Kvinnor i svensk film: om kön, film och representation
Film är en av vår tids centrala uttrycksformer. Liksom alla kulturyttringar bidrar film till att spegla och forma uppfattningar om samhället och är en del av det offentliga samtalet. Frågor om vem som får göra film och vilka budskap och bilder som kan förmedlas är således avgörande. Detta projekt förstår film och filmskapande som ett system av representationer. I feministisk filmteori används begreppet representation för att diskutera hur kvinnor och män porträtteras på vita duken, men representation kan också syfta på kvinnors närvaro i filmbranschen. Genom nedslag i den svenska filmhistorien syftar projektet till att undersöka uttryck för det könade representationssystemet. Hur påverkar närvaron av kvinnliga filmarbetare gestaltningen av kön på film? Under vilka förhållanden får kvinnors filmer tillträde till det offentliga rummet?
Projektet identifierar de politiska, sociala, juridiska, ekonomiska och kulturella villkor som kvinnliga filmarbetare arbetar under, samt undersöker tillfällen då kvinnor försökt förändra dessa. Projektet är multidisciplinärt, vilket möjliggör en analys av kopplingar mellan kvinnors närvaro, arbetsvillkor, hur kön representeras på film och möjligheten att nå ut till en publik. Genom att kombinera perspektiv från filmvetenskap, statsvetenskap och juridik kommer projektet utveckla ett nytt teoretiskt ramverk som knyter samman diskussioner kring kulturell och politisk representation.
Slutredovisning
KVINNOR I SVENSK FILM: OM KÖN, FILM OCH REPRESENTATION
(Siffror inom parentes hänvisar till publikationer i publikationsförteckningen)
Projektet tog sin teoretiska utgångspunkt i den dubbla betydelsen av ordet representation i relation till genus. I politisk teori används ordet som hänvisning till kvinnors politiska representation och kvinnors närvaro, medan det i filmteori syftar på framställningar av genus på filmduken. Syftet var att undersöka kvinnors egna handlingar och initiativ för att förändra branschen, hur kvinnors villkor i branschen har varit utformade politiskt, socialt, juridiskt och ekonomiskt i såväl produktion och distribution som visning, samt hur svensk film har porträtterat kvinnor på film.
Arbetet med projektet inleddes med en presentation på symposiet Past, Present and Future Film History, som projektdeltagaren Ingrid Stigsdotter arrangerade på Filmhuset i samarbete med Svenska Filminstitutet på senhösten 2017. Därefter vidtog en omfattande materialinsamling: en serie om 22 intervjuer med kvinnor verksamma i filmbranschen, arkivstudier, studier av offentligt tryck, lagtexter och kontrakt, närstudier av filmer samt insamling av nyhetsrapportering om jämställdhetssatsningarna i filmbranschen och mottagandet av filmer. I ett tidigt skede skrevs också en artikel om metodfrågor gemensamt av forskarna (11). Materialet bearbetades med hjälp av de skilda kompetenser som projektteamet besatt vilket gav möjligheter att utveckla teoretiska insikter om hur de två betydelserna av representation interagerar i filmbranschens funktionssätt. Forskarna har varit gästredaktörer för två specialnummer av tidskrifter Gender, Work & Organization (6) respektive Journal of Scandinavian Cinema (5), vilket har bidragit till internationell uppmärksamhet och till att etablera ett viktigt internationellt nätverk. Då delar av några intervjuer även filmades, gjordes en kortfilm där de intervjuade berättar om sina erfarenheter av filmbranschen (59). Ett symposium finansierat av RJ Forskningsinitiering (F18-1328:1) med internationella forskare och praktiker verksamma i svensk filmindustri hölls 2019. I februari 2020 anordnades ett möte med projektets internationella referensgrupp för diskussioner av projektgruppens manuskript. I oktober 2022 sammanfattades projektets resultat under ett seminarium för allmänheten på biografen Zita. Där hade också den kortfilm som producerats urpremiär. Som en spin-off effekt av projektet har nya anslagsansökningar, forskningsprojekt och vidare forskning initierats. Maria Jansson är PI för projektet DIGISCREENS (Europeiskt finansieringssamarbete Chanse, svensk finansiär Forte) som startade i oktober 2022 och syftar till att jämföra distribution och film på digitala tv-plattformar i fem europeiska länder. Projektet också inspirerat till en workshopserie finansierad av NOS-HS 2022-23, där Ingrid Stigsdotter och Louise Wallenberg varit drivande. Workshopen arbetar med jämförelser av kvinnors arbete i de skandinaviska filmbranscherna, med fokus på olika yrkesgrupper. Vidare har Frantzeska Papadopoulou Skarp ansökt om medel för projektet ’Law and Fiction’ som avser att utreda hur fiktion påverkar rättens utveckling och hur gällande regelverk kan påverka fiktion. Papadopoulou Skarp har också vidareutvecklat ’relational contract theory’ och metodik för arkivforskning inom juridik, samt undersöker frågor om inkulsion/exklusion från upphovsrättslagens omfång tillsammans med manusförfattare och klippare.
Under arbetets gång har forskningsfrågor tillkommit i projektet. Exempelvis har motståndet mot genomförandet av jämställdhetsåtgärder undersökts (1) och jämförande studier av jämställdhetspolitik i filmsektorn i Sverige respektive Spanien genomförts (7, 9, 17). Metoder och perspektiv från digital humaniora har utforskats (13, 14) och specialstudier av kvinnors villkor i vissa yrkeskategorier, framför allt inom kostym har gjorts (31, 32, 33, 34). Slutligen ska nämnas de studier som gjorts av intervjumaterialet med speciellt fokus på intersektioner mellan kön och ålder, samt moderskap (20, 21). Det sistnämnda temat ämnar Maria Jansson och Louise Wallenberg fortsätta att utforska i dialog med internationella forskare där ett nätverk har etablerats.
De tre viktigaste resultaten från projektet hänför sig till (a) projektet bidrag till feministiska produktionsstudier; (b) teoretiska och empiriska undersökningar av den dubbla betydelsen av representation, och; (c) studier av kvinnors agerande i filmbranschen.
