Sam-vettet och Det Hela: Sara Lidmans litterära filosofi
Syftet med följande projekt är att genom den svenska modernistiska författaren Sara Lidmans (1923-2004) författarskap undersöka den komplexa relationen mellan filosofi och litteratur. I fokus för undersökningen ligger Lidmans begrepp ”sam-vettet” och ”Det Hela” som förekommer i såväl hennes skönlitterära som icke-fiktiva produktion. Studien vill påvisa hur författarskapet präglas av ”sam-vettet” som djupgående filosofisk problematik, och att denna ges litterärt uttryck via ”Det Helas” poetik. Projektet ämnar a) visa hur Lidman hör hemma i en bred modernistisk tradition som inom såväl filosofi som skönlitteratur ägnar sig åt ”det osägbaras problematik”, b) via komparation med andra filosofiska och litterära författarskap, och genom den teoretiska och metodologiska inriktning som kallas ”Ordinary Language Criticism”, belysa denna problematik ytterligare med avseende på förhållandet mellan kategorierna ”filosofi” och ”litteratur”, c) bidra till det internationella ”philosophy and literature”-fältet, samt d) till den nordiska Lidman-forskningen. Projektet är angeläget då det ända sedan Platons tid funnits en motsättning mellan filosofi och litteratur som fördunklat litteraturens och filosofins ömsesidiga relevans. Lidman-studien skulle dels bidra till en mer generell förståelse av litteraturens betydelse för formerandet och förståelsen av filosofiska frågor, dels belysa en viktig men negligerad sida av Lidmans författarskap.
Slutredovisning
1. Projektets syfte och utveckling
Projektets syfte har varit att undersöka intersektionen mellan filosofi och litteratur genom Sara Lidmans begrepp ”sam-vett” och ”Det Hela” och uppdaga en tidigare underutforskad modernistisk litteraturfilosofi som centrerar kring ”det osägbara” hos Lidman. Finns det erfarenheter som är outsägliga? Kan litteraturen på något vis komma åt dessa? Hur bör denna osägbarhet förstås? Genom att undersöka Lidmans författarskap utifrån vardagsspråksfilosofin har jag dels försökt besvara dessa frågor, dels bidragit till vardagsspråkskritiken som litteraturteoretisk inriktning.
Initialt var projektet likvärdigt fokuserat på sam-vettet och Det Hela som centrala begrepp, men under projektets gång försköts fokus mer till sam-vettet. Under projektet har behovet av filosofisk utveckling och klarhet varit konstant närvarande, så arbetet med Lidmans författarskap har hela tiden gått hand i hand med ett arbete med vardagsspråkskritiken och vardagsspråkfilosofin, där frågor om osägbarhet och litterär tolkning hamnat mer och mer i fokus för projektet i sin egen rätt.
2. Genomförande
Projektet har resulterat i sex artiklar varav fem är peer-review-artiklar och en är en populärvetenskaplig artikel. Av de vetenskapligt granskade artiklarna är två på engelska och tre på svenska. Detta är en avvikelse från min ursprungliga plan: att publicera fyra vetenskapliga artiklar på engelska och en vetenskaplig på svenska inom ramen för förvaltningstiden. Jag har dock tre engelskspråkiga vetenskapliga artiklar om Lidman i manuskriptform. Två kommer att skickas till tidskrifter för peer-review i vår (maj och juni 2023) och en i höst (september 2023). Arbetet med en av de engelska artiklarna (”Two Examples of Ordinary Language Criticism” 2019) hade jag delvis påbörjat innan projektet började. Därför står inte bara RJ som finansiär där utan även Birgit och Gad Rausings Stiftelse för humanistisk forskning. Att skriva om Lidmans sam-vett för en engelskspråkig publik visade sig svårare och mer tidskrävande än jag först antog. Detta hade dels med översättningsproblematiken att göra, förhållandevis få av Lidmans verk är översatta till just engelska och mycket av hennes språkfilosofiska arbete syns i hennes hantering av det svenska språket. Dels handlade det om att själva problemformuleringen måste justeras för en publik som inte kan förväntas känna till Lidmans författarskap alls.
Jag blev rätt tidigt i projektet på det klara med att för att sammanhängande beskriva Lidmans litterära filosofi genom författarskapet vore en monografi på svenska önskvärd. Parallellt med artiklarna har jag alltså arbetat med en sådan monografi. Arbetstiteln är: ”Från samvete till sam-vett: Sara Lidmans litterära filosofi”. Manus beräknas vara färdigt i december 2023.
