En neurofysiologisk studie av hur tyskar och engelsmän bearbetar det svenska språkets placeringsverb
Påverkar ditt modersmål (L1) hur du förstår nya ord? För att svara på denna fråga undersöks och jämförs hur inlärare bearbetar en verbkategori i svenska (placeringsverb) som antingen finns eller saknas i L1.
Modersmålstalare anser att bas är viktigast för bedömningen: sätta och ställa föredras för objekt som placeras på sin bas och lägga för dem som inte placeras på sin bas och för objekt utan bas (boll). För objekt utan bas är de ratade verben relaterade till en stärkning av två neurofysiologiska effekter—event-related potentials (ERP). Asymmetriska objekt utan bas (avokado) är relaterade till orienteringen så att en ERP effekt stärks för ratade verb med vertikala objekt medan en annan effekt med den naturliga horisontella placeringen.
Genom att studera två grupper av inlärare av svenska med olika L1 (engelska med ett verb (put) och tyska med tre placeringsverb (setzen, stellen, legen)) och jämföra deras bedömningar och ERP effekter kan vi påvisa om, när, och hur modersmål påverkar bearbetningen av ett andraspråk.
Resultaten kommer utöka våra kunskaper från produktions studier som indikerar att semantisk konceptuell omorganisation är svår att uppnå även när formerna används korrekt till bearbetning online. Tidigare ERP studier av L2 semantik har varit limiterade till enkla ord. Vi förväntar oss skillnader i bearbetningen av komplexa placeringsverb och kunna relatera detta till L1 och därigenom utveckla förståelsen för bearbetning av L2 allmän semantik till L2 verbsemantik.
Slutredovisning
Studier av vuxnas andraspråksinlärning rapporterar ofta om svårigheter med framför allt fonologi (produktion och bearbetning av främmande fonem) och grammatik (produktion och bearbetning av främmande ordföljd eller grammatiska regler). Studier har dock också visat att andraspråksinlärare ställs inför utmaningar när ordbetydelserna i andraspråket skiljer sig från ordbetydelserna i deras förstaspråk, vilket resulterar i, så kallad. crosslinguistic influence (CLI) i talproduktionen (t.ex. Viberg, 1998, 1999).
När man undersöker CLI i bearbetningen har tidigare neurokognitiva studier som använder sig av händelserelaterade potentialer (ERP) främst fokuserat på syntax och morfosyntax (t.ex. Andersson, Sayehli & Gullberg 2019; Carrasco-Ortíz et al. 2017; Gillon Dowens et al. 2011; Sabourin & Stowe 2008; Sabourin, Stowe & de Haan 2006; von Grebmer zu Wolfsthurn, Pablos Robles, & Schiller 2021). Dessa studier har visat på positiva effekter av CLI så att till exempel vid bearbetning av genuskongruens är det endast inlärare med genuskongruens i förstaspråket som bearbetar andraspråks-genuskongruens på samma sätt som modersmålstalare i språket. I den aktuella studien ämnade vi att 1) utöka tidigare resultat om CLI i talproduktion avseende verbsemantik till neurofysiologisk bearbetning av densamma, och 2) att utöka tidigare ERP-studier av CLI till att även studera semantik.
Vi undersökte hur andraspråksinlärare bedömer och bearbetar verbsemantik (placeringsverb), särskilt i relation till deras förstaspråk, det vill säga om deras förstaspråk har eller inte har liknande semantiska kategorier. Mer specifikt undersökte vi engelska och tyska andraspråksinlärare av svenska och svenska modersmålstalare och deras neurofysiologiska bearbetning online (ERP) och deras lämplighetsbedömningar offline av tre svenska placeringsverb som är obligatoriska när man beskriver placering som stöds underifrån: ”sätta”, ”ställa” och ”lägga”. Inlärarnas förstaspråk skilde sig från svenskan genom att deras placeringsverb antingen delade eller inte delade semantiska egenskaper med målspråket. Engelskan har ett generellt placeringsverb ”put”, medan tyskan har specifika verb som liknar (men inte är identiska) med svenskan, stellen ”sätta/ställa” och legen ”lägga”.
