Den svenska patentdatabasen, 1746-1975
Syftet med detta projekt är att skapa en enhetlig och fullständigt sökbar relationsdatabas för alla svenska patent för perioden 1746-1974 (omfattande ca. 400 000 patent). Ingen sådan databas existerar i dagsläget, dock finns enskilda patent sökbara på patent- och registreringsverkets (PRV) hemsida. Från 1975 finns en motsvarande databas att tillgå. Det svenska patentarkivet innehåller internationellt unik information, vilket gör en sökbar databas speciellt intressant för forskning om tekniska landvinningars roll i den ekonomisk-historiska utvecklingen under Sveriges industrialisering. I projektet medverkar forskare som medverkat till att utveckla en databasstruktur där samtliga patent för perioden 1746-1914 redan finns samlade, vilket underlättar det fortsatta arbetet. Databasstrukturen har tagits fram i samverkan med internationellt ledande
forskare på området och speciellt utifrån en liknande databas för spanska patent, framtagen av forskare vid Universidad Autonoma de Madrid och det spanska patentverket. Databasen kan med fördel kopplas till andra nationella och internationella databaser. Databasen kommer vid sitt färdigsställande att kunna användas av allmänheten via PRVs och Uppsala Center for Business Historys (UCBH) hemsidor.
Slutredovisning
Infrastrukturen som utvecklats i projektet har fått namnet ”Svenska historiska patent”. Syftet är att åstadkomma ett allmänt tillgängligt sökverktyg som kan användas av forskare och allmänhet för att erhålla basinformation om alla beviljade svenska patent mellan 1830-1945.
Patentinformationen har huvudsakligen inhämtats från PRVs arkiv där den funnits nedskriven för hand i inbundna liggare. Vad avser patentinformationen före 1885 så är den inhämtad från Riksarkivet, dock finns inte patentbrev och liggare som lagras på Riksarkivet i infrastrukturen. Projektets huvudresultat är främst två: 1) Material har gjorts tillgängligt genom den sökmotor som projektet utvecklat och publicerat. Infrastrukturen innehåller alla patentbrev för patent beviljade mellan 1885-1945 och dessa är nedladdningsbara i pdf-format. Sammantaget innebär detta att information om ca 120 000 patent finns i infrastrukturen. 2) Befintligt material på registerkort (från ca 1950) samt patentbrev i PRVs arkiv har digitaliserats (dock ej sökbara via sökmotorn Svenska historiska patent).
Vad avser forskning och nya forskningsprojekt har materialet i infrastrukturen kunnat användas som underlag för ett antal forskningsansökningar och publikationer. De viktigaste forskningsresultaten är följande: 1) Den svenska patentlagstiftningen 1884 föregicks av offentlig debatt. I internationell jämförelse var den en av de modernaste i sitt slag som säkerställde uppfinnares möjligheter till att erhålla värdefulla patent (Andersson & Tell, 2018; 2019); 2) Under slutet av 1800-talet växte en marknad för patent fram där patent bytte ägare. Dessa transaktioner förmedlades via börser som tillhandahölls av patentbyråer och föreningar (Andersson, 2018; Andersson & Tell, 2018; Andersson & La Mela, 2020); 3) Jämförelser med Spanien och Finland visar att svenska uppfinnarnätverk var förhållandevis öppna och starka vid tidpunkten för den andra industriella revolutionen (Andersson & La Mela, 2020; Andersson, Galaso & Saiz, 2019); 4) Utvandringen från Sverige under 1800-talet ledde till arbetskraftsbesparande uppfinningar (Andersson, Karadja & Prawitz, 2022); 5) Utbyggnaden av stambanan i Sverige gav upphov till intensifierad uppfinnarverksamhet längs dess sträckning (Andersson, Berger & Prawitz, 2023); 6) Internationella patentfamiljer är en användbar metod för att uppskatta patentvärde för historiska patent (Andersson, La Mela & Tell, 2023). Arbetet med infrastrukturen har resulterat i ansökningar om forskningsmedel, varav tre varit lyckosamma: Infrastruktur, institutioner och innovation: ett mikroperspektiv på Sveriges industrialisering (David Andersson), Jan Wallander och Tom Hedelius stiftelse (2019); Humankapital och Innovation: Den tekniska utbildningens betydelse för svenska företags och regioners innovationskraft (David Andersson), Lars Erik Lundbergs stiftelse för forskning och utbildning (2019); Nordic Innovation Networks in the long run: Technology transfer and collaboration through the lens of Swedish-Finnish patents, 1860-2016 (Fredrik Tell), Peter Wallenbergs stiftelse (2019).