Projektet har bidragit till feministiska produktionsstudier genom att ta ett helhetsgrepp på kvinnors villkor i filmbranschen. I relation till tidigare forskning framstår det som ett viktigt bidrag att analysen omfattar såväl produktion, distribution, visning och budskap i film, liksom att inkludera hur produktionen påverkas av jämställdhetspolicier och juridiska regelverk. Projektet har undersökt hur lagstiftning påverkat möjligheterna för kvinnliga upphovspersoner att bestämma över sina verk, men framför allt hur, och på vilka villkor upphovsrättigheter har förvaltats (2, 26, 27). Ett unikt empiriskt material som sträcker sig från 1912 till 2021, och består av avtal, korrespondens mellan upphovspersoner och deras juridiska ombud samt handlingar i avslutande och pågående juridiska tvister har gett möjlighet att fördjupa förståelsen för hur branschpraxis och branschkultur har påverkat kvinnor som upphovspersoner (2, 3, 12, 26, 27) De dryga 20 år av jämställdhetspolitik som bedrivits har lett till en större andel kvinnor på så kallade kreativa positioner bakom kameran. Samtidigt visar projektets undersökningar att regissörernas och de kreativa positionernas inflytande har minskat till förmån för finansiärer, distributörer och producenter. Detta påverkar kvinnors villkor både framför och bakom kameran, och inte minst möjligheterna för kvinnor (och män) i de kreativa professionerna att påverka hur genus och könsrelationer framställs i deras filmer (se t.ex. 1, 2, 3, 10, 12)
Projektet har också utforskat relationen mellan kvinnors villkor och erfarenheter och hur detta påverkar representationer på vita duken och vice versa (1, 3, 19). Att undersöka hur produktion och representation ömsesidigt påverkar varandra är ett unikt angreppssätt och har bidragit till teoriutveckling. Med utgångspunkt i feministisk institutionalism och feministisk filmteori har projektet kunnat visa att kvinnliga filmskapare ofta medvetet sätter samman sitt team och laborerar med arbetsmetoder för att säkerställa en mer tillåtande arbetsmiljö som kan resultera i mer komplexa representationer (19, 21). Projektet har också visat att i mainstream-produktioner påverkar traditionella idéer och stereotyper om hur kvinnor och män ska representeras på film även produktionsprocessen. Den manliga blicken innebär exempelvis att kvinnliga regissörer som vill framställa kvinnor på andra sätt än brukligt blir ifrågasatta i sin professionella roll (1, 19, 35). Projektet har också visat att idéerna om den film som ska göras i kombination med den manliga blicken innebär att kvinnliga skådespelares utsatthet under produktionen framstår som en förutsättning för gängse gestaltning på film (1, 35). Interaktionen mellan den filmiska framställningen och produktionen av film har också visat sig resultera i en rad motstrategier från de filmskapare som intervjuats (1, 19, 35).
Genom analys av historiskt arkivmaterial har projektet undersökt kvinnors pionjärinsatser och agerande under tidig svensk filmproduktion med hjälp av nya perspektiv från digital humaniora och feministisk filmhistoriografi (13, 14) och lyft fram potentialen i framtida samarbeten mellan genusvetenskap, filmvetenskap och datavetenskap för automatiserade analyser av kön och representation (14). Bland den mer historiskt orienterade forskningen märks också publiceringen av en antologi om historiska kvinnliga filmarbetares handlingsutrymme och synlighet (4). Dessutom har studier av kvinnors organisering och kollektiva artikulering av de könade villkoren i branschen under perioden 1975-2018 kunnat användas för att belysa relationen mellan kvinnors kollektiva handlingar och utvecklandet av jämställdhetspolicier (1, 18).
Under projektets gång har resultat från projektet kontinuerligt presenterats i både nationella och internationella forskningssammanhang så som forskningskonferenser (37-45). De vetenskapliga resultaten har också kommunicerats genom artiklar i internationella tidskrifter, antologier och monografier. Resultat har även presenterats riktat till verksamma inom filmbranschen och en intresserad allmänhet, både nationellt och internationellt, exempelvis Karla filmfestival (55, 58) , samtal och presentationer på lokala biografer och vid sammankomster i Istanbul och Rabat. Populärvetenskapliga texter har också publicerats på sajter som nordicwomeninfilm.com (51, 52), i tidskriften FLM (50) samt i Nationalencyklopedin. Projektets resultat har också uppmärksammats i nyhetsmedia, bland annat en helsida i SvD.
Artiklar i tidskrifter med avtal med svenska universitet har publicerats i Open Access. För en e-bok och några kapitel i e-böcker har vi betalat för open access. Artiklar och bokkapitel som inte omfattas av avtal eller betald open access läggs ut som fulltext i Diva och på Research gate, i så kallad ”accepterad version” efter eventuell embargotid (i före
(Siffror inom parentes hänvisar till publikationer i publikationsförteckningen)
Projektet tog sin teoretiska utgångspunkt i den dubbla betydelsen av ordet representation i relation till genus. I politisk teori används ordet som hänvisning till kvinnors politiska representation och kvinnors närvaro, medan det i filmteori syftar på framställningar av genus på filmduken. Syftet var att undersöka kvinnors egna handlingar och initiativ för att förändra branschen, hur kvinnors villkor i branschen har varit utformade politiskt, socialt, juridiskt och ekonomiskt i såväl produktion och distribution som visning, samt hur svensk film har porträtterat kvinnor på film.
Arbetet med projektet inleddes med en presentation på symposiet Past, Present and Future Film History, som projektdeltagaren Ingrid Stigsdotter arrangerade på Filmhuset i samarbete med Svenska Filminstitutet på senhösten 2017. Därefter vidtog en omfattande materialinsamling: en serie om 22 intervjuer med kvinnor verksamma i filmbranschen, arkivstudier, studier av offentligt tryck, lagtexter och kontrakt, närstudier av filmer samt insamling av nyhetsrapportering om jämställdhetssatsningarna i filmbranschen och mottagandet av filmer. I ett tidigt skede skrevs också en artikel om metodfrågor gemensamt av forskarna (11). Materialet bearbetades med hjälp av de skilda kompetenser som projektteamet besatt vilket gav möjligheter att utveckla teoretiska insikter om hur de två betydelserna av representation interagerar i filmbranschens funktionssätt. Forskarna har varit gästredaktörer för två specialnummer av tidskrifter Gender, Work & Organization (6) respektive Journal of Scandinavian Cinema (5), vilket har bidragit till internationell uppmärksamhet och till att etablera ett viktigt internationellt nätverk. Då delar av några intervjuer även filmades, gjordes en kortfilm där de intervjuade berättar om sina erfarenheter av filmbranschen (59). Ett symposium finansierat av RJ Forskningsinitiering (F18-1328:1) med internationella forskare och praktiker verksamma i svensk filmindustri hölls 2019. I februari 2020 anordnades ett möte med projektets internationella referensgrupp för diskussioner av projektgruppens manuskript. I oktober 2022 sammanfattades projektets resultat under ett seminarium för allmänheten på biografen Zita. Där hade också den kortfilm som producerats urpremiär. Som en spin-off effekt av projektet har nya anslagsansökningar, forskningsprojekt och vidare forskning initierats. Maria Jansson är PI för projektet DIGISCREENS (Europeiskt finansieringssamarbete Chanse, svensk finansiär Forte) som startade i oktober 2022 och syftar till att jämföra distribution och film på digitala tv-plattformar i fem europeiska länder. Projektet också inspirerat till en workshopserie finansierad av NOS-HS 2022-23, där Ingrid Stigsdotter och Louise Wallenberg varit drivande. Workshopen arbetar med jämförelser av kvinnors arbete i de skandinaviska filmbranscherna, med fokus på olika yrkesgrupper. Vidare har Frantzeska Papadopoulou Skarp ansökt om medel för projektet ’Law and Fiction’ som avser att utreda hur fiktion påverkar rättens utveckling och hur gällande regelverk kan påverka fiktion. Papadopoulou Skarp har också vidareutvecklat ’relational contract theory’ och metodik för arkivforskning inom juridik, samt undersöker frågor om inkulsion/exklusion från upphovsrättslagens omfång tillsammans med manusförfattare och klippare.