Under projektet skulle jag göra två arkivresor till Lidman-arkivet i Umeå. Av dessa blev bara en av, dels på grund av pandemin, dels på grund av att jag tyckte mig hitta det jag behövde vid första resan. Arkivresan skedde 5-11 oktober 2020.
Jag skulle ha presenterat mitt arbete på The Wittgenstein Seminar vid New School for Social Sciences i New York under mars 2020. Det fick ställas in på grund av pandemin. Jag har dock gjort flera andra internationella presentationer (se punkt 5.) samt anordnat två konferenser vid Uppsala universitet: Tanke, dikt, handling – Sara Lidmans litteratur och verkan i världen, 6 februari 2018 och Vardagsspråkfilosofi och skönlitteratur, 26–28 oktober 2020.
Under projektet har jag tillsammans med tre nordiska kollegor startat ett nordiskt nätverk för vardagsspråkskritik: NOLC (Nordic Ordinary Language Criticism) på vars online-seminarium jag även själv presenterat mitt arbete. NOLC bildades under hösten 2020 och har sedan våren 2021 varit aktiva med nordiska online-seminarier.
Under projektet har jag varit redaktör för en antologi om corona-pandemin tillsammans med två kollegor: Pandemiska reflektioner. Retoriska och litteraturfilosofiska undersökningar i coronas tid (red. Löfgren, Schou Therkildsen, Rosengren, 2022). I antologin har en av projektets texter också publicerats (”Att tänka sig ett annat nu”, 2022). Jag har också tillsammans med en kollega varit gästredaktör för ett specialnummer av Policy Futures in Education (red. Johannsom & Löfgren, Vol. 20, nr. 3, april 2022) i vilket en projekttext publicerats (”Nineteen-eighty-four, Totalitarian Lived Skepticism, and Unlearning How to Love”, publicerad online 2021).
3. Projektets tre viktigaste resultat, samt resonemang om projektets slutsatser
De tre viktigaste resultaten är:
A. Lidmans sam-vett är ett filosofiskt-poetiskt begrepp som ger ett alternativt formuleringsförsök till frågan om meningen med livet. Lidmans ”osägbarhet” handlar inte om språkfilosofisk metafysik, utan om en moralisk-estetisk-existentiell problematik som lever i det vardagliga livet.
B. Lidmans sam-vett erbjuder ett alternativ till det posthumana teoretiserandet om människa-djur-relationer.
C. Lidmans sam-vett kan användas som teoretiskt verktyg att förstå moraliskt-estetiska problem i andra författarskap än hennes eget.
Resultat A är något jag främst kommer fram till Samlaren-artikeln 2019. Där undersöker jag hur Lidmans utveckling av sam-vetts-begreppet inte bör förstås som en naiv filosofisk teori om ett ickespråkligt språk, utan snarare bör ses som en levd problematik kring gemenskaps- och förståelsevillkor. I dialog med Wittgensteins filosofi ser jag sam-vettet såsom inringande en fråga, snarare än ett svar – en omformulering om frågan om livets mening.
Resultat B nås framför allt i TFL-artikeln från 2022. I den visar jag, genom komparation med filosofen Cora Diamond, hur Lidmans sam-vetts-tänkande erbjuder ett alternativ till posthuman teori om människa-djur-relationer.
Resultat C syns i artikeln från antologin Pandemiska reflektioner 2022, i vilken Lidmans sam-vett utgör ett teoretiskt verktyg för att analysera hur den grekiska ekonomen, aktivisten och författaren Yanis Varoufakis verk Another Now (2020) litterärt föreställer sig en annan politiskt verklighet.
En mer övergripande insikt som projektet lett till är att Lidman går från att vara en samvets-författare, från debuten 1953 till omkring Vietnam-krigets slut 1975, till att bli en sam-vetts-författare under sin resterande författargärning fram till sin död 2004. Monografin jag arbetar med syftar till att vederhäftigt visa hur detta är fallet.
4. Nya forskningsfrågor
Projektet har inbjudit till nya forskningsfrågor av tvärvetenskaplig natur. Under projektet har frågor kring Lidman och juridik väckts. I ett juridiskt försvarstal ställer Lidman upp lag mot sam-vett (Sara Lidman, och trädet svarade, Stockholm 1988) och den roman där sam-vettet förekommer sitter huvudpersonen Didrik Mårtensson i fängelset, dömd till förskingring (Sara Lidman, Järnkronan, Stockholm 1985). Från och med våren 2022 har jag i samarbete med juridikprofessor Joel Samuelsson, Uppsala universitet, skisserat på ett Law and Literature-projekt. Vi har ansökt om forskningsmedel från Vetenskapsrådet i mars 2023.
