Yaffa Epstein

Naturvetenskap och rättsvetenskap: Teori och metoder för tvärvetenskaplig miljöforskning

Ord och begrepp som härrör från naturvetenskapen återfinns ofta i lagtexten. Detta gäller särskilt inom nya rättsområden som miljörätt och medicinsk rätt, men man kan också sägas gälla inom vissa klassiska områden. Ett exempel är skadeståndsrätt, där vetenskaplig expertis kan behövas för att bedöma t.ex. risker. Tolkningar av naturvetenskapliga termer och begrepp påverkar därför det miljörättsliga beslutsfattandet och kan göra det svårt att fastställa om lagen följs eller inte. När sådana begrepp står utskrivna i själva lagtexten, kan naturvetenskaplig kunskap krävas för att korrekt tillämpa rätten. Om en beslutsfattare missförstår naturvetenskapen, kan rättens förmåga att uppnå lagstiftarens målsättningar förfelas eller förhindras. Detta projekt har två syften. För det första att analysera juridiska begrepp som har sitt ursprung i naturvetenskapen. Detta rör begrepp från flera miljörättsliga regimer, som regelverken för pesticider, GMOs samt skydd av arter och livsmiljöer. Genom att analysera kopplingen mellan de rättsliga och naturvetenskapliga aspekterna inom lagstiftningen kommer vi att klargöra juristernas och naturvetarens överlappande roller vid tolkning av miljölagstiftning. Vår andra syfte är att analysera det miljörättsliga beslutsfattandet i en vidare mening, genom att utveckla en metod för tvärvetenskaplig analys av lagar som innehåller naturvetenskapligt grundade rättsliga begrepp. Detta kan bidra till att förbättra det miljörättsliga beslutsfattandet.
Slutredovisning
Syfte: Syftet med projektet var att ta itu med svårigheter med att tolka vetenskapliga begrepp som används inom juridik och hade två specifika mål. Vårt första mål var att analysera sådana begrepp i flera miljörättsområden som reglerar bekämpningsmedel, genetiskt modifierade organismer samt skydd av arter och livsmiljöer. Genom att analysera de juridiska och naturvetenskapliga aspekterna av dessa begrepp ämnade projektet vidare klargöra juristernas, naturvetarnas och andra aktörers roll i tolkningen av miljölagstiftningen för att bidra till att förbättra miljöbeslutsfattandet inom dessa områden. Vårt andra mål var att underlätta förbättringen av miljöbeslutsfattandet i bredare bemärkelse genom att utveckla metoder för tvärvetenskaplig analys av juridik.

Genomförande: För att begränsa våra fallstudier valde vi ut tre juridiska termer som skulle tolkas av domstolen inom de tre lagstiftningsområdena. Den första fallstudien som vi undersökte var artskydd, och vi hade valt termen "population of a species" som det används i art- och habitatdirektivet. På grund av tidpunkten för rättsfallet (mål C-674/17) genomförde och publicerade vi vår analys av denna fråga, samt utvidgade räckvidden till att omfatta andra termer som var relevanta för fallet, innan vi påbörjade detta projekt (”The Hunting of Strictly Protected Species: The Tapiola Case and the Limits of Derogation under Article 16 of the Habitats Directive” och ”When is it Legal to Hunt Strictly Protected Species in the European Union?”), och experimenterade med att använda en tvärvetenskaplig narrativ metod för att undersöka processen kring frågan för projektet, som beskrivs i resultat 1. I vår andra fallstudie valde vi begreppet ”emergency” som används i samband med nödtillstånd i förordningen om växtskyddsmedel, som ska tolkas i ett rättsfall (mål C-162/21). I vår tredje fallstudie hade vi för avsikt att undersöka begreppet "genetiskt modifierad organism", men eftersom målet som tolkade detta begrepp (mål C-528/16) avgjordes innan vi slutförde fallstudien, ersatte vi "genetiskt modifierad organism" med "ny genomisk teknik". Eftersom syftet med detta projekt var att skapa nya metoder för tvärvetenskapligt samarbete samt att frambringa innehållsrika juridiska och ekologiska analyser, inledde vi nya samarbeten för varje fallstudie och övervägde systematiskt våra interaktioner.