Under arbetets gång har forskningsfrågor tillkommit i projektet. Exempelvis har motståndet mot genomförandet av jämställdhetsåtgärder undersökts (1) och jämförande studier av jämställdhetspolitik i filmsektorn i Sverige respektive Spanien genomförts (7, 9, 17). Metoder och perspektiv från digital humaniora har utforskats (13, 14) och specialstudier av kvinnors villkor i vissa yrkeskategorier, framför allt inom kostym har gjorts (31, 32, 33, 34). Slutligen ska nämnas de studier som gjorts av intervjumaterialet med speciellt fokus på intersektioner mellan kön och ålder, samt moderskap (20, 21). Det sistnämnda temat ämnar Maria Jansson och Louise Wallenberg fortsätta att utforska i dialog med internationella forskare där ett nätverk har etablerats.
De tre viktigaste resultaten från projektet hänför sig till (a) projektet bidrag till feministiska produktionsstudier; (b) teoretiska och empiriska undersökningar av den dubbla betydelsen av representation, och; (c) studier av kvinnors agerande i filmbranschen.
Projektet har bidragit till feministiska produktionsstudier genom att ta ett helhetsgrepp på kvinnors villkor i filmbranschen. I relation till tidigare forskning framstår det som ett viktigt bidrag att analysen omfattar såväl produktion, distribution, visning och budskap i film, liksom att inkludera hur produktionen påverkas av jämställdhetspolicier och juridiska regelverk. Projektet har undersökt hur lagstiftning påverkat möjligheterna för kvinnliga upphovspersoner att bestämma över sina verk, men framför allt hur, och på vilka villkor upphovsrättigheter har förvaltats (2, 26, 27). Ett unikt empiriskt material som sträcker sig från 1912 till 2021, och består av avtal, korrespondens mellan upphovspersoner och deras juridiska ombud samt handlingar i avslutande och pågående juridiska tvister har gett möjlighet att fördjupa förståelsen för hur branschpraxis och branschkultur har påverkat kvinnor som upphovspersoner (2, 3, 12, 26, 27) De dryga 20 år av jämställdhetspolitik som bedrivits har lett till en större andel kvinnor på så kallade kreativa positioner bakom kameran. Samtidigt visar projektets undersökningar att regissörernas och de kreativa positionernas inflytande har minskat till förmån för finansiärer, distributörer och producenter. Detta påverkar kvinnors villkor både framför och bakom kameran, och inte minst möjligheterna för kvinnor (och män) i de kreativa professionerna att påverka hur genus och könsrelationer framställs i deras filmer (se t.ex. 1, 2, 3, 10, 12)
Projektet har också utforskat relationen mellan kvinnors villkor och erfarenheter och hur detta påverkar representationer på vita duken och vice versa (1, 3, 19). Att undersöka hur produktion och representation ömsesidigt påverkar varandra är ett unikt angreppssätt och har bidragit till teoriutveckling. Med utgångspunkt i feministisk institutionalism och feministisk filmteori har projektet kunnat visa att kvinnliga filmskapare ofta medvetet sätter samman sitt team och laborerar med arbetsmetoder för att säkerställa en mer tillåtande arbetsmiljö som kan resultera i mer komplexa representationer (19, 21). Projektet har också visat att i mainstream-produktioner påverkar traditionella idéer och stereotyper om hur kvinnor och män ska representeras på film även produktionsprocessen. Den manliga blicken innebär exempelvis att kvinnliga regissörer som vill framställa kvinnor på andra sätt än brukligt blir ifrågasatta i sin professionella roll (1, 19, 35). Projektet har också visat att idéerna om den film som ska göras i kombination med den manliga blicken innebär att kvinnliga skådespelares utsatthet under produktionen framstår som en förutsättning för gängse gestaltning på film (1, 35). Interaktionen mellan den filmiska framställningen och produktionen av film har också visat sig resultera i en rad motstrategier från de filmskapare som intervjuats (1, 19, 35).
Genom analys av historiskt arkivmaterial har projektet undersökt kvinnors pionjärinsatser och agerande under tidig svensk filmproduktion med hjälp av nya perspektiv från digital humaniora och feministisk filmhistoriografi (13, 14) och lyft fram potentialen i framtida samarbeten mellan genusvetenskap, filmvetenskap och datavetenskap för automatiserade analyser av kön och representation (14). Bland den mer historiskt orienterade forskningen märks också publiceringen av en antologi om historiska kvinnliga filmarbetares handlingsutrymme och synlighet (4). Dessutom har studier av kvinnors organisering och kollektiva artikulering av de könade villkoren i branschen under perioden 1975-2018 kunnat användas för att belysa relationen mellan kvinnors kollektiva handlingar och utvecklandet av jämställdhetspolicier (1, 18).
Under projektets gång har resultat från projektet kontinuerligt presenterats i både nationella och internationella forskningssammanhang så som forskningskonferenser (37-45). De vetenskapliga resultaten har också kommunicerats genom artiklar i internationella tidskrifter, antologier och monografier. Resultat har även presenterats riktat till verksamma inom filmbranschen och en intresserad allmänhet, både nationellt och internationellt, exempelvis Karla filmfestival (55, 58) , samtal och presentationer på lokala biografer och vid sammankomster i Istanbul och Rabat. Populärvetenskapliga texter har också publicerats på sajter som nordicwomeninfilm.com (51, 52), i tidskriften FLM (50) samt i Nationalencyklopedin. Projektets resultat har också uppmärksammats i nyhetsmedia, bland annat en helsida i SvD.
Artiklar i tidskrifter med avtal med svenska universitet har publicerats i Open Access. För en e-bok och några kapitel i e-böcker har vi betalat för open access. Artiklar och bokkapitel som inte omfattas av avtal eller betald open access läggs ut som fulltext i Diva och på Research gate, i så kallad ”accepterad version” efter eventuell embargotid (i före
Publikationslista
PUBLIKATIONER/PUBLICATIONS
OBS! Publikationer märkta med * är så kallad guld öppen tillgång. Publikationer märkta med ^är grön öppen tillgång. /NB! Entries marked with * are gold open access. Publications marked with ^ are green open access.