5. Hur forskningen har spridits
Forskningen har förutom publikationer också spridits genom forskningspresentationer på andra lärosäten och vid på konferenser (se lista nedan), samt genom två mer populärvetenskapliga framträdanden.
Den 11 november 2019 diskuterade jag Sara Lidman vid visning av Gunilla Breskys dokumentärfilm Sara med allt sitt väsen (2019) på Fyrisbiografen i Uppsala.
Den 12 oktober 2020 höll jag ett föredrag på Skellefteå berättarfestival om Sara Lidman och sam-vettet.
Konferenser jag har presenterat forskning från projektet på:
“Fifty Years of Sensens of Walden”, NATURE: ANIMAL, MORAL, TECHNOLOGICAL, Association for Philosophy and Literature, The Fairmont Banff Springs, 25-29 maj 2022.
- “The Truth in Skepticism and the Truth in Formalism”, Stanley Cavell: A Retrospective, Milano, 23–24 september 2021.
- “Challenging Interpretative Skepticism”, ACLA Annual Conference, 8–11 april 2021 (zoom).
- ”Sam-vettet som ett vidgat ’vi’ – människa, djur, natur i Det Hela i Sara Lidmans författarskap”, ECO 2020, litteraturvetenskaplig ämneskonferens, Göteborgs universitet, 2–4 december 2020 (zoom).
- ”Att bruka sitt sam-vett”, Vardagsspråkfilosofi och skönlitteratur, Uppsala universitet, 26–28 oktober 2020 (zoom).
- “Sara Lidman, Ordinary Language Philosophy, and the Sharing of Con-science / Sam-vett”, Virkelighetslitteratur og dagligspråksfilosofi, Universitetet i Bergen, 6 december 2019.
- ”Sårbara läsningar”, Umeå universitet 11–12 oktober 2019.
- “Vulnerable Reading – or Do We Need a Hermeneutic of Vulnerability Instead of a Hermeneutic of Suspicion?”, Keeping it Honest: Vulnerable Writing, Uppsala universitet, 21-23 augusti 2019.
- “Reading the Financial Crisis as an Existential Crisis: Yanis Varoufakis and Sara Lidman”, Wealth, Finance, Aesthetics, Norlit, Köpenhamns universitet 14–16 augusti 2019.
- ”The Truth in the Ineffable – Sara Lidman’s Sam-vett and Wittgenstein’s Tractatus” , Filosofi, feminism och litteratur, Åbo Akademi, 28 januari 2019.
- “The Truth in the Ineffable – Cora Diamond, Sara Lidman and the Sharing of Con-Science” Ethics: Form and Content, University of Pardubice, 26–27 maj 2018.
- “Före ‘Före ordet’. Gemenskap och tystnad innan sam-vettet”, Tanke, dikt, handling – Sara Lidmans litteratur och verkan i världen, Uppsala Universitet 6 februari 2018.
Projektets syfte har varit att undersöka intersektionen mellan filosofi och litteratur genom Sara Lidmans begrepp ”sam-vett” och ”Det Hela” och uppdaga en tidigare underutforskad modernistisk litteraturfilosofi som centrerar kring ”det osägbara” hos Lidman. Finns det erfarenheter som är outsägliga? Kan litteraturen på något vis komma åt dessa? Hur bör denna osägbarhet förstås? Genom att undersöka Lidmans författarskap utifrån vardagsspråksfilosofin har jag dels försökt besvara dessa frågor, dels bidragit till vardagsspråkskritiken som litteraturteoretisk inriktning.
Initialt var projektet likvärdigt fokuserat på sam-vettet och Det Hela som centrala begrepp, men under projektets gång försköts fokus mer till sam-vettet. Under projektet har behovet av filosofisk utveckling och klarhet varit konstant närvarande, så arbetet med Lidmans författarskap har hela tiden gått hand i hand med ett arbete med vardagsspråkskritiken och vardagsspråkfilosofin, där frågor om osägbarhet och litterär tolkning hamnat mer och mer i fokus för projektet i sin egen rätt.
