Hans Grönqvist

Effekterna av finansiella kriser på företagens efterfrågan på arbete: Lärdomar från den svenska 90-talskrisen

I den globala finanskrisens spår har det aktualiserats om hur begränsningar i företagens möjligheter att införskaffa externt kapital påverkar sysselsättningen. Frågan är svår att besvara empiriskt eftersom få datamaterial innehåller information både om företags finansiella situation samt dess anställda. Finanskrisen påminner om bankkrisen som drabbade Sverige i början på 90-talet. Eftersom svenska företagsdata sträcker sig tillbaka ända till 80-talet finns en unik möjlighet att lära oss om de långsiktiga effekterna av finansiella kriser på sysselsättningen. Syftet med detta projekt är att undersöka de mekanismer genom vilka kreditrestriktioner påverkar företags sysselsättning. Projektet använder matchade företags-individdata som innehåller information om företagens tillgångar, skulder och produktivitet. Paneldatasetet täcker de flesta företag i Sverige och deras anställda sedan 1985 och det är möjligt att följa företagen fram till 2013. Projektet ställer en rad delfrågor: (i) I vilken utsträckning påverkar ökade lånekostnader hos företag deras efterfrågan på arbetskraft? (ii) Kan den negativa sysselsättningseffekten mildras genom justeringar av löner och produktivitet? (iii) Vilka grupper av arbetare (t.ex. hög/lågkvalificerade) påverkas mest? (iv) I vilken utsträckning skiftar företag med ökade kostnader för lån mellan kapital och arbetskraft? (v) Anpassar företag som påverkats mycket av en kris sitt beteende på ett sätt som gör dem mer motståndskraftiga mot framtida kriser?
Slutredovisning
1. Projektets mål och utveckling
Den bankkris som drabbade den svenska ekonomin i början av 1990-talet utgör en insiktsfull fallstudie med hög relevans för att förbättra vår förståelse av de långsiktiga konsekvenserna av finanskriser och för att föreslå effektiva resolutionsstrategier. Syftet med detta forskningsprojekt är att använda den svenska erfarenheten i kombination med omfattande data för att belysa mekanismerna genom vilka kreditrestriktioner påverkar företagens anställningsbeslut. De ovanligt detaljerade matchade arbetsgivar- och arbetstagaruppgifterna innehåller information om företagens balansräkningar och produktivitet i Sverige från 1980-talet fram till idag. Med hjälp av dessa paneldata kan vi besvara flera frågor, många av dem som inte har varit möjliga i tidigare litteratur: (i) I vilken utsträckning minskar ökade lånekostnader företagens efterfrågan på arbetskraft? (ii) Dämpas den negativa påverkan av anpassningar i löner och produktivitet? (iii) Vilken typ av arbetstagare prioriterar företagen? (iv) I vilken utsträckning ersätter företag med höga kapitalkostnader kapital med arbetskraft? (v) Hur anpassade sig företag som drabbades hårdare av bankkrisen på lång sikt?

2. Kort om genomförandet av arbetet
Grenet och Grönqvist har båda arbetat med att analysera data och skriva artiklarna. Projektdeltagarna hade också hjälp av en forskningsassistent för att utföra mer mekaniska uppgifter om datarengöring. En doktorand från Uppsala universitet, Daniel Jahnson, blev också involverad i projektet. Utifrån resultaten i de första två artiklarna i detta projekt skrev Jahnson också en ytterligare artikel där han specifikt undersöker små företag. Denna uppsats ingår i hans doktorsavhandling som planeras att försvaras i hösten av 2024. Under arbetet besökte Grönqvist och Jahnson Paris School of Economics för att samarbeta med Grenet. Grenet besökte också Uppsala vid flera tillfällen. De flesta andra teammöten har hållits online.