Namn på författare som medverar i projektet skrivs i versaler. Listan är organiserad alfabetiskt. /Names of project members are printed in bold. The list is organised alphabetically.
MOGRAFIER/MONOGRAPHS
1. JANSSON, MARIA (2022). Kvinnors närvaro och makten över filmen. Lund: Studentlitteratur.
2. PAPADOPOULOU, FRANTZESKA (2023, in press). History and practice of Film contracts. Cheltenham Edward Elgar.
3. *WALLENBERG, LOUISE, PAPADOPOULOU FRANTZESKA, Maaret Koskinen & Tytti Soila (2023, in press): Now about All these women in the Swedish Film Industry. New York and London: Bloomsbury.
REDAKTÖRSKAP(antologier och specialnummer)/EDITED VOLUMES AND SPECIALS ISSUES
4. *STIGSDOTTER, INGRID (ed.) 2019. Making the invisible visible: Reclaiming women’s agency in Swedish film history and beyond. Sweden: Kriterium. DOI: https://doi.org/10.21525/kriterium.21
5. WALLENBERG, LOUISE & Maaret Koskinen (eds.) (2022) The Politics of Gendered Work and Representation in the Nordic Screen Industries. Special issue Journal of Scandinavian Cinema 12(2).
6. WALLENBERG, LOUISE & MARIA JANSSON (eds.) (2021). On and Off Screen: Women in the Screening Industries. Special section in Gender, Work & Organization, 28(6).
ARTIKLAR I TIDKRIFTER MED PEER-REVIEW/PEER-REVIWED ARTICLES
7. *Calderón-Sandoval, Orianna & MARIA JANSSON. (2022). Subverting technologies of gender in male-dominated gender regimes: (self) representations of Spanish and Swedish women filmmakers. Feminist Media Studies, online first, https://doi.org/10.1080/14680777.2022.2129413
8. *Hansen, Malte Breiding & MARIA JANSSON. (2022). Who Cares? The Neoliberal Turn and Changes in the Articulations of Women’s Relation to the Swedish Welfare State. NORA: Nordic Journal of Feminist and Gender Research, online first, https://doi.org/10.1080/08038740.2022.2044379
9. *JANSSON, MARIA & Orianna Calderón-Sandoval. (2022). Opposition to gender quotas in Sweden and Spain: Debates about gender equality in the film industry. Women's Studies: International Forum, 93, https://doi.org/10.1016/j.wsif.2022.102599
10. *JANSSON, MARIA & LOUISE WALLENBERG (2023). Women’s Agency in the Swedish Film Industry; Annoying Little Buggers and Passionate Team Players. Journal of Scandinavian Cinema, 12(2), https://doi.org/10.1386/jsca_00073_1
11. ^JANSSON, MARIA, FRANTZESKA PAPADOPOULOU, INGRID STIGSDOTTER & LOUISE WALLENBERG (2020). Studying women in Swedish film production: Methodological considerations. Journal of Scandinavian Cinema, 10(2), 2020, https://doi.org/10.1386/jsca_00023_1
12. *JANSSON, MARIA, FRANTZESKA PAPADOPOULOU, INGRID STIGSDOTTER & LOUISE WALLENBERG (2021). The Final Cut: Directors, Producers and the Gender Regime of the Swedish Film Industry. Gender, Work & Organization, 28(6), 2010-2025, https://doi.org/10.1111/gwao.12621
13. ^STIGSDOTTER, INGRID (2022). After the A-rating mo(ve)ment: The Bechdel test in Swedish screen culture and beyond. Journal of Scandinavian Cinema, 12(2), https://doi.org/10.1386/jsca_00069_1 (Will be published in Diva after 12 months embargo).
14. *STIGSDOTTER, INGRID (2023, in press). Anna Hofmann-Uddgren, pioneer of Stockholm cinema culture: Digitized Tools and Resources for Early Cinema History and Film Reception in Sweden. Illuminace: Journal for Film Theory, History and Aesthetics, 34 (2).
15. ^WALLENBERG, LOUISE & Maaret Koskinen (2022). The Politics of Gendered Work and Representation in the Nordic Screen Industries 12(2), https://doi.org/10.1386/jsca_00067_2 (Will be published in Diva after 12 months embargo)
16. *WALLENBERG, LOUISE & Maria Jansson (2021). On and off screen: Women's work in the screen industries. Gender, Work and Organization, 28 (6), 1991-1996, https://doi.org/10.1111/gwao.12748
MANUSKRIPT UNDER GRANSKNING/MANUSCRIPTS UNDER REVIEW
17. Calderón-Sandoval, Orianna & MARIA JANSSON. The Ambivalence of Gender Equality Policies within the Androcentric Visuality Regimes of the Swedish and Spanish Film Industries, submitted to European Journal of Women’s Studies 22 December 2021.
18. JANSSON, MARIA. From cinefeminsm to #metoo. Organized women’s articulations of presence and portrayal in the Swedish film industry, submitted to Gender, Work & Organization, 15 December 2022.
KAPITEL I FORSKARANTOLOGIER/PEER-REVIEWED BOOK CHAPTERS
19. *JANSSON, MARIA & LOUISE WALLENBERG (2020). Experiencing male dominance in Swedish film production. In: Susan Liddy, Women in the International Film Industry: Policy, practice and power. Palgrave Macmillan, https://link.springer.com/chapter/10.1007/978-3-030-39070-9_10.
20. JANSSON, MARIA & LOUISE WALLENBERG (2021). Representing and experiencing motherhood on and off-screen in Swedish film. In: Susan Liddy; Anne O'Brien, Media Work, Mothers and Motherhood: Negotiating the International Audio-Visual Industry (pp. 45-62). Routledge, https://doi.org/10.4324/9781003082552, DIVA: https://oru.diva-portal.org/smash/record.jsf?aq2=%5B%5B%5D%5D&c=11&af=%5B%5D&searchType=LIST_LATEST&sortOrder2=title_sort_asc&query=&language=sv&pid=diva2%3A1703208&aq=%5B%5B%5D%5D&sf=all&aqe=%5B%5D&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&noOfRows=50&dswid=3428.
21. ^JANSSON, MARIA & LOUISE WALLENBERG (2023, in press). ‘I am mature and established. There is no success in that.’ On Gendered Ageism in the Swedish Film Industry. In: Susan Liddy (ed.). Film, Women and Age. London: Palgrave, (Will be posted in Diva after 18 months embargo).
22. ^Koskinen, Maaret & LOUISE WALLENBERG (2022). Introduction: Why Bergman, Why Now? In: Maaret Koskinen & Louise Wallenberg (eds.) Ingmar Bergman at the Crossroads between Practice and Theory. London and New York: Bloomsbury Academic, https://www.bloomsbury.com/uk/ingmar-bergman-at-the-crossroads-9781501389627/. (Will be posted in Diva after 18 months embargo).