Vi hade tidigare utvecklat visuella stimuli (bilder av placeringshändelser, dvs. föremål som placeras på ett bord) och i den här studien utvecklade vi auditiva stimuli som kombinerades med dessa bilder. Föremålen skilde sig åt i form; med eller utan funktionell bas (t.ex. kub och apelsin), symmetriska eller asymmetriska (t.ex. kub och flaska), och för de asymmetriska föremålen - orientering mot marken; vertikal (vilade på sin funktionella bas) eller horisontell (vilade inte på sin funktionella bas). De auditiva beskrivningarna av placeringshändelserna spelades in i ett ekofritt rum vid Lunds universitets Humanistlaboratorium med en tränad talare, vilket gav en utmärkt kvalitet på ljudfilerna.
Alla meningar som beskrev placeringen presenterades i presens (sätter, ställer och lägger) för att hålla stavelsestrukturen och ordlängden jämförbara. Den första satsen innehöll namnet på föremålet (X) medan den andra innehöll det kritiska verbet (Y): ”Hon tar X och Y den/det på bordet”. Bilderna användes både för ERP-inspelningar och i en offline bedömningsuppgift (google.docs). I de auditivt presenterade meningarna var verbet det kritiska ord vid vilket ERP-registreringarna mättes. På det sättet jämförde vi bearbetningen av exakt samma verb men i kombination med olika bilder av placeringshändelser (t.ex. ”…ställer kuben…” och *”…ställer apelsinen…”). I offline-bedömningarna fick deltagarna för den skriftliga versionen av samma meningar bedöma hur lämpligt verbet beskrev bilden på placeringen av föremålet på en 6-punkts Likert-skala där 1 indikerade mindre bra beskrivning och 6 mycket bra beskrivning.
På grund av Covid och andra oförutsedda orsaker var vår deltagargrupp begränsad i storlek, vilket gjorde att vi inte kunde göra alla de jämförelser vi hade planerat för. Den slutliga deltagargruppen bestod av totalt 57 deltagare, varav 20 var engelsktalande, 21 tyskspråkiga och 16 svenskspråkiga, grupperna skiljde sig inte i ålder (F(2, 54) = 1,22, p = 0,303). Dessutom skiljde sig de två inlärargrupperna inte i åldern vid vilken de lärde sig svenska (t < 1), längd på exponering av svenskan (t < 1) eller i deras färdigheter i svenska (t < 1).
I motsats till tidigare ERP-studier som generellt sett inte visar några kvalitativa skillnader i semantisk bearbetning av första- och andraspråk (Ardal et al. 1990; Brown, Hagoort & Chwilla 2000; Mills, Coffey-Corina & Neville 1993), fann vi skillnader i andraspråksbearbetning beroende på förstaspråk. Viktigt är att tidigare studier inte har undersökt effekter av CLI på semantik, utan snarare semantisk bearbetning av ord från öppen klass som passar eller inte passar in i ett sammanhang så som ”gråta” i meningen "pizzan var för varm för att gråta" (Kutas & Hillyard, 1980). Dessa studier har också vanligtvis bara undersökt inlärare med samma förstaspråk.
I den aktuella studien spelades ERP in medan deltagarna tittade på bilder av föremålen som placerades på ett bord och lyssnade på meningarna som beskrev händelsen med verb som matchade placeringen av föremålet eller inte (t.ex. "lägger flaskan", ”ställer flaskan”, eller ”sätter flaskan” till en bild på en vertikalt placerad flaska). Efter detta bedömde deltagarna lämpligheten av verbets beskrivning av händelsen offline. Även om såväl inlärare som modersmålstalare uppvisade stor individuell variation i bedömningarna och i ERP-effekterna visade båda uppgifterna på CLI. Engelska inlärares bedömningar av atypisk verbanvändning skiljde sig från både svenska modersmålstalares och tyska inlärares lämplighetsbedömningar, utan någon skillnad i det sistnämnda paret. På samma sätt liknade de tyska inlärarnas ERP-effekter mer de svenska modersmålstalarnas (ökad lateral negativitet till atypisk verbanvändning) än de engelska inlärarnas (ökad positivitet till atypisk verbanvändning). Resultaten avslöjar således CLI både offline och online där likheter mellan första- och andraspråket leder till mer likartad bearbetning och bedömningar. Detta är i linje med de produktionsresultat som rapporterats i tidigare studier. Viktigt är att kombinationen av mätningar (online ERP mätningar och offline bedömningar) belyste olika aspekter av CLI.
