Erik Wallrup

Det affektiva skiftet i den gustavianska tidens musik

Operans blomstring i Sverige under Gustav III:s tid som regent (1771–92) ledde till komponerandet och framförandet av en serie av verk, men var också en del i ett affektivt skifte. Skiftet manifesterades på en rad sätt. Precis som i Paris grät publiken öppet på operaföreställningar, ett beteende som hade varit omöjligt bara 20 år tidigare. Influenser kom från den känslosamma litteraturen i England, Frankrike och Tyskland. Men förändringen tog sig också fysiskt uttryck, såsom i anläggandet av parker i den nya engelska parkstilen och i dispositionen av operasalongerna. Projektet belyser detta skifte ur musikens perspektiv, men då musiken satt i relation till sociala koder, emotionellt beteende, estetiska förändringar och ideologiska rörelser i tiden. Anledningen till att Gustav III favoriserade operan var att han såg den som ett instrument för skapandet av en ny patriotism – till och med ett tidigt uttryck för nationalism. Samtidigt var den modell han valt, Glucks reformopera, importerad. Detta sätt att närma sig den gustavianska tidens musik – en av de centrala epokerna i svensk musikhistorieskrivning – gör att perioden kan förstås på ett nytt sätt. Genom att opera, sånger och instrumentalmusik tas upp, genom att de musikaliska praktikerna relateras till andra sociala praktiker, genom att flera konstarter tas upp, har projektet som syfte att återge eller återskapa en förfluten värld. Genom det affektiva skiftet framträdde nämligen just en ny värld.
Anslagsförvaltare
Stockholms universitet
Diarienummer
P17-0625:1
Summa
SEK 1 658 000,00
Stödform
Projekt
Ämne
Musikvetenskap
År
2017