23. ^Koskinen, Maaret & LOUISE WALLENBERG (2022). “Producing The Magic Flute (1975): Conversation with Måns Reuterswärd and Katinka Faragó”. In: Maaret Koskinen & Louise Wallenberg (eds.) Ingmar Bergman at the Crossroads between Practice and Theory. London and New York: Bloomsbury Academic, https://www.bloomsbury.com/uk/ingmar-bergman-at-the-crossroads-9781501389627/. (Will be posted in Diva after 18 months embargo)
24. ^Koskinen, Maaret & LOUISE WALLENBERG (2022). “Working with Bergman: Interview with Film and Television Producers Katinka Faragó and Måns Reuterswärd”. In: Maaret Koskinen & Louise Wallenberg (eds.) Ingmar Bergman at the Crossroads between Practice and Theory. London and New York: Bloomsbury Academic, https://www.bloomsbury.com/uk/ingmar-bergman-at-the-crossroads-9781501389627/. (Will be posted in Diva after 18 months embargo)
25. ^Koskinen, Maaret & LOUISE WALLENBERG (2023, accepted for publication). Ingmar Bergman and the Importance of being Superficial. In: Hamish Ford and Daniel Humphrey (eds.) The Companion to Ingmar Bergman. London: Wiley Blackwell, (Will be posted in Diva after 18 months embargo)
26. *PAPADOPOULOU, FRANTZESKA (2023, in press). The sex of the author. In: Louise Wallenberg et al. Now About All These Women in the Swedish Film Industry. New York: Bloomsbury, https://www.bloomsbury.com/uk/now-about-all-these-women-in-the-swedish-film-industry-9781501366215/.
27. *PAPADOPOULOU, FRANTZESKA (2023, in press). Gendering Film Distribution. In: Louise Wallenberg et al. Now About All These Women in the Swedish Film Industry. New York: Bloomsbury, https://www.bloomsbury.com/uk/now-about-all-these-women-in-the-swedish-film-industry-9781501366215/.
28. *STIGSDOTTER, INGRID (2019). Tracing women’s agency in Swedish film history and beyond. An introduction. I: Stigsdotter, I., 2019. Making the invisible visible: Reclaiming women’s agency in Swedish film history and beyond. Sweden: Kriterium, doi: https://doi.org/10.21525/kriterium.21
29. *STIGSDOTTER, INGRID (2019). Women film exhibition pioneers in Sweden: Agency, invisibility and first wave feminism. I: Stigsdotter, I., 2019. Making the invisible visible: Reclaiming women’s agency in Swedish film history and beyond. Sweden: Kriterium, doi: https://doi.org/10.21525/kriterium.21
30. ^WALLENBERG, LOUISE (2023, in press). Scorned and Adorned: Greta Garbo as Star Paradox. In: Julie Sandau (ed.) Faces of Greta Garbo. Paris: ENS éditions, (Will be published in Diva after 18 months embargo).
31. ^WALLENBERG, LOUISE (2023, in press). Region Introduction: Northern Europe/Scandinavia. In: Deborah Nadoolman Landis (ed). Bloomsbury Encyclopedia of Film and Television Costume Design Vol. 1. London: Bloomsbury Academic, (Will be posted in Diva after 18 months embargo)
32. ^WALLENBERG, LOUISE (2023, in press). Costumes by Mago (Max Goldstein). In: Deborah Nadoolman Landis (ed). Bloomsbury Encyclopedia of Film Costume Design. London: Bloomsbury Academic, (Will be posted in Diva after 18 months embargo).
33. ^WALLENBERG, LOUISE (2023, in press). Costumes by Marik Vos. In: Deborah Nadoolman Landis (ed). Bloomsbury Encyclopedia of Film Costume Design. London: Bloomsbury Academic, (Will be posted in Diva after 18 months embargo).
34. ^WALLENBERG, LOUISE (2023, in press). Costume Design in Sweden and Norway. In: Deborah Nadoolman Landis (ed). Bloomsbury Encyclopedia of Film Costume Design Vol. 1. London: Bloomsbury Academic, (Will be posted in Diva after 18 months embargo).
35. ^WALLENBERG, LOUISE (2022). Making (the) Silence Speak: Remake, Retake, Rectify. In: Maaret Koskinen & Louise Wallenberg (eds.) Ingmar Bergman at the Crossroads between Practice and Theory. London and New York: Bloomsbury Academic, https://www.bloomsbury.com/uk/ingmar-bergman-at-the-crossroads-9781501389627/, (Will be posted in Diva after 18 months embargo).
KAPITEL I ANTOLOGIER UNDER PRODUKTION/PEER-REVIEW CHAPTERS, IN PREPARATION
36. WALLENBERG, LOUISE (2023). Working Relations: On Women’s Experiences, Work and Strategies in the Swedish Film Industry. In: Sue Williamson et al. (eds.) Handbook on Gender and Employment Relations. London: Edward Elgar.
KONFERENSBIDRAG/PEER-REVIEW CONFERENCE PAPERS
37. JANSSON, MARIA (2021). Women’s organizing in film: Negotiating Presence and Portrayal in the Swedish Film Industry. Paper presented at the on-line conference Gender, Work and Organization in June/July 2021.
38. JANSSON, MARIA & LOUISE WALLENBERG (2019). Experiencing Male Dominance in Swedish Film Production, paper accepted for presentation at the SCMS (Society for Cinema and Media Studies) Conference in Seattle, USA, March 2019 (later published as a book chapter, see no. ).
39. JANSSON, MARIA & LOUISE WALLENBERG (2018). Women in Swedish Film, Doing Women’s Film and Television History IV Conference, Southampton University, UK, May 2018.
40. PAPADOPOULOU, FRANTZESKA (2022). What can archival research tell us about the future of Intellectual Property Rights? In IP Nordic/German Network Meeting, Stockholm September 2022.
41. PAPADOPOULOU, FRANTZESKA (2022). Relational contracts, the DSM Directive and film, in Förmögenhetsdagarna Bergen, April 2022.
42. PAPADOPOULOU, FRANTZESKA (2022). The relational character of copyright contracts in the film industry, in IP@Vinge, December 2021.
43. PAPADOPOULOU, FRANTZESKA (2021). Legal disputes in literature and film. Paper presented at the on-line conference Gender, Work and Organization in June/July 2021.
44. WALLENBERG, LOUISE (2021). ’Breaking Down with You’: On Embodied Ethnography, online presentation held at the stream “Embodying Methods in Management and Organizations: before, during and after COVID-19” at the CMS Conference, in February, 2021.