Resultat: Resultaten av detta projekt riktar sig först och främst till jurister, sedan till forskare inom andra discipliner som samarbetar med jurister, sedan till beslutsfattare och forskare inom varje fallstudieområde. I denna korta sammanfattning fokuserar jag på de resultat som riktar sig till jurister. Jag noterar också att projektet avslutades i förtid på grund av nya åtaganden och att alla resultat inte har publicerats vid tidpunkten för denna slutrapport. Vi kommer att fortsätta att uppdatera vår projektwebbplats, https://interdisciplinaryenvironmentallaw.com/, med projektpublikationer.

Resultat 1: Lokala experter bör betraktas som potentiella medförfattare när lokal expertis bidrar till vetenskaplig forskning, särskilt juridisk forskning. Detta kan innefatta personer med sakkunskap om hur de personligen har påverkats av rättssystemet. Författarskap är ofta en svår punkt i tvärvetenskapliga samarbeten på grund av olika normer för författarskap inom olika discipliner. Inom juridiken är ensamförfattarskap fortfarande standard, medan personer vars bidrag till texten skulle anses otillräckligt för medförfattarskap inom juridiken förväntar sig att ingå som författare inom ekologi och många andra vetenskapliga discipliner. Denna spänning förstärks av den historiska tendensen inom alla discipliner till ”helikopter-” eller ”fallskärmsforskning”, där forskare från rika områden hämtar information eller resurser från mindre rika områden utan att de lokala forskarna eller samhällena gynnas. Denna praxis har nyligen kritiserats av flera författare inom flera vetenskapliga discipliner, som också har föreslagit sätt att inkludera lokala experter som medförfattare till vetenskapliga arbeten, till exempel Adames ”Meaningful collaborations can end 'helicopter research’”. (2021). Det har gjorts få analyser av helikopterforskning i samband med juridisk forskning, även om problemet är utbrett, särskilt eftersom juridisk forskning ofta berör marginaliserade grupper. Vi har tillhandahållit en modell för hur ett mer inkluderande författarskap kan bidra till innovativ juridisk forskning samt rättvisa gentemot lokala kunskapsinnehavare i vår artikel ”Non-Governmental Enforcement of EU Environmental Law: A Stakeholder Action for Wolf Protection in Finland”. I artikeln användes den personliga berättelsen från en enskild naturskyddsarbetare som talade från en landsbygdskontext för att visa hur naturskyddslagstiftningen fungerade i världen genom hennes erfarenhet av rättstvister i miljömål. Denna metod för tvärvetenskapligt samarbete, även om den uppenbarligen inte är lämplig för alla typer av juridisk forskning, återspeglar ett etiskt val att inkludera fler olika röster och att på lämpligt sätt ge dessa röster erkännande som medförfattare.

Resultat 2: Konflikter är en generativ kraft som bör hanteras, inte elimineras. Mycket av forskningen om tvärvetenskapligt samarbete fokuserar på hur man hittar en gemensam vokabulär och gemensamma verktyg. Disciplinära skillnader behöver dock inte övervinnas för att samarbetet ska bli effektivt. I stället är det minst lika viktigt för tvärvetenskapligt samarbete att vara oense på ett effektivt sätt och testa varandras antaganden som att komma överens. Att diskutera effektivt kan bidra till att lösa det vanliga problemet i tvärvetenskapligt samarbete att man pratar förbi varandra i stället för med varandra. Verktyg från organisationsteorin, liksom från olika discipliner som programvaruutveckling och cybersäkerhet, till exempel hackathons och red teaming, kan bidra till att främja tvärvetenskapliga konflikters produktivitet.

Resultat 3: Logisk argumentation är ämnesövergripande och kan utgöra en grund för att använda konflikter på ett effektivt sätt. Nyare forskning har pekat på användningen av formell logik och argumentation vid juridisk problemlösning, särskilt i AI-sammanhang, till exempel Calegari & Sartors "Burdens of Persuasion and Standards of Proof in Structured Argumentation" (2021). Sokratisk logik har använts för att undersöka oklara begrepp i årtusenden och kan vara särskilt användbar för att undersöka juridiska termer med naturvetenskapligt innehåll (”j-n-term”). En tvärvetenskaplig metod som inspirerats av den sokratiska metoden kan sammanfattas på följande sätt: 1: När man arbetar i en tvärvetenskaplig grupp, var medveten om när man pratar förbi varandra, och när ni gör det, sluta prata. 2: Identifiera källan till problemet. Behöver du bara förstå hur den andra personen använder orden, eller kan man förstå termen utan en multidisciplinär eller tvärvetenskaplig analys? Det kan vara en j-n-term. 3: Om ytterligare analys behövs, bjud in din samarbetspartner att delta i en sokratisk dialog där ni försöker motbevisa varandras påståenden om det aktuella begreppet. 4: Formulera en hypotes om vad begreppet betyder med hjälp av era egna disciplinära verktyg. 5: presentera era hypoteser. Den andra forskaren ska försöka motbevisa eller falsifiera hypotesen och omformulera eller nyansera den med hjälp av sina egna disciplinära verktyg. 6: Fortsätt att motbevisa och förfina hypotesen tills ni båda anser att definitionen är sund eller lämplig för sitt syfte, eller åtminstone tills ni förstår varför ni använder termen på ett annat sätt. När vi är tydliga med våra disciplinära meningsskiljaktigheter talar vi åtminstone inte förbi varandra.

