Maria Sjöberg

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, 2.0

Det är väl känt att kvinnor, nu som då, varit aktiva för att driva på samhällsförändringar. Trots detta är kvinnors betydelse marginaliserad i historieskrivningen. Genom SWO 1.0, finansierat av RJ och numera etablerat som Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (SKBL) förändras förutsättningarna för en mera rättvisande historieskrivning. I lexikonet och databasen samlas biografier och biografisk information om 1 000 kvinnor av betydelse för samhällsutvecklingen. Den nya databasen, som publiceras på svenska och engelska, tillåter sökningar och analyser som skapar ny förståelse för de komplexa krafter som gjort Sverige till ett av världens mest jämlika länder. Syftet med projektet SWO 2.0 är flerfaldigt. Vi ansöker om medel för att dels biografera ytterligare 1 000 kvinnor, dels för kompletteringar av biografiska data samt teknisk utveckling av databasen. I det sistnämnda ingår förbättrade sökmöjligheter som tillåter statistiska analyser samt utökade möjligheter att kombinera och visualisera data, bland annat i kartor och sociogram. Dessutom ansöks om medel för att utveckla en mobilapplikation samt dynamisk länkning till Språkbankens stadigt växande korpus av litteratur, nyhetsmagasin, pamfletter etc. Genom länkning till denna resurs innebär en sökning i SKBL att utöver sökt kvinna synliggörs de texter där hon omnämns eller själv författat. Allt detta kommer att främja såväl forskning i SKBL som lexikonets bredare läsekrets.
Slutredovisning
IN 18-04481
Slutredovisning, Riksbankens Jubileumsfond: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon 2.0 (www.skbl.se)
Swedish Women On-line (SWO), from the Middle Ages to the Present, 2.0
A Biographical Dictionary of Swedish Women, in Swedish and in English.

1. Infrastrukturens syfte, utveckling och resultat
Vem var Sigrid Eskilsdotter och Maria Wessel? Hade de något gemensamt? Svaren finns i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (SKBL). Den förstnämnda var mormor till Gustav Vasa och själv en politiskt inflytelserik adelsdam vid sekelskiftet 1500. Den sistnämnda var sömmerska och facklig pionjär i Malmö vid sekelskiftet 1900. Ingendera är särskilt uppmärksammad i historieböckerna, men båda var i sin tid betydelsefulla i samhällslivet. I SKBL är bägge dokumenterade.

Välbekant för forskning i samhällsvetenskap och humaniora är svårigheten att klargöra vad kvinnor har utfört i det förflutna. Orsakerna, ointresse och den diskriminering som lagstiftning och samhälleligt förankrade könsnormer medfört, är lika bekanta. Kvinnors aktörskap på olika nivåer i samhället har därför inte dokumenterats och bevarats i arkiven som motsvarande för män. Resultatet är att sådant som kvinnor faktiskt har utfört kan falla i glömska och förbises. Historieskrivningen riskerar därmed att bli missvisande, vilket illustreras av nationalbiografin Svenskt biografiskt lexikon (SBL), där mindre än 10 procent av de biograferade är kvinnor. Genom att samla in, strukturera och presentera biografier samt biografiska data om svenska kvinnor som har utfört ting av betydelse för samhället syftar Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (SKBL) till att dels komplettera befintliga biografiska verk, däribland SBL, dels för forskning och allmänintresserade tillgängliggöra underlag som förtjänar utrymme i framtida forskning. Den 8 mars 2018 lanserades SKBL och innehöll då biografier och data om 1 000 svenska kvinnor, från medeltid till nutid. Den 1 september 2021 avslutades den andra omgången och då utgjorde innehållet 2 059 biograferade kvinnor med tillhörande data.

SKBL är resultatet av ett samarbete mellan Institutionen för historiska studier, Institutionen för litteratur, religion och idéhistoria, Språkbanken och KvinnSam vid Humanistiska biblioteket. Språkbanken har svarat för utveckling av system och databas, KvinnSam har ansvarat för materialets klassificering, korrekturläsning, länkning med mera och övriga medverkande har svarat för redaktionell bearbetning av texter och bilder, kontroll och komplettering av biografiska data samt inmatning i databasen. Utöver projektgruppen har 722 ämnesspecialister, verksamma vid museer eller andra kulturinstitutioner, medverkat som författare till biografierna. Allt material har översatts till engelska av professionella översättare. Sammantaget har SKBL utgjort ett omfattande samverkansprojekt, både inom och utom universitetsvärlden, och allt material är fritt tillgängligt för forskning, internationell som nationell.
SKBL är alltså både en databas med information som är kvantifierbar och ett uppslagsverk av liknande slag som nationalbiografin. I den andra omgången, som härmed redovisas, var syftet att dokumentera de samhälleligt betydelsefulla handlingar som utförts av ytterligare 1 000 kvinnor, en målsättning som nu har uppnåtts. Projektet syftade också till att komplettera redan befintliga biografier med sökbara och kvantifierbara data. Det arbetet är nu fullgjort så långt källorna medger. Det är således möjligt att söka fram och statistiskt sammanställa materialet utifrån ett antal variabler, antingen var för sig eller i kombination med varandra. Verksamhet, orter, organisationer och nyckelord är de som finns på portalens första sida (enkel sökning) men i databasen kan sökningar och sammanställningar göras på mycket annat – endast fantasin sätter gränser (avancerad sökning). En annan målsättning var att på olika sätt öka tillgängligheten och skapa användarvänliga funktioner som också kan användas i undervisning. På en karta (https://skbl.se/sv/karta) kan sociogram utformas efter de biograferade kvinnornas geografiska anknytning (orter för födelse, död, utbildning, verksamhet och boende). Det är också möjligt att ordna de biograferade kvinnorna kronologiskt utmed en tidslinje (https://skbl.se/sv/kronologi/901-2021).