45. WALLENBERG, LOUISE (2021). Beauties and Beasts: Looking at and Looking with in Ingmar Bergman’s The Silence (1963) and Gunnel Lindblom’s Paradistorg (1976)”, paper presented at the on-line conference Gender, Work and Organization in June/July 2021.
46. WALLENBERG, LOUISE (2021). Making (the) Silence Speak: Remake, Retake – and Rectify, paper presented at a special Ingmar Bergman panel at the on-line conference SCMS in March 2021 (later published as a book chapter, see no. 33).
47. WALLENBERG, LOUISE (2018). Cine-écriture: Feminine Writing in Images, Gender, Work and Organization Conference, Macquarie University, Sydney, Australia, June 2018.
48. WALLENBERG, LOUISE (2018). Bergmans kostymer: att betona genus och att upplösa kön”, paper given at the conference En mångfacetterad talang: Ingmar Bergman 100 år, held at the Centre for Russian and Swedish Research at RGGU, Moscow, April 2018.
POPULÄRVETENSKAPLIGA TEXTER/POPULAR SCIENCE PUBLICATIONS
50. *JANSSON, MARIA (2022). Den manliga blickens filmpolitik. FLM årgång 16 vår 2022. https://flm.nu/2022/06/den-manliga-blickens-filmpolitik/
51. *STIGSDOTTER, INGRID (2020). Operettdivorna som dansade in i den svenska filmbranschen. http://www.nordicwomeninfilm.com/operettdivorna-som-dansade-in-i-den-svenska-filmbranschen/
52. *STIGSDOTTER, INGRID (2018). Doing Women’s Film & TV History, https://www.nordicwomeninfilm.com/calling-the-shots/
53. WALLENBERG, LOUISE (2021). Ulla-Britt Söderlund. In: Svensk biografiskt lexikon (Stockholm: Riksarkivet, 2021).
ONLINE-PRESENTATIONER OCH FILM/ONLINE PRESENTATIONS AND FILM
55. *JANSSON, MARIA (2019). Wifti-talk, https://www.youtube.com/watch?v=OO7cHGXWXis
56. *JANSSON, MARIA (2021). 100 år efter kvinnors rösträtt, så här ser motståndet mot jämställdhet ut idag, https://www.youtube.com/watch?v=TvmbZFlpKmU
57. *JANSSON, MARIA (2021). Hidden Labour: Women’s Conditions in the Swedish Film Industry. Talk at Creative Industries Research and Innovation Network (CIRIN), https://youtu.be/OJQUzqKhaBk.
58. *JANSSON, MARIA & LOUISE WALLENBERG (2020). Karla Research presentation, https://www.youtube.com/watch?v=DT800lX7K6Y&t=155s.
59. *JANSSON, MARIA & LOUISE WALLENBERG & Ida-Maria Börjesson (2022). Kvinnor i svensk film, kortfilm, 22 min.Har visats vid olika seminarier, kommer att publiceras på youtube när den har textats.
60. *WALLENBERG, LOUISE (2019). Interview on the meaning of film costume together with costume designer Anna Bergman on ‘Scenpodden’ (Stockholm University). https://soundcloud.com/scenpodden/scenpodden47.
61. *WALLENBERG, LOUISE (2022) Interview on Greta Garbo in the documentary film Fördom och stolthet: en queer filmhistoria by Eva Bering, SFI, https://www.youtube.com/watch?v=b9kPZmZGThY.
OBS! Publikationer märkta med * är så kallad guld öppen tillgång. Publikationer märkta med ^är grön öppen tillgång. /NB! Entries marked with * are gold open access. Publications marked with ^ are green open access.
Namn på författare som medverar i projektet skrivs i versaler. Listan är organiserad alfabetiskt. /Names of project members are printed in bold. The list is organised alphabetically.
MOGRAFIER/MONOGRAPHS
1. JANSSON, MARIA (2022). Kvinnors närvaro och makten över filmen. Lund: Studentlitteratur.
2. PAPADOPOULOU, FRANTZESKA (2023, in press). History and practice of Film contracts. Cheltenham Edward Elgar.
3. *WALLENBERG, LOUISE, PAPADOPOULOU FRANTZESKA, Maaret Koskinen & Tytti Soila (2023, in press): Now about All these women in the Swedish Film Industry. New York and London: Bloomsbury.
REDAKTÖRSKAP(antologier och specialnummer)/EDITED VOLUMES AND SPECIALS ISSUES
4. *STIGSDOTTER, INGRID (ed.) 2019. Making the invisible visible: Reclaiming women’s agency in Swedish film history and beyond. Sweden: Kriterium. DOI: https://doi.org/10.21525/kriterium.21
5. WALLENBERG, LOUISE & Maaret Koskinen (eds.) (2022) The Politics of Gendered Work and Representation in the Nordic Screen Industries. Special issue Journal of Scandinavian Cinema 12(2).
6. WALLENBERG, LOUISE & MARIA JANSSON (eds.) (2021). On and Off Screen: Women in the Screening Industries. Special section in Gender, Work & Organization, 28(6).
ARTIKLAR I TIDKRIFTER MED PEER-REVIEW/PEER-REVIWED ARTICLES
7. *Calderón-Sandoval, Orianna & MARIA JANSSON. (2022). Subverting technologies of gender in male-dominated gender regimes: (self) representations of Spanish and Swedish women filmmakers. Feminist Media Studies, online first, https://doi.org/10.1080/14680777.2022.2129413
8. *Hansen, Malte Breiding & MARIA JANSSON. (2022). Who Cares? The Neoliberal Turn and Changes in the Articulations of Women’s Relation to the Swedish Welfare State. NORA: Nordic Journal of Feminist and Gender Research, online first, https://doi.org/10.1080/08038740.2022.2044379
9. *JANSSON, MARIA & Orianna Calderón-Sandoval. (2022). Opposition to gender quotas in Sweden and Spain: Debates about gender equality in the film industry. Women's Studies: International Forum, 93, https://doi.org/10.1016/j.wsif.2022.102599
10. *JANSSON, MARIA & LOUISE WALLENBERG (2023). Women’s Agency in the Swedish Film Industry; Annoying Little Buggers and Passionate Team Players. Journal of Scandinavian Cinema, 12(2), https://doi.org/10.1386/jsca_00073_1
11. ^JANSSON, MARIA, FRANTZESKA PAPADOPOULOU, INGRID STIGSDOTTER & LOUISE WALLENBERG (2020). Studying women in Swedish film production: Methodological considerations. Journal of Scandinavian Cinema, 10(2), 2020, https://doi.org/10.1386/jsca_00023_1
12. *JANSSON, MARIA, FRANTZESKA PAPADOPOULOU, INGRID STIGSDOTTER & LOUISE WALLENBERG (2021). The Final Cut: Directors, Producers and the Gender Regime of the Swedish Film Industry. Gender, Work & Organization, 28(6), 2010-2025, https://doi.org/10.1111/gwao.12621
13. ^STIGSDOTTER, INGRID (2022). After the A-rating mo(ve)ment: The Bechdel test in Swedish screen culture and beyond. Journal of Scandinavian Cinema, 12(2), https://doi.org/10.1386/jsca_00069_1 (Will be published in Diva after 12 months embargo).