Sökmotorns invigning rönte stort intresse med artiklar i populärvetenskapliga tidskrifter inom entreprenörskap och teknikhistoria. Såväl PRV som Uppsala universitet får regelbundet frågor från allmänhet och forskare kring infrastrukturens användning och eventuell utbyggnad för fullständig täckning. Genom infrastrukturens arbete har också PRV kunnat säkerställa digitalisering av alla historiska dokument härrörande till patentering som tidigare enbart funnits i pappersform i myndighetens arkiv. Dessutom har ett liknande digitaliseringsarbete genomförts vid Finska patentverket (PRH) som hämtat inspiration från detta infrastrukturprojekt och där detta projekt kunnat vara behjälpligt via forskningssamarbetet med Helsingfors universitet och den postdoktorala gästforskaren Matti La Mela.
Projektets initiala inriktning var att bygga en databas över alla svenska patent från 1746 till 1975. I den publicerade sökmotorn finns dock enbart information om patent beviljade mellan 1830-1945. Orsakerna till denna avvikelse står att finna främst i att de handskrivna liggarna inte kunnat inläsas maskinellt, utan all data har behövts inmatats för hand i ett specialutvecklat digitalt gränssnitt. Under en intensiv period 2019-2020 anställdes ett antal forskningsassistenter för att registrera de inskannade dokumenten i databasen men det manuella arbetet var alltför omfattande för att kunna täcka hela perioden. I tillägg så decimerades infrastrukturens ledning av att två av de medsökande i ansökan av olika skäl inte kunnat medverka vilket inneburit att David Andersson och Fredrik Tell fått leda och genomföra projektet.
Hur arbetet med infrastrukturen ska integreras i såväl Uppsala universitets som PRVs verksamhet långsiktigt är föremål för diskussioner och ansökningar. För tillfället lagras det digitaliserade materialet hos såväl Uppsala universitet som PRV. Sökmotorn Svenska historiska patent drivs för närvarande av Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet men en mer permanent lösning eftersträvas. De strukturella förutsättningarna är goda. Vid Uppsala universitet finns Uppsala Center for Business History, till vilken denna och andra infrastrukturer kan kopplas. Sedan tidigare finns också Svensk Patentdatabas (med patentinformation från 1975 och framåt) tillgänglig via PRV. Det finns dock ett stort behov av en finansiell lösning för att infrastrukturen ska kunna utvecklas, underhållas och göras ytterligare tillgänglig för forskning och allmänhet. I dagsläget är allt material som finns i Svenska historiska patent tillgängliga att ladda ned för allmänhet och forskning via en sökmotorfunktion.
I forskarsamfundet har infrastrukturen rönt stort intresse och flera samarbeten har initierats och utvecklats. Ett samarbete med Finland utvecklades tidigt och har bedrivits tillsammans med Professor Jari Elorantas forskargrupp vid Helsingfors universitet genom ett forskningsanslag från Peter Wallenbergs stiftelse. Dessutom sökte sig Dr Matti La Mela sig till infrastrukturen för en ansökan om en postdoktoral gästforskarvistelse vid Uppsala universitet. Denna ansökan beviljades medel från the Finnish Academy of Sciences and Letters och han har kunnat vara knuten till infrastrukturen sedan 2020. Utvecklingen av infrastrukturen har också skett i samråd med Professor Patricio Saiz vid Autonomauniversitetet i Madrid och dennes forskargrupp, bl a i ett forskningsprojekt med Saiz och Pablo Galaso från Universidad de la República, Montevideo, Uruguay (se Andersson, Galaso & Saiz, 2019) och en ansökan till Spanska forskningsrådet om en postdoktoral gästforskarvistelse under 2022 (ej beviljad). Saiz är också koordinator för det internationella forskarnätverket Multidisciplinary Research on Intellectual Property Rights, Business and Commerce (IBC, https://www.ibcnetwork.org/) där infrastrukturens medlemmar ingår. Under infrastrukturens utveckling har också ett större internationellt nätverk för forskning om patenthistoria etablerats som genomfört ett antal sessioner vid de större ekonomisk-historiska konferenserna i världen (t ex World Economic History Conference; European Social Science History Conference; European Business History Conference; The Business History Conference). Rent konkret har detta samarbete resulterat i större internationella forskningsansökningar där huvudsökande varit professorerna Margaret Kyle (Mines ParisTech), Alessandro Nuvolari (Scoula Superiori St. Anna, Pisa), Petra Moser (New York University) och Michelangelo Vasta (University of Siena). Medverkande från infrastrukturen ingår som medsökande. Nationellt har infrastrukturens arbete resulterat i ett tvärdisciplinärt samarbete med ansökningar för finansiering av ett större forskningsprogram om immateriella rättigheter tillsammans med professorerna Eva Hemmungs Wirtén (Linköpings universitet) och Frantzeska Papadopoulou (Stockholms universitet).