2. Genomförande
Projektet har resulterat i sex artiklar varav fem är peer-review-artiklar och en är en populärvetenskaplig artikel. Av de vetenskapligt granskade artiklarna är två på engelska och tre på svenska. Detta är en avvikelse från min ursprungliga plan: att publicera fyra vetenskapliga artiklar på engelska och en vetenskaplig på svenska inom ramen för förvaltningstiden. Jag har dock tre engelskspråkiga vetenskapliga artiklar om Lidman i manuskriptform. Två kommer att skickas till tidskrifter för peer-review i vår (maj och juni 2023) och en i höst (september 2023). Arbetet med en av de engelska artiklarna (”Two Examples of Ordinary Language Criticism” 2019) hade jag delvis påbörjat innan projektet började. Därför står inte bara RJ som finansiär där utan även Birgit och Gad Rausings Stiftelse för humanistisk forskning. Att skriva om Lidmans sam-vett för en engelskspråkig publik visade sig svårare och mer tidskrävande än jag först antog. Detta hade dels med översättningsproblematiken att göra, förhållandevis få av Lidmans verk är översatta till just engelska och mycket av hennes språkfilosofiska arbete syns i hennes hantering av det svenska språket. Dels handlade det om att själva problemformuleringen måste justeras för en publik som inte kan förväntas känna till Lidmans författarskap alls.
Jag blev rätt tidigt i projektet på det klara med att för att sammanhängande beskriva Lidmans litterära filosofi genom författarskapet vore en monografi på svenska önskvärd. Parallellt med artiklarna har jag alltså arbetat med en sådan monografi. Arbetstiteln är: ”Från samvete till sam-vett: Sara Lidmans litterära filosofi”. Manus beräknas vara färdigt i december 2023.
Under projektet skulle jag göra två arkivresor till Lidman-arkivet i Umeå. Av dessa blev bara en av, dels på grund av pandemin, dels på grund av att jag tyckte mig hitta det jag behövde vid första resan. Arkivresan skedde 5-11 oktober 2020.
Jag skulle ha presenterat mitt arbete på The Wittgenstein Seminar vid New School for Social Sciences i New York under mars 2020. Det fick ställas in på grund av pandemin. Jag har dock gjort flera andra internationella presentationer (se punkt 5.) samt anordnat två konferenser vid Uppsala universitet: Tanke, dikt, handling – Sara Lidmans litteratur och verkan i världen, 6 februari 2018 och Vardagsspråkfilosofi och skönlitteratur, 26–28 oktober 2020.
Under projektet har jag tillsammans med tre nordiska kollegor startat ett nordiskt nätverk för vardagsspråkskritik: NOLC (Nordic Ordinary Language Criticism) på vars online-seminarium jag även själv presenterat mitt arbete. NOLC bildades under hösten 2020 och har sedan våren 2021 varit aktiva med nordiska online-seminarier.
Under projektet har jag varit redaktör för en antologi om corona-pandemin tillsammans med två kollegor: Pandemiska reflektioner. Retoriska och litteraturfilosofiska undersökningar i coronas tid (red. Löfgren, Schou Therkildsen, Rosengren, 2022). I antologin har en av projektets texter också publicerats (”Att tänka sig ett annat nu”, 2022). Jag har också tillsammans med en kollega varit gästredaktör för ett specialnummer av Policy Futures in Education (red. Johannsom & Löfgren, Vol. 20, nr. 3, april 2022) i vilket en projekttext publicerats (”Nineteen-eighty-four, Totalitarian Lived Skepticism, and Unlearning How to Love”, publicerad online 2021).
3. Projektets tre viktigaste resultat, samt resonemang om projektets slutsatser
De tre viktigaste resultaten är:
A. Lidmans sam-vett är ett filosofiskt-poetiskt begrepp som ger ett alternativt formuleringsförsök till frågan om meningen med livet. Lidmans ”osägbarhet” handlar inte om språkfilosofisk metafysik, utan om en moralisk-estetisk-existentiell problematik som lever i det vardagliga livet.
B. Lidmans sam-vett erbjuder ett alternativ till det posthumana teoretiserandet om människa-djur-relationer.
C. Lidmans sam-vett kan användas som teoretiskt verktyg att förstå moraliskt-estetiska problem i andra författarskap än hennes eget.
Resultat A är något jag främst kommer fram till Samlaren-artikeln 2019. Där undersöker jag hur Lidmans utveckling av sam-vetts-begreppet inte bör förstås som en naiv filosofisk teori om ett ickespråkligt språk, utan snarare bör ses som en levd problematik kring gemenskaps- och förståelsevillkor. I dialog med Wittgensteins filosofi ser jag sam-vettet såsom inringande en fråga, snarare än ett svar – en omformulering om frågan om livets mening.