14. *STIGSDOTTER, INGRID (2023, in press). Anna Hofmann-Uddgren, pioneer of Stockholm cinema culture: Digitized Tools and Resources for Early Cinema History and Film Reception in Sweden. Illuminace: Journal for Film Theory, History and Aesthetics, 34 (2).
15. ^WALLENBERG, LOUISE & Maaret Koskinen (2022). The Politics of Gendered Work and Representation in the Nordic Screen Industries 12(2), https://doi.org/10.1386/jsca_00067_2 (Will be published in Diva after 12 months embargo)
16. *WALLENBERG, LOUISE & Maria Jansson (2021). On and off screen: Women's work in the screen industries. Gender, Work and Organization, 28 (6), 1991-1996, https://doi.org/10.1111/gwao.12748
MANUSKRIPT UNDER GRANSKNING/MANUSCRIPTS UNDER REVIEW
17. Calderón-Sandoval, Orianna & MARIA JANSSON. The Ambivalence of Gender Equality Policies within the Androcentric Visuality Regimes of the Swedish and Spanish Film Industries, submitted to European Journal of Women’s Studies 22 December 2021.
18. JANSSON, MARIA. From cinefeminsm to #metoo. Organized women’s articulations of presence and portrayal in the Swedish film industry, submitted to Gender, Work & Organization, 15 December 2022.
KAPITEL I FORSKARANTOLOGIER/PEER-REVIEWED BOOK CHAPTERS
19. *JANSSON, MARIA & LOUISE WALLENBERG (2020). Experiencing male dominance in Swedish film production. In: Susan Liddy, Women in the International Film Industry: Policy, practice and power. Palgrave Macmillan, https://link.springer.com/chapter/10.1007/978-3-030-39070-9_10.
20. JANSSON, MARIA & LOUISE WALLENBERG (2021). Representing and experiencing motherhood on and off-screen in Swedish film. In: Susan Liddy; Anne O'Brien, Media Work, Mothers and Motherhood: Negotiating the International Audio-Visual Industry (pp. 45-62). Routledge, https://doi.org/10.4324/9781003082552, DIVA: https://oru.diva-portal.org/smash/record.jsf?aq2=%5B%5B%5D%5D&c=11&af=%5B%5D&searchType=LIST_LATEST&sortOrder2=title_sort_asc&query=&language=sv&pid=diva2%3A1703208&aq=%5B%5B%5D%5D&sf=all&aqe=%5B%5D&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&noOfRows=50&dswid=3428.
21. ^JANSSON, MARIA & LOUISE WALLENBERG (2023, in press). ‘I am mature and established. There is no success in that.’ On Gendered Ageism in the Swedish Film Industry. In: Susan Liddy (ed.). Film, Women and Age. London: Palgrave, (Will be posted in Diva after 18 months embargo).
22. ^Koskinen, Maaret & LOUISE WALLENBERG (2022). Introduction: Why Bergman, Why Now? In: Maaret Koskinen & Louise Wallenberg (eds.) Ingmar Bergman at the Crossroads between Practice and Theory. London and New York: Bloomsbury Academic, https://www.bloomsbury.com/uk/ingmar-bergman-at-the-crossroads-9781501389627/. (Will be posted in Diva after 18 months embargo).
23. ^Koskinen, Maaret & LOUISE WALLENBERG (2022). “Producing The Magic Flute (1975): Conversation with Måns Reuterswärd and Katinka Faragó”. In: Maaret Koskinen & Louise Wallenberg (eds.) Ingmar Bergman at the Crossroads between Practice and Theory. London and New York: Bloomsbury Academic, https://www.bloomsbury.com/uk/ingmar-bergman-at-the-crossroads-9781501389627/. (Will be posted in Diva after 18 months embargo)
24. ^Koskinen, Maaret & LOUISE WALLENBERG (2022). “Working with Bergman: Interview with Film and Television Producers Katinka Faragó and Måns Reuterswärd”. In: Maaret Koskinen & Louise Wallenberg (eds.) Ingmar Bergman at the Crossroads between Practice and Theory. London and New York: Bloomsbury Academic, https://www.bloomsbury.com/uk/ingmar-bergman-at-the-crossroads-9781501389627/. (Will be posted in Diva after 18 months embargo)
25. ^Koskinen, Maaret & LOUISE WALLENBERG (2023, accepted for publication). Ingmar Bergman and the Importance of being Superficial. In: Hamish Ford and Daniel Humphrey (eds.) The Companion to Ingmar Bergman. London: Wiley Blackwell, (Will be posted in Diva after 18 months embargo)
26. *PAPADOPOULOU, FRANTZESKA (2023, in press). The sex of the author. In: Louise Wallenberg et al. Now About All These Women in the Swedish Film Industry. New York: Bloomsbury, https://www.bloomsbury.com/uk/now-about-all-these-women-in-the-swedish-film-industry-9781501366215/.
27. *PAPADOPOULOU, FRANTZESKA (2023, in press). Gendering Film Distribution. In: Louise Wallenberg et al. Now About All These Women in the Swedish Film Industry. New York: Bloomsbury, https://www.bloomsbury.com/uk/now-about-all-these-women-in-the-swedish-film-industry-9781501366215/.
28. *STIGSDOTTER, INGRID (2019). Tracing women’s agency in Swedish film history and beyond. An introduction. I: Stigsdotter, I., 2019. Making the invisible visible: Reclaiming women’s agency in Swedish film history and beyond. Sweden: Kriterium, doi: https://doi.org/10.21525/kriterium.21
29. *STIGSDOTTER, INGRID (2019). Women film exhibition pioneers in Sweden: Agency, invisibility and first wave feminism. I: Stigsdotter, I., 2019. Making the invisible visible: Reclaiming women’s agency in Swedish film history and beyond. Sweden: Kriterium, doi: https://doi.org/10.21525/kriterium.21
30. ^WALLENBERG, LOUISE (2023, in press). Scorned and Adorned: Greta Garbo as Star Paradox. In: Julie Sandau (ed.) Faces of Greta Garbo. Paris: ENS éditions, (Will be published in Diva after 18 months embargo).
