Annika Teppo

Sårbara omgivningar, starka familjer - socioekonomisk uthållighet och osäkerhet bland Sydafrikas afrikander

Efter apartheid formellt upphörde 1994, har Sydafrikas vita afrikander inte studerats nämnvärt. Detta trots att de varit ekonomiskt framgångsrika i ett land där inkomstskillnaderna är bland de största i världen. Samtidigt blir alla sydafrikaner allt mer sårbara. Brott, bristande infrastruktur, ekonomiska- och miljöfrågor har gjort livet i Sydafrika till en utmaning. Ändå lyckas afrikanderna bekämpa dessa svårigheter. Deras framgång beror delvis på att de ärvt fördelarna från apartheidtiden, och delvis på sociala nätverk där vithet är en tillgång, men det är inte hela förklaringen. I min pilotstudie gjorde jag observationer som antyder att deras nära släktorganisation, starka äktenskap, och de utbytesrelationer det medför, kan vara centrala för deras framgång. Jag har utfört etnografiskt fältarbete bland afrikander sedan 1997. Mina starka fältförbindelser säkerställer att jag kommer att grundligt kunna studera deras släktorganisation och utbytesrelationer, som annars skulle vara svåra att utreda. Metodologiskt kombinerar jag användningen av det nya dataprogrammet för släktskapsforskning (SILKin) med deltagande observation. Mina forskningsfrågor fokuserar på upprätthållandet av familjeförhållanden och utbytesrelationer samt gränser för släktskap. Dessa studeras genom religion och moralisk praxis och tänkande samt idéer kring familj.
Slutredovisning
Projektets syfte samt utveckling

Det ursprungliga syftet med projektet var att studera vita sydafrikaner (Boer) i post-apartheid-eran och att förstå hur de kunnat behålla sin privilegierade position trots en allt skörare situation i ett land präglat av extrem ekonomisk ojämlikhet, en infrastruktur i förfall, brottslighet och korruption. Deras framgångar kan bara delvis förklaras av kvardröjande privilegier från apartheid-eran och av sociala hierarkier i vilka vithet är ett kapital. Mitt projekt undersöker hur de utvidgade familjenätverken bidrar till afrikaanernas ekonomiska framgångar. Vilka var kopplingarna mellan dessa framgångar och de materiella utbytesrelationerna, familjehierarkierna och de moraliska idealen i dessa nätverk?

Covid-19-pandemin medförde svårigheter för det planerade projektet, som var beroende av data insamlade genom fältarbete och deltagande observation. Trots pandemin lyckades jag dock genomföra två perioder av fältarbete i Stellenbosch i september 2019 samt oktober till december 2021. Jag insjuknade i Covid under det andra fältarbetet och hade kvarstående symtom under en längre tid, vilket hindrade mig från att resa tillbaka till fältet under 2022. Istället fokuserade jag under det året på att skriva på mitt nya bokmanuskript och att utveckla mina centrala begrepp. Vissa av mina planer på att organisera workshops och delta i konferenser fick också skjutas upp. Trots dessa betydande hinder har projektet producerat intressanta resultat och publikationer samt utvecklat nya begrepp.

Kort om genomförandet

Jag hade god tillgång till mitt fält eftersom jag arbetat med samma afrikaaner-familj sedan 1997. Efter de två långa perioderna av deltagande observation har jag haft i fortsatt kontakt med familjen. De är fullt insatta i min forskning och läser och kommenterar mitt arbete.

Under fältarbetet 2021 satt jag i flera veckor i karantän tillsammans med mina informanter. Detta var en frustrerande situation, men det var också en utmärkt möjlighet att fördjupa min mina forskningsfrågor. Eftersom vi inte kunde lämna huset hjälpte medlemmar i det lokala (familje)nätverket oss med mat. Betydelsen av dessa utbyten och nätverk blev mycket konkret och jag fokuserade ännu mer på praxisen och de personliga band som följde med utbytet av varor och tjänster inom familjenätverket. Jag observerade hur individerna systematiskt satte familjesammanhållningen framför sina egna behov, vilket ibland ledde till spänningar när familjemedlemmar agerade mer själviskt. Dessa spänningar ledde mig att undersöka hierarkierna för omsorg inom den utvidgade familjen. Till exempel observerade jag hur äldre kvinnor kontinuerligt arbetade med att befästa och reproducera familjenätverket, samt stödja de kommande generationernas äktenskapsrelationer och föräldraskap.

Projektets tre viktigaste resultat, samt ett resonemang om projektets slutsatser

Projektets viktigaste resultat för den internationella forskningsfronten har varit publikationer och nya teoretiska insikter. För det första använde jag materialet från mitt fältarbete för att skifta fokus i (och till stor del skriva om) mitt ofullbordade bokmanus och för att skriva två nya kapitel. Monografin slutfördes under 2021 och publicerades under titeln "Afrikaners and the Boundaries of Faith" (Routledge 2022). För det andra publicerade jag tillsammans med professor Laura Stark, Jyväskylä universitet, antologin "Power and Informality in Urban Africa" (Bloomsbury 2022). För det tredje har projektet lett till arbetet med en ny monografi med arbetstiteln "From Table to Bed - Afrikaners' Extended Family Economies, and the Regimes of Belonging," som jag hoppas kunna slutföra nästa år. Projektet har vidare bidragit med flera begreppsliga innovationer, av vilka de viktigaste listas nedan:

1) Jag utvecklade en holistisk förståelse för de afrikaanska informella nätverken och hur de bidrar till deras ekonomiska ställning. Även om medlemmarna i dessa nätverk ansträngde sig för att upprätthålla dem, så fanns det också vissa förväntningar på medgörlighet och ömsesidigt utbyte. Denna ömsesidighet höll också nätverken aktiva. Vår senaste redigerade volym (Stark och Teppo 2022) fokuserade i dessa informella nätverk. Min forskning om afrikaanerna bidrog till utvecklingen av den begreppsliga ansatsen i denna antologi samtidigt som den också bidrog till mitt eget projektarbete. Ansatsen att fokusera det informella, som vanligtvis används för att studera fattigdom och ojämlikhet, går också att tillämpa på medelklassen eftersom rikedom och privilegier reproduceras genom särskilda ekonomiska praktiker som också binder den utökade familjen samman.