Sammanfattningsvis har den här studien två specifika resultat. För det första kan inlärare, även när verbsemantik skiljer sig åt mellan första- och andraspråket, tillägna sig sådana skillnader och tillämpa kunskapen i offline-bedömningar, särskilt i fall där scenarierna representerar typisk verbanvändning på målspråket. För det andra påverkar semantisk likhet mellan första- och andraspråket både offline- och onlineprestationer. Inlärare med liknande semantiska kategorier i sitt förstaspråk (tyska inlärare) både bedömer och bearbetar andraspråksverben mer likt modersmålstalare (svenska) än inlärare vars förstaspråk saknar liknande semantiska kategorier (engelska inlärare). Viktigt är att vi, i jämförelse med tidigare studier av semantisk bearbetning, har visat att bearbetningen av semantik av placeringsverb är kvalitativt annorlunda beroende på språklig bakgrund. Det finns alltså bevis för CLI i bearbetning av andraspråkets verbsemantik både offline och online.
Resultaten från studien har presenterats vid nationella och internationella konferenser och för lärare under konferenser och inbjudna föredrag med fokus på andraspråksinlärning, och artiklar i open access-tidskrifter är i tryck, under revidering och under förberedelse. Vi planerar för närvarande en utvidgning av våra undersökningar av CLI i semantisk bearbetning till inlärare i olika åldrar för att utforska inlärningsåldern i förhållande till CLI.
När man undersöker CLI i bearbetningen har tidigare neurokognitiva studier som använder sig av händelserelaterade potentialer (ERP) främst fokuserat på syntax och morfosyntax (t.ex. Andersson, Sayehli & Gullberg 2019; Carrasco-Ortíz et al. 2017; Gillon Dowens et al. 2011; Sabourin & Stowe 2008; Sabourin, Stowe & de Haan 2006; von Grebmer zu Wolfsthurn, Pablos Robles, & Schiller 2021). Dessa studier har visat på positiva effekter av CLI så att till exempel vid bearbetning av genuskongruens är det endast inlärare med genuskongruens i förstaspråket som bearbetar andraspråks-genuskongruens på samma sätt som modersmålstalare i språket. I den aktuella studien ämnade vi att 1) utöka tidigare resultat om CLI i talproduktion avseende verbsemantik till neurofysiologisk bearbetning av densamma, och 2) att utöka tidigare ERP-studier av CLI till att även studera semantik.
Vi undersökte hur andraspråksinlärare bedömer och bearbetar verbsemantik (placeringsverb), särskilt i relation till deras förstaspråk, det vill säga om deras förstaspråk har eller inte har liknande semantiska kategorier. Mer specifikt undersökte vi engelska och tyska andraspråksinlärare av svenska och svenska modersmålstalare och deras neurofysiologiska bearbetning online (ERP) och deras lämplighetsbedömningar offline av tre svenska placeringsverb som är obligatoriska när man beskriver placering som stöds underifrån: ”sätta”, ”ställa” och ”lägga”. Inlärarnas förstaspråk skilde sig från svenskan genom att deras placeringsverb antingen delade eller inte delade semantiska egenskaper med målspråket. Engelskan har ett generellt placeringsverb ”put”, medan tyskan har specifika verb som liknar (men inte är identiska) med svenskan, stellen ”sätta/ställa” och legen ”lägga”.
Vi hade tidigare utvecklat visuella stimuli (bilder av placeringshändelser, dvs. föremål som placeras på ett bord) och i den här studien utvecklade vi auditiva stimuli som kombinerades med dessa bilder. Föremålen skilde sig åt i form; med eller utan funktionell bas (t.ex. kub och apelsin), symmetriska eller asymmetriska (t.ex. kub och flaska), och för de asymmetriska föremålen - orientering mot marken; vertikal (vilade på sin funktionella bas) eller horisontell (vilade inte på sin funktionella bas). De auditiva beskrivningarna av placeringshändelserna spelades in i ett ekofritt rum vid Lunds universitets Humanistlaboratorium med en tränad talare, vilket gav en utmärkt kvalitet på ljudfilerna.
Alla meningar som beskrev placeringen presenterades i presens (sätter, ställer och lägger) för att hålla stavelsestrukturen och ordlängden jämförbara. Den första satsen innehöll namnet på föremålet (X) medan den andra innehöll det kritiska verbet (Y): ”Hon tar X och Y den/det på bordet”. Bilderna användes både för ERP-inspelningar och i en offline bedömningsuppgift (google.docs). I de auditivt presenterade meningarna var verbet det kritiska ord vid vilket ERP-registreringarna mättes. På det sättet jämförde vi bearbetningen av exakt samma verb men i kombination med olika bilder av placeringshändelser (t.ex. ”…ställer kuben…” och *”…ställer apelsinen…”). I offline-bedömningarna fick deltagarna för den skriftliga versionen av samma meningar bedöma hur lämpligt verbet beskrev bilden på placeringen av föremålet på en 6-punkts Likert-skala där 1 indikerade mindre bra beskrivning och 6 mycket bra beskrivning.