31. ^WALLENBERG, LOUISE (2023, in press). Region Introduction: Northern Europe/Scandinavia. In: Deborah Nadoolman Landis (ed). Bloomsbury Encyclopedia of Film and Television Costume Design Vol. 1. London: Bloomsbury Academic, (Will be posted in Diva after 18 months embargo)
32. ^WALLENBERG, LOUISE (2023, in press). Costumes by Mago (Max Goldstein). In: Deborah Nadoolman Landis (ed). Bloomsbury Encyclopedia of Film Costume Design. London: Bloomsbury Academic, (Will be posted in Diva after 18 months embargo).
33. ^WALLENBERG, LOUISE (2023, in press). Costumes by Marik Vos. In: Deborah Nadoolman Landis (ed). Bloomsbury Encyclopedia of Film Costume Design. London: Bloomsbury Academic, (Will be posted in Diva after 18 months embargo).
34. ^WALLENBERG, LOUISE (2023, in press). Costume Design in Sweden and Norway. In: Deborah Nadoolman Landis (ed). Bloomsbury Encyclopedia of Film Costume Design Vol. 1. London: Bloomsbury Academic, (Will be posted in Diva after 18 months embargo).
35. ^WALLENBERG, LOUISE (2022). Making (the) Silence Speak: Remake, Retake, Rectify. In: Maaret Koskinen & Louise Wallenberg (eds.) Ingmar Bergman at the Crossroads between Practice and Theory. London and New York: Bloomsbury Academic, https://www.bloomsbury.com/uk/ingmar-bergman-at-the-crossroads-9781501389627/, (Will be posted in Diva after 18 months embargo).
KAPITEL I ANTOLOGIER UNDER PRODUKTION/PEER-REVIEW CHAPTERS, IN PREPARATION
36. WALLENBERG, LOUISE (2023). Working Relations: On Women’s Experiences, Work and Strategies in the Swedish Film Industry. In: Sue Williamson et al. (eds.) Handbook on Gender and Employment Relations. London: Edward Elgar.
KONFERENSBIDRAG/PEER-REVIEW CONFERENCE PAPERS
37. JANSSON, MARIA (2021). Women’s organizing in film: Negotiating Presence and Portrayal in the Swedish Film Industry. Paper presented at the on-line conference Gender, Work and Organization in June/July 2021.
38. JANSSON, MARIA & LOUISE WALLENBERG (2019). Experiencing Male Dominance in Swedish Film Production, paper accepted for presentation at the SCMS (Society for Cinema and Media Studies) Conference in Seattle, USA, March 2019 (later published as a book chapter, see no. ).
39. JANSSON, MARIA & LOUISE WALLENBERG (2018). Women in Swedish Film, Doing Women’s Film and Television History IV Conference, Southampton University, UK, May 2018.
40. PAPADOPOULOU, FRANTZESKA (2022). What can archival research tell us about the future of Intellectual Property Rights? In IP Nordic/German Network Meeting, Stockholm September 2022.
41. PAPADOPOULOU, FRANTZESKA (2022). Relational contracts, the DSM Directive and film, in Förmögenhetsdagarna Bergen, April 2022.
42. PAPADOPOULOU, FRANTZESKA (2022). The relational character of copyright contracts in the film industry, in IP@Vinge, December 2021.
43. PAPADOPOULOU, FRANTZESKA (2021). Legal disputes in literature and film. Paper presented at the on-line conference Gender, Work and Organization in June/July 2021.
44. WALLENBERG, LOUISE (2021). ’Breaking Down with You’: On Embodied Ethnography, online presentation held at the stream “Embodying Methods in Management and Organizations: before, during and after COVID-19” at the CMS Conference, in February, 2021.
45. WALLENBERG, LOUISE (2021). Beauties and Beasts: Looking at and Looking with in Ingmar Bergman’s The Silence (1963) and Gunnel Lindblom’s Paradistorg (1976)”, paper presented at the on-line conference Gender, Work and Organization in June/July 2021.
46. WALLENBERG, LOUISE (2021). Making (the) Silence Speak: Remake, Retake – and Rectify, paper presented at a special Ingmar Bergman panel at the on-line conference SCMS in March 2021 (later published as a book chapter, see no. 33).
47. WALLENBERG, LOUISE (2018). Cine-écriture: Feminine Writing in Images, Gender, Work and Organization Conference, Macquarie University, Sydney, Australia, June 2018.
48. WALLENBERG, LOUISE (2018). Bergmans kostymer: att betona genus och att upplösa kön”, paper given at the conference En mångfacetterad talang: Ingmar Bergman 100 år, held at the Centre for Russian and Swedish Research at RGGU, Moscow, April 2018.
POPULÄRVETENSKAPLIGA TEXTER/POPULAR SCIENCE PUBLICATIONS
50. *JANSSON, MARIA (2022). Den manliga blickens filmpolitik. FLM årgång 16 vår 2022. https://flm.nu/2022/06/den-manliga-blickens-filmpolitik/
51. *STIGSDOTTER, INGRID (2020). Operettdivorna som dansade in i den svenska filmbranschen. http://www.nordicwomeninfilm.com/operettdivorna-som-dansade-in-i-den-svenska-filmbranschen/
52. *STIGSDOTTER, INGRID (2018). Doing Women’s Film & TV History, https://www.nordicwomeninfilm.com/calling-the-shots/
53. WALLENBERG, LOUISE (2021). Ulla-Britt Söderlund. In: Svensk biografiskt lexikon (Stockholm: Riksarkivet, 2021).
ONLINE-PRESENTATIONER OCH FILM/ONLINE PRESENTATIONS AND FILM
55. *JANSSON, MARIA (2019). Wifti-talk, https://www.youtube.com/watch?v=OO7cHGXWXis
56. *JANSSON, MARIA (2021). 100 år efter kvinnors rösträtt, så här ser motståndet mot jämställdhet ut idag, https://www.youtube.com/watch?v=TvmbZFlpKmU
57. *JANSSON, MARIA (2021). Hidden Labour: Women’s Conditions in the Swedish Film Industry. Talk at Creative Industries Research and Innovation Network (CIRIN), https://youtu.be/OJQUzqKhaBk.
58. *JANSSON, MARIA & LOUISE WALLENBERG (2020). Karla Research presentation, https://www.youtube.com/watch?v=DT800lX7K6Y&t=155s.
59. *JANSSON, MARIA & LOUISE WALLENBERG & Ida-Maria Börjesson (2022). Kvinnor i svensk film, kortfilm, 22 min.Har visats vid olika seminarier, kommer att publiceras på youtube när den har textats.
60. *WALLENBERG, LOUISE (2019). Interview on the meaning of film costume together with costume designer Anna Bergman on ‘Scenpodden’ (Stockholm University). https://soundcloud.com/scenpodden/scenpodden47.
61. *WALLENBERG, LOUISE (2022) Interview on Greta Garbo in the documentary film Fördom och stolthet: en queer filmhistoria by Eva Bering, SFI, https://www.youtube.com/watch?v=b9kPZmZGThY.