3. De tre viktigaste resultaten av projektet och en diskussion om projektets slutsats

a) Den första artikeln undersöker hur företag som var mer exponerade för denna kris anpassade sin anställning på lång sikt och de involverade mekanismerna. Vår analys bygger på matchade arbetsgivar- och arbetstagaruppgifter som innehåller finansiella uppgifter för ett stort urval företag. Våra difference-in-differences-estimat visar att företag med en större skuldbörda före krisen hade större svårigheter att få tillgång till extern kapital under krisen jämfört med företag med lägre baslinjeskulder. Detta stämmer överens med att de mest exponerade företagen blev finansiellt begränsade. De mest exponerade företagen visar starkare nedåtgående anpassningar av sysselsättningen än mindre exponerade företag, och minskningarna är främst koncentrerade bland lågkvalificerade arbetstagare. Sysselsättningen i de mest exponerade företagen började återhämta sig fyra år efter krisen och hade helt återhämtat sig cirka ett decennium senare. Dessa företag såg också tillfälligt en större nedgång i både produktivitet och investeringar. Vi hittar inte en signifikant effekt på löneutgifterna, och resultaten är tillräckligt precisa för att utesluta även måttliga effektstorlekar.

b) Den andra artikeln skiftar fokus från företag till enskilda arbetstagare och undersöker de långsiktiga arbetsmarknadsanpassningarna för arbetstagare som exponerades differentiellt för bankkrisen. Våra difference-in-differences-estimat tyder på att de mest exponerade arbetstagarna upplevde större och betydande minskningar av sysselsättning och inkomster under krisen jämfört med mindre exponerade arbetstagare. Sysselsättning och inkomster återhämtade sig långsamt men återhämtade sig inte fullständigt förrän cirka ett decennium efter krisen. Effekterna var liknande för män och kvinnor, men förlusterna var större för lågkvalificerade än högkvalificerade arbetstagare. Vi finner också att de mest exponerade arbetstagarna var mer benägna att delta i lågkvalitativa arbetsmarknadsutbildningsprogram och vuxenutbildning även efter krisen, mer benägna att flytta till en annan län, mer benägna att byta bransch och mindre benägna att arbeta inom branscher med hög kompetensintensitet. Dessa resultat kan delvis förklara varför de mest exponerade arbetstagarna lider av dåliga arbetsmarknadsmöjligheter på lång sikt.

c) Den tredje artikeln undersöker kort- och långsiktiga effekter av finansiella restriktioner på sysselsättningen, specifikt i små företag. Små företag är intressanta att studera eftersom små och nya företag ofta är mer beroende av extern kapital. Analysen bygger på en forskningsdesign av typen "difference-in-difference-in-differences" som jämför små och stora företag i sektorer med hög och låg extern finansiell beroende före, under och efter recessionen, med omfattande företagsnivåregisterdata som omfattar universum av företag. Resultaten tyder på att finansiella restriktioner signifikant minskade sysselsättningsökningen för små företag under recessionen och att effekten till stor del drevs av en nedgång i företagsinträde. Nedgången i sysselsättningen var ihållande, utan några tecken på konvergens till nivåerna före krisen. Analysen indikerar vidare att finansiella restriktioner för små företag stod för cirka 5% av den samlade sysselsättningsminskningen under recessionen.

4. Eventuellt nya forskningsfrågor
En nyckelfråga som har uppstått under arbetet med detta projekt är hur krisen påverkade innovationer. Å ena sidan kan minskad tillgång till extern kapital skada innovationer. Å andra sidan kan ekonomiska kriser också leda till "kreativ förstörelse", vilket främjar innovation. Vi planerar att följa upp detta i fortsatt arbete.

5. Hur teamet har spridit forskningen och resultaten samt om samarbete har förekommit
Resultaten av detta arbete har presenterats vid flera seminarier (t.ex. i Uppsala, Paris School of Economics, Society of Labor Economists (Toronto)). En av artiklarna har lämnats in för publicering i European Economic Review. Den andra artikeln förbereds för inlämning till en framstående ekonomisk tidskrift. Vi har också skrivit en svensk populärvetenskaplig rapport på svenska om den första artikeln, som kommer att publiceras i IFAU:s rapportserie (Vintern 2023/2024). Vi kommer också att skicka artikeln för publicering i Ekonomisk Debatt.
Bidragsförvaltare
Uppsala universitet
Diarienummer
P17-0564:1
Summa
SEK 4 222 000,000
Stödform
RJ Projekt
Ämne
Nationalekonomi
År
2017