det gick att mäta hur civilstånd respektive kön påverkade arbetsmönster. Det gick även att visa att faktorn kön med tiden fick större betydelse för vad slags arbete människor utförde.
Databasens användbarhet
Med sitt fokus på handskrivna och opublicerade texter har databasen visat sig användbar för Svenska Akademiens Ordbok (SAOB). Databasen har även använts som träningsdata av datalingvister och bildanalytiker. Universitets- och gymnasielärare har använt databasen för sina egna undervisningsändamål. Databasen har bland annat använts av postdoktorer vid svenska (Stockholm och Göteborg) och finska universitet för att identifiera rättsfall av intresse för olika forskningsproblem.
GaW-databasen används naturligtvis inom Gender and Work-forskningsprojektet, Uppsala universitet.
Oförutsedda tekniska problem
Kort efter det att den ursprungliga ansökan hade beviljats rapporterade systemanalytikerna vid Umeå universitet (som byggt databasen och servar den) att mjukvaran Glassfish riskerade att bli föråldrad, det vill säga att den inte längre uppdateras av tillverkaren. Det ansågs nödvändigt att skriva helt ny kod för databasen GaW. När vi rapporterade detta problem till RJ uppmanade Göran Blomqvist oss att ansöka om ett tilläggsanslag, vilket vi gjorde (22 mars 2018) och också beviljades (IN17-510:2). Som en konsekvens har verktygen (applikationerna) för att mata in och hämta ut data byggts om helt och hållet. Processen har varit mycket långsam och det finns fortfarande vissa delar som återstår att hantera. Samarbetet mellan systemanalytiker och historiker har dock varit utmärkt, och resultatet är mycket lovande.
Integreringen av infrastrukturen vid hemuniversitetet
Databasen används på ett antal sätt inom organisationen. På Historia institutionen uppmuntras studenter på C-nivå att använda databasen när de skriver sina C-uppsatser. Master studenter kan göra 5- till 10-veckors praktik vid GaW-databasen (se ovan). På institutionen för lingvistik ingår en föreläsning om GaW i kursen Digital philology. Likväl upplever vi att universitetet inte fullt ut utnyttjar att det är värd för en unik databas och inte heller tar ekonomiskt ansvar för databasen. Vid halvtidsutvärderingen 2019 skrev utvärderingspanelen:
”En fråga rör den långsiktiga finansieringen av GaW och till den änden för projektet en diskussion med Uppsala universitet om ställning som inkubator. Beredningsgruppen för infrastruktur ser det som mycket angeläget att det långvariga tillvaratagandet av databasen säkras och ser fram emot att den frågan belyses i slutrapporten.”
Denna rekommendation vidarebefordrade projektledaren till dåvarande prefekt och vice-rektor. Vice-rektor diskuterade frågan med rektor men ur detta kom inget konkret av nytta för GaW. GaW är finansierat av VR t.o.m. 2029 och det är således ingen akut kris, men situationen är likväl otillfredsställande.
Tillgänglighet och kvalitetskontroll
Databasen finns tillgänglig på nätet för alla att använda (https://www.gaw.hist.uu.se ). Data görs tillgänglig så snart den har kvalitetskontrollerats. Kvalitetskontrollen har flera komponenter: Registratorn kontrollerar sitt eget arbete; en moderator gör systematiska kontroller efter att registreringsprojektet har slutförts; varje registreringsprojekt dokumenteras med hjälp av ett speciellt utformat formulär; externa användare uppmanas att rapportera fel via webbplatsen. Kvalitetskontroll tar tid vilket förklarar fördröjningen mellan fullbordad analys och publicering av data.
Internationellt samarbete
Databasen har inspirerat liknande infrastruktur- och forskningsprojekt i Nederländerna och Storbritannien. Det pågår ett samarbete med IISH, Amsterdam, och med CAMPOP, Cambridge, om kategorisering av arbetsaktiviteter.
Publikationer
Se separat lista
Länkar
https://www.gaw.hist.uu.se