Annika Andersson

En neurofysiologisk studie av hur tyskar och engelsmän bearbetar det svenska språkets placeringsverb

Påverkar ditt modersmål (L1) hur du förstår nya ord? För att svara på denna fråga undersöks och jämförs hur inlärare bearbetar en verbkategori i svenska (placeringsverb) som antingen finns eller saknas i L1. Modersmålstalare anser att bas är viktigast för bedömningen: sätta och ställa föredras för objekt som placeras på sin bas och lägga för dem som inte placeras på sin bas och för objekt utan bas (boll). För objekt utan bas är de ratade verben relaterade till en stärkning av två neurofysiologiska effekter—event-related potentials (ERP). Asymmetriska objekt utan bas (avokado) är relaterade till orienteringen så att en ERP effekt stärks för ratade verb med vertikala objekt medan en annan effekt med den naturliga horisontella placeringen. Genom att studera två grupper av inlärare av svenska med olika L1 (engelska med ett verb (put) och tyska med tre placeringsverb (setzen, stellen, legen)) och jämföra deras bedömningar och ERP effekter kan vi påvisa om, när, och hur modersmål påverkar bearbetningen av ett andraspråk. Resultaten kommer utöka våra kunskaper från produktions studier som indikerar att semantisk konceptuell omorganisation är svår att uppnå även när formerna används korrekt till bearbetning online. Tidigare ERP studier av L2 semantik har varit limiterade till enkla ord. Vi förväntar oss skillnader i bearbetningen av komplexa placeringsverb och kunna relatera detta till L1 och därigenom utveckla förståelsen för bearbetning av L2 allmän semantik till L2 verbsemantik.
Anslagsförvaltare
Linnéuniversitetet Växjö
Diarienummer
P17-0535:1
Summa
SEK 1 992 000,00
Stödform
Projekt
Ämne
Språkstudier
År
2017