Nya forskningsfrågor: Projektet har gett upphov till flera nya forskningsfrågor. Det har visat på betydelsen av modeller för tillämpningen av miljörättsvetenskapliga begrepp och på behovet av forskning om hur man kan integrera rättslig analys och ekologisk modellering. Vi har för avsikt att ta itu med detta behov i en nystartad tvärvetenskaplig forskningsmiljö tillsammans med flera andra forskare inom juridik och ekologi. Denna forskning bygger på våra projektresultat för att utveckla juridiskt-ekologiska modeller för att modellera effekterna av miljölagstiftningar.

Även om det vetenskapliga bidraget är viktigt för att förstå rättsvetenskapliga begrepp är den allmänna definitionen ofta viktigare. När EG-domstolen tolkade begreppet "ekologiskt" (mål C-497/17) slog den till exempel fast att kött som slaktats utan bedövning inte kunde betraktas som ekologiskt, delvis på grund av att det skulle strida mot allmänhetens förväntningar. På samma sätt förbjuder EU:s förordning om ekologisk produktion användningen av genetiskt modifierade organismer i ekologisk produktion eftersom det strider mot konsumenternas uppfattning om ekologiska produkter, även om EU överväger att inkludera "ny genomisk teknik" i ekologisk produktion. En viktig potentiell forskningsfråga som uppstår är hur allmänheten skapar uppfattningar om termer som "ny genomisk teknik" och ”ekologisk” produktion, och hur dessa definitioner påverkar hur domstolarna tolkar termerna.

Spridning av resultaten: Vi har presenterat vår forskning vid tre konferenser. Den första var i Oxford vid en naturvårdskonferens, den andra vid en nordisk samhällsvetenskaplig konferens i Luleå och den tredje, under pandemin, var en öppen föreläsning för Uppsala Forum som hölls online. Vi höll också ett seminarium för doktorander om tvärvetenskaplig kommunikation vid Uppsala universitet, och det kommer vi att fortsätta göra i framtiden.
Vi har publicerat två brev i tidskriften Science för att klargöra miljörättens relevans för en bredare vetenskaplig publik i de ämnen som undersöks i våra fallstudier.
Publikationslista
We expect to have several additional articles published in the next year. Please see our project website https://interdisciplinaryenvironmentallaw.com for updates.

Articles:
1. Epstein, Yaffa, and Sari Kantinkoski. “Non-Governmental Enforcement of EU Environmental Law: A Stakeholder Action for Wolf Protection in Finland” Frontiers in Ecology and Evolution 8:101 (2020). https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fevo.2020.00101/full. Open Access.

Letters:
1. Epstein, Yaffa, Guillaume Chapron, and François Verheggen. “EU Court to rule on banned pesticide use” Science 373:6552, 290 (2021). https://www.science.org/doi/full/10.1126/science.abj9226. Open access was not available, and we have therefor posted the author’s version at https://orbi.uliege.be/bitstream/2268/261767/1/Epsteinetal_OrbiVersion.pdf.
2. Epstein, Yaffa, José Vicente López-Bao, Arie Trouwborst, and Guillaume Chapron. “EU Court: Science must justify future hunting” Science, 366:6468, 961. (2019). https://www.science.org/doi/pdf/10.1126/science.aaz8150. Freely available on the journal website.
Anslagsförvaltare
Uppsala universitet
Diarienummer
P18-0599:1
Summa
SEK 3 170 000,00
Stödform
Projekt
Ämne
Juridik (exklusive juridik och samhälle)
År
2018