Patentinformationen har huvudsakligen inhämtats från PRVs arkiv där den funnits nedskriven för hand i inbundna liggare. Vad avser patentinformationen före 1885 så är den inhämtad från Riksarkivet, dock finns inte patentbrev och liggare som lagras på Riksarkivet i infrastrukturen. Projektets huvudresultat är främst två: 1) Material har gjorts tillgängligt genom den sökmotor som projektet utvecklat och publicerat. Infrastrukturen innehåller alla patentbrev för patent beviljade mellan 1885-1945 och dessa är nedladdningsbara i pdf-format. Sammantaget innebär detta att information om ca 120 000 patent finns i infrastrukturen. 2) Befintligt material på registerkort (från ca 1950) samt patentbrev i PRVs arkiv har digitaliserats (dock ej sökbara via sökmotorn Svenska historiska patent).
Vad avser forskning och nya forskningsprojekt har materialet i infrastrukturen kunnat användas som underlag för ett antal forskningsansökningar och publikationer. De viktigaste forskningsresultaten är följande: 1) Den svenska patentlagstiftningen 1884 föregicks av offentlig debatt. I internationell jämförelse var den en av de modernaste i sitt slag som säkerställde uppfinnares möjligheter till att erhålla värdefulla patent (Andersson & Tell, 2018; 2019); 2) Under slutet av 1800-talet växte en marknad för patent fram där patent bytte ägare. Dessa transaktioner förmedlades via börser som tillhandahölls av patentbyråer och föreningar (Andersson, 2018; Andersson & Tell, 2018; Andersson & La Mela, 2020); 3) Jämförelser med Spanien och Finland visar att svenska uppfinnarnätverk var förhållandevis öppna och starka vid tidpunkten för den andra industriella revolutionen (Andersson & La Mela, 2020; Andersson, Galaso & Saiz, 2019); 4) Utvandringen från Sverige under 1800-talet ledde till arbetskraftsbesparande uppfinningar (Andersson, Karadja & Prawitz, 2022); 5) Utbyggnaden av stambanan i Sverige gav upphov till intensifierad uppfinnarverksamhet längs dess sträckning (Andersson, Berger & Prawitz, 2023); 6) Internationella patentfamiljer är en användbar metod för att uppskatta patentvärde för historiska patent (Andersson, La Mela & Tell, 2023). Arbetet med infrastrukturen har resulterat i ansökningar om forskningsmedel, varav tre varit lyckosamma: Infrastruktur, institutioner och innovation: ett mikroperspektiv på Sveriges industrialisering (David Andersson), Jan Wallander och Tom Hedelius stiftelse (2019); Humankapital och Innovation: Den tekniska utbildningens betydelse för svenska företags och regioners innovationskraft (David Andersson), Lars Erik Lundbergs stiftelse för forskning och utbildning (2019); Nordic Innovation Networks in the long run: Technology transfer and collaboration through the lens of Swedish-Finnish patents, 1860-2016 (Fredrik Tell), Peter Wallenbergs stiftelse (2019).
Sökmotorns invigning rönte stort intresse med artiklar i populärvetenskapliga tidskrifter inom entreprenörskap och teknikhistoria. Såväl PRV som Uppsala universitet får regelbundet frågor från allmänhet och forskare kring infrastrukturens användning och eventuell utbyggnad för fullständig täckning. Genom infrastrukturens arbete har också PRV kunnat säkerställa digitalisering av alla historiska dokument härrörande till patentering som tidigare enbart funnits i pappersform i myndighetens arkiv. Dessutom har ett liknande digitaliseringsarbete genomförts vid Finska patentverket (PRH) som hämtat inspiration från detta infrastrukturprojekt och där detta projekt kunnat vara behjälpligt via forskningssamarbetet med Helsingfors universitet och den postdoktorala gästforskaren Matti La Mela.
Projektets initiala inriktning var att bygga en databas över alla svenska patent från 1746 till 1975. I den publicerade sökmotorn finns dock enbart information om patent beviljade mellan 1830-1945. Orsakerna till denna avvikelse står att finna främst i att de handskrivna liggarna inte kunnat inläsas maskinellt, utan all data har behövts inmatats för hand i ett specialutvecklat digitalt gränssnitt. Under en intensiv period 2019-2020 anställdes ett antal forskningsassistenter för att registrera de inskannade dokumenten i databasen men det manuella arbetet var alltför omfattande för att kunna täcka hela perioden. I tillägg så decimerades infrastrukturens ledning av att två av de medsökande i ansökan av olika skäl inte kunnat medverka vilket inneburit att David Andersson och Fredrik Tell fått leda och genomföra projektet.
Hur arbetet med infrastrukturen ska integreras i såväl Uppsala universitets som PRVs verksamhet långsiktigt är föremål för diskussioner och ansökningar. För tillfället lagras det digitaliserade materialet hos såväl Uppsala universitet som PRV. Sökmotorn Svenska historiska patent drivs för närvarande av Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet men en mer permanent lösning eftersträvas. De strukturella förutsättningarna är goda. Vid Uppsala universitet finns Uppsala Center for Business History, till vilken denna och andra infrastrukturer kan kopplas. Sedan tidigare finns också Svensk Patentdatabas (med patentinformation från 1975 och framåt) tillgänglig via PRV. Det finns dock ett stort behov av en finansiell lösning för att infrastrukturen ska kunna utvecklas, underhållas och göras ytterligare tillgänglig för forskning och allmänhet. I dagsläget är allt material som finns i Svenska historiska patent tillgängliga att ladda ned för allmänhet och forskning via en sökmotorfunktion.
I forskarsamfundet har infrastrukturen rönt stort intresse och flera samarbeten har initierats och utvecklats. Ett samarbete med Finland utvecklades tidigt och har bedrivits tillsammans med Professor Jari Elorantas forskargrupp vid Helsingfors universitet genom ett forskningsanslag från Peter Wallenbergs stiftelse. Dessutom sökte sig Dr Matti La Mela sig till infrastrukturen för en ansökan om en postdoktoral gästforskarvistelse vid Uppsala universitet. Denna ansökan beviljades medel från the Finnish Academy of Sciences and Letters och han har kunnat vara knuten till infrastrukturen sedan 2020. Utvecklingen av infrastrukturen har också skett i samråd med Professor Patricio Saiz vid Autonomauniversitetet i Madrid och dennes forskargrupp, bl a i ett forskningsprojekt med Saiz och Pablo Galaso från Universidad de la República, Montevideo, Uruguay (se Andersson, Galaso & Saiz, 2019) och en ansökan till Spanska forskningsrådet om en postdoktoral gästforskarvistelse under 2022 (ej beviljad). Saiz är också koordinator för det internationella forskarnätverket Multidisciplinary Research on Intellectual Property Rights, Business and Commerce (IBC, https://www.ibcnetwork.org/) där infrastrukturens medlemmar ingår. Under infrastrukturens utveckling har också ett större internationellt nätverk för forskning om patenthistoria etablerats som genomfört ett antal sessioner vid de större ekonomisk-historiska konferenserna i världen (t ex World Economic History Conference; European Social Science History Conference; European Business History Conference; The Business History Conference). Rent konkret har detta samarbete resulterat i större internationella forskningsansökningar där huvudsökande varit professorerna Margaret Kyle (Mines ParisTech), Alessandro Nuvolari (Scoula Superiori St. Anna, Pisa), Petra Moser (New York University) och Michelangelo Vasta (University of Siena). Medverkande från infrastrukturen ingår som medsökande. Nationellt har infrastrukturens arbete resulterat i ett tvärdisciplinärt samarbete med ansökningar för finansiering av ett större forskningsprogram om immateriella rättigheter tillsammans med professorerna Eva Hemmungs Wirtén (Linköpings universitet) och Frantzeska Papadopoulou (Stockholms universitet).