2) Jag utvecklade begreppen spatial och religiös mediering och diskuterade medieringsprocesserna i min bok "Afrikaners and the Boundaries of Faith" från 2022. Paula Uimonen, professor vid Stockholms universitet, kommenterade boken enligt följande: ”Den nyutkomna monografin Afrikaners and the Boundaries of Faith in Post-Apartheid South Africa (Teppo 2022), bygger på Teppos långvariga fältarbete i Western Cape. Boken undersöker vita afrikaaners nya religiösa praktiker i relation till integration, segregering och rasrelationer i dagens Sydafrika. Utgiven av ansedda Routledge i serien Contemporary South Africa utgör boken ett rejält bidrag till antropologi, religionsstudier och Afrikastudier.” Den teoretiska innovationen i denna monografi består i att den erbjuder ett nytt perspektiv på medieringen mellan sociala gränser genom fysisk rörlighet. Den blir följaktligen ett teoretiskt och praktiskt verktyg för att studera hur människor drar upp socio-kulturella gränser i deras livsmiljöer, men också hur de småningom överskrider dessa.

3) Inspirerad av afrikaanernas familjenätverk utvecklade jag begreppet ”affective regimes of belonging”, som initialt intresserade sig för hur moraliska ideal och materiella utbyten var sammanflätade. En av mina slutsatser var att det fanns en könsbaserad arbetsdelning där kvinnor reglerade den moraliska och affektiva världen och relationerna inom den utökade familjen samt mellan familjen och det omgivande samhället. Detta är det centrala begreppet i mitt nya bokmanuskript (nu 63 000 ord) och jag kommer att presentera och utveckla det ytterligare på workshops, konferenser och i vetenskapliga artiklar. Begreppet kommer att bli användbart för att undersöka familjerelationer även utanför den sydafrikanska kontexten.

RJ-finansieringen hade en avgörande betydelse för min befordran till professor vid slutet av finansieringsperioden, i november 2022. Av sakkunnigutlåtandet för min ansökan om befordran till professor framgår detta projekts internationella betydelse: ”In sum, Dr Annika Teppo is an internationally recognised researcher, whose trajectory has for the past several years indicated considerable progression. She has expanded her research themes through new fieldwork and conceptual reflection, all of which has made her contribute to bodies of literature that go beyond a narrow specialism. Those bodies of literature include racism and ’whiteness’, socio-economic inequality and ’neoliberalism’, ritual and religion, to name but a few. She is well established in international academic networks and is planning to develop new and complementary research interests, such as ethnic and racialised minorities elsewhere than in South Africa” (professor Harri Englund, Cambridge University).

Nya forskningsfrågor som emanerar ur projektet

I detta projekt har jag konsoliderat de teoretiska idéerna för min framtida forskning. Baserat på dessa begreppsliga insikter har jag inspirerats att utveckla nya projekt och samarbeten utifrån idén att dessa begrepp även kan tillämpas i Norden, särskilt Sverige och Finland. Under 2023 har jag skrivit två nya ansökningar om forskningsmedel för en forskargrupp med syftet att utifrån begreppen ”social and spatial mediation” och ”affective regimes of belonging” studera den underbeforskade gruppen Sverigefinnar i svenska förorter.

Projektets internationella dimensioner i termer av kontakter och material

Under projektets gång har jag samarbetat med forskare från Finland (Jyväskylä), Sverige (Uppsala), Danmark (Aarhus), Uganda (Gulu University) och Sydafrika (Stellbenosch University. Några av dem har jag också bjudit in till forskningsseminariet vid Institutionen för kulturantropologi vid Uppsala universitet, samt till att delta vid den workshop om bröllop som jag arrangerade i Uppsala 2022.

Hur projektgruppen har spridit forskningen och resultaten samt om och hur samverkan skett

Under projekttiden, fram till och med mars 2022, har jag arbetat som huvudredaktör för Nordic Journal of African studies (NJAS). Denna Open Access-tidskrift har läsare också utanför den vetenskapssamhället. https://www.njas.fi/njas/index

Sommaren 2021 publicerades en timslång intervju med mig om projektet i finsk nationell radio, YLE: https://areena.yle.fi/podcastit/1-50569733

Under 2023 har jag samarbetat med Demos, en progressiv och oberoende tankesmedja i Helsingfors (https://www.demos.org/) och i mars lämnades en gemensam ERC-ansökan in. Jag har också förhandlat med Dr. Marja Tiilikainen, forskningsledare vid Migrationsinstitutet I Finland (https://siirtolaisuusinstituutti.fi/en/frontpage-eng/ ), om kommande svensk-finska samarbeten. Bägge dessa aktörer har omfattande nätverk och har som uttalat syfte att nå ut brett i samhället. Följaktligen är de mycket synliga för såväl den breda allmänheten som för beslutsfattare.
Bidragsförvaltare
Uppsala universitet
Diarienummer
P18-0574:1
Summa
SEK 2 735 200,000
Stödform
RJ Projekt
Ämne
Socialantropologi
År
2018