Det viktigaste resultatet är att i en sökbar strukturerad databas finns nu kvalitetssäkrad dokumentation om 2 059 svenska kvinnor som motsvarar SKBL:s urvalskriterier, det vill säga kvinnor som har gjort en samhällsgärning av betydelse, internationellt, nationellt eller regionalt, samt kvinnor som varit aktiva i jämställdhetsarbete. SKBL är därmed en relativt unik digital resurs. Föregångare finns dock, bland annat i Tyskland, Österrike, Nederländerna, Kanada och Danmark. Några bygger emellertid på analog produktion, andra har byggts upp kring vissa inriktningar eller kräver särskild licens för att utnyttjas.

2. Användning, integrering och långsiktigt underhåll
SKBL används i en stor och vitt spridd omfattning. Som exempel kan nämnas att SKBL utnyttjas som en resurs i gymnasie-och grundskola, och att efterfrågan på föredrag/visningar av SKBL har varit stor. Under perioden 2019-05-27 -- 2022-01-11, vilket är den period vi har statistik för, hade SKBL 756 848 unika sidvisningar, det vill säga ungefär 39 000 per månad. Omkring 78 % av sidvisningarna rör den svenskspråkiga delen, och drygt 14 % den engelskspråkiga
Utöver att främja allmänintresset och bidra till det livslånga lärandet, där framför allt de biografiska artiklarna uppmärksammas, är SKBL en integrerad del i Humanistiska bibliotekets samlingar genom KvinnSam. Personalen där bistår förfrågningar från forskare och utför eventuella korrekturändringar, kompletteringar och uppdateringar. Språkbanken svarar för det långsiktiga underhållet i systemet Karp, som ligger till grund för SKBL.

3. Avvikelser från ursprunglig plan samt personal
Initiala personalförändringar samt något förändrade tekniska lösningar har skett, delvis beroende på att de tekniska lösningar som föreslogs i ansökan har blivit inaktuella och ersatts av andra (se uppföljningsrapport). Den personal som på varierande procent av heltid har arbetat med SKBL är Språkbankens Karp-grupp (Anne Schumacher, Jonatan Uppström och Kristoffer Andersson) och Humanistiska bibliotekets bibliotekarier (Karin Henning och Elisabeth Hammarberg) samt redaktion och administration (Linnea Åshede, Måns Ramberg, Ulrika Lagerlöf-Nilsson, Irene Andersson och Maria Sjöberg). Bidragen har översatts till engelska av Alexia Grosjean, St. Andrews och Margaret Myers, Göteborg.

4. Tillgänglighet och Open Science
Genom kontakt med Wikidata och Litteraturbanken kompletterades de nuvarande länkarna till Libris (av och om den biograferade) med länkar till Litteraturbanken. Wikipedia länkar till SKBL. Genom Språkbanken är SKBL en del av Clarin, och därmed en del av EU:s forskningsinfrastruktur. SKBL har presenterats på flera internationella konferenser under 2019, men på grund av den pågående pandemin har planerad konferensmedverkan under 2020 och 2021 inte kunnat genomföras. I SKBL ingår också en nordiskt baserad referensgrupp, som bland annat utgör forum för informationsspridning. Artiklar och biografiska data är publicerade i SKBL genom Creative Commons-licensen CC-BY. Samtliga författare i SKBL undertecknar CC-BY-avtal. Materialet är således fritt tillgängligt för alla – under förutsättning att adekvat hänvisning görs. På skbl.se redogörs noggrant för projektgruppens arbete, metodologi och urvalsprocesser. Arbetsprocessen finns också dokumenterad och arkiverad i KvinnSam.
Publikationslista
5. Publikationer som bygger på SKBL
Utöver egna bidrag i SKBL har projektdeltagarna publicerat följande:
Karin Henning, Greta Beckius romanmanus tolkades självbiografiskt och brändes efter hennes död [essä], Borås Tidning, 2021-07-15
Karin Henning & AnnaLena Bergquist, How to visualize and spread daily discoveries when working in an archival institution – a network analysis of the Swedish suffrage movement, Suffrage Now! International Conference on Gender and Democracy, Stockholm University, 13–14 August 2021 (poster)
Lisbeth Larsson, Märkvärdiga kvinnor: 200 kvinnor som förändrat våra liv, Stockholm: Bonniers 2019. Se recension: https://www.bt.se/kultur/historiska-kvinnor-behover-lyftas-fram-fastan-det-ar-2019/
Maria Sjöberg, ”Även vår historieskrivning måste vara jämställd”, [essä] Borås Tidning 2019-09-27
Maria Sjöberg, ”Om behovet av Svenskt kvinnobiografiskt lexikon”, Scandia