Resultat B nås framför allt i TFL-artikeln från 2022. I den visar jag, genom komparation med filosofen Cora Diamond, hur Lidmans sam-vetts-tänkande erbjuder ett alternativ till posthuman teori om människa-djur-relationer.
Resultat C syns i artikeln från antologin Pandemiska reflektioner 2022, i vilken Lidmans sam-vett utgör ett teoretiskt verktyg för att analysera hur den grekiska ekonomen, aktivisten och författaren Yanis Varoufakis verk Another Now (2020) litterärt föreställer sig en annan politiskt verklighet.
En mer övergripande insikt som projektet lett till är att Lidman går från att vara en samvets-författare, från debuten 1953 till omkring Vietnam-krigets slut 1975, till att bli en sam-vetts-författare under sin resterande författargärning fram till sin död 2004. Monografin jag arbetar med syftar till att vederhäftigt visa hur detta är fallet.
4. Nya forskningsfrågor
Projektet har inbjudit till nya forskningsfrågor av tvärvetenskaplig natur. Under projektet har frågor kring Lidman och juridik väckts. I ett juridiskt försvarstal ställer Lidman upp lag mot sam-vett (Sara Lidman, och trädet svarade, Stockholm 1988) och den roman där sam-vettet förekommer sitter huvudpersonen Didrik Mårtensson i fängelset, dömd till förskingring (Sara Lidman, Järnkronan, Stockholm 1985). Från och med våren 2022 har jag i samarbete med juridikprofessor Joel Samuelsson, Uppsala universitet, skisserat på ett Law and Literature-projekt. Vi har ansökt om forskningsmedel från Vetenskapsrådet i mars 2023.
5. Hur forskningen har spridits
Forskningen har förutom publikationer också spridits genom forskningspresentationer på andra lärosäten och vid på konferenser (se lista nedan), samt genom två mer populärvetenskapliga framträdanden.
Den 11 november 2019 diskuterade jag Sara Lidman vid visning av Gunilla Breskys dokumentärfilm Sara med allt sitt väsen (2019) på Fyrisbiografen i Uppsala.
Den 12 oktober 2020 höll jag ett föredrag på Skellefteå berättarfestival om Sara Lidman och sam-vettet.
Konferenser jag har presenterat forskning från projektet på:
“Fifty Years of Sensens of Walden”, NATURE: ANIMAL, MORAL, TECHNOLOGICAL, Association for Philosophy and Literature, The Fairmont Banff Springs, 25-29 maj 2022.
- “The Truth in Skepticism and the Truth in Formalism”, Stanley Cavell: A Retrospective, Milano, 23–24 september 2021.
- “Challenging Interpretative Skepticism”, ACLA Annual Conference, 8–11 april 2021 (zoom).
- ”Sam-vettet som ett vidgat ’vi’ – människa, djur, natur i Det Hela i Sara Lidmans författarskap”, ECO 2020, litteraturvetenskaplig ämneskonferens, Göteborgs universitet, 2–4 december 2020 (zoom).
- ”Att bruka sitt sam-vett”, Vardagsspråkfilosofi och skönlitteratur, Uppsala universitet, 26–28 oktober 2020 (zoom).
- “Sara Lidman, Ordinary Language Philosophy, and the Sharing of Con-science / Sam-vett”, Virkelighetslitteratur og dagligspråksfilosofi, Universitetet i Bergen, 6 december 2019.
- ”Sårbara läsningar”, Umeå universitet 11–12 oktober 2019.
- “Vulnerable Reading – or Do We Need a Hermeneutic of Vulnerability Instead of a Hermeneutic of Suspicion?”, Keeping it Honest: Vulnerable Writing, Uppsala universitet, 21-23 augusti 2019.
- “Reading the Financial Crisis as an Existential Crisis: Yanis Varoufakis and Sara Lidman”, Wealth, Finance, Aesthetics, Norlit, Köpenhamns universitet 14–16 augusti 2019.
- ”The Truth in the Ineffable – Sara Lidman’s Sam-vett and Wittgenstein’s Tractatus” , Filosofi, feminism och litteratur, Åbo Akademi, 28 januari 2019.
- “The Truth in the Ineffable – Cora Diamond, Sara Lidman and the Sharing of Con-Science” Ethics: Form and Content, University of Pardubice, 26–27 maj 2018.
- “Före ‘Före ordet’. Gemenskap och tystnad innan sam-vettet”, Tanke, dikt, handling – Sara Lidmans litteratur och verkan i världen, Uppsala Universitet 6 februari 2018.