På grund av Covid och andra oförutsedda orsaker var vår deltagargrupp begränsad i storlek, vilket gjorde att vi inte kunde göra alla de jämförelser vi hade planerat för. Den slutliga deltagargruppen bestod av totalt 57 deltagare, varav 20 var engelsktalande, 21 tyskspråkiga och 16 svenskspråkiga, grupperna skiljde sig inte i ålder (F(2, 54) = 1,22, p = 0,303). Dessutom skiljde sig de två inlärargrupperna inte i åldern vid vilken de lärde sig svenska (t < 1), längd på exponering av svenskan (t < 1) eller i deras färdigheter i svenska (t < 1).
I motsats till tidigare ERP-studier som generellt sett inte visar några kvalitativa skillnader i semantisk bearbetning av första- och andraspråk (Ardal et al. 1990; Brown, Hagoort & Chwilla 2000; Mills, Coffey-Corina & Neville 1993), fann vi skillnader i andraspråksbearbetning beroende på förstaspråk. Viktigt är att tidigare studier inte har undersökt effekter av CLI på semantik, utan snarare semantisk bearbetning av ord från öppen klass som passar eller inte passar in i ett sammanhang så som ”gråta” i meningen "pizzan var för varm för att gråta" (Kutas & Hillyard, 1980). Dessa studier har också vanligtvis bara undersökt inlärare med samma förstaspråk.
I den aktuella studien spelades ERP in medan deltagarna tittade på bilder av föremålen som placerades på ett bord och lyssnade på meningarna som beskrev händelsen med verb som matchade placeringen av föremålet eller inte (t.ex. "lägger flaskan", ”ställer flaskan”, eller ”sätter flaskan” till en bild på en vertikalt placerad flaska). Efter detta bedömde deltagarna lämpligheten av verbets beskrivning av händelsen offline. Även om såväl inlärare som modersmålstalare uppvisade stor individuell variation i bedömningarna och i ERP-effekterna visade båda uppgifterna på CLI. Engelska inlärares bedömningar av atypisk verbanvändning skiljde sig från både svenska modersmålstalares och tyska inlärares lämplighetsbedömningar, utan någon skillnad i det sistnämnda paret. På samma sätt liknade de tyska inlärarnas ERP-effekter mer de svenska modersmålstalarnas (ökad lateral negativitet till atypisk verbanvändning) än de engelska inlärarnas (ökad positivitet till atypisk verbanvändning). Resultaten avslöjar således CLI både offline och online där likheter mellan första- och andraspråket leder till mer likartad bearbetning och bedömningar. Detta är i linje med de produktionsresultat som rapporterats i tidigare studier. Viktigt är att kombinationen av mätningar (online ERP mätningar och offline bedömningar) belyste olika aspekter av CLI.
Sammanfattningsvis har den här studien två specifika resultat. För det första kan inlärare, även när verbsemantik skiljer sig åt mellan första- och andraspråket, tillägna sig sådana skillnader och tillämpa kunskapen i offline-bedömningar, särskilt i fall där scenarierna representerar typisk verbanvändning på målspråket. För det andra påverkar semantisk likhet mellan första- och andraspråket både offline- och onlineprestationer. Inlärare med liknande semantiska kategorier i sitt förstaspråk (tyska inlärare) både bedömer och bearbetar andraspråksverben mer likt modersmålstalare (svenska) än inlärare vars förstaspråk saknar liknande semantiska kategorier (engelska inlärare). Viktigt är att vi, i jämförelse med tidigare studier av semantisk bearbetning, har visat att bearbetningen av semantik av placeringsverb är kvalitativt annorlunda beroende på språklig bakgrund. Det finns alltså bevis för CLI i bearbetning av andraspråkets verbsemantik både offline och online.
Resultaten från studien har presenterats vid nationella och internationella konferenser och för lärare under konferenser och inbjudna föredrag med fokus på andraspråksinlärning, och artiklar i open access-tidskrifter är i tryck, under revidering och under förberedelse. Vi planerar för närvarande en utvidgning av våra undersökningar av CLI i semantisk bearbetning till inlärare i olika åldrar för att utforska inlärningsåldern i förhållande till CLI.