Efter apartheid formellt upphörde 1994, har Sydafrikas vita afrikander inte studerats nämnvärt. Detta trots att de varit ekonomiskt framgångsrika i ett land där inkomstskillnaderna är bland de största i världen. Samtidigt blir alla sydafrikaner allt mer sårbara. Brott, bristande infrastruktur, ekonomiska- och miljöfrågor har gjort livet i Sydafrika till en utmaning. Ändå lyckas afrikanderna bekämpa dessa svårigheter. Deras framgång beror delvis på att de ärvt fördelarna från apartheidtiden, och delvis på sociala nätverk där vithet är en tillgång, men det är inte hela förklaringen. I min pilotstudie gjorde jag observationer som antyder att deras nära släktorganisation, starka äktenskap, och de utbytesrelationer det medför, kan vara centrala för deras framgång. Jag har utfört etnografiskt fältarbete bland afrikander sedan 1997. Mina starka fältförbindelser säkerställer att jag kommer att grundligt kunna studera deras släktorganisation och utbytesrelationer, som annars skulle vara svåra att utreda. Metodologiskt kombinerar jag användningen av det nya dataprogrammet för släktskapsforskning (SILKin) med deltagande observation. Mina forskningsfrågor fokuserar på upprätthållandet av familjeförhållanden och utbytesrelationer samt gränser för släktskap. Dessa studeras genom religion och moralisk praxis och tänkande samt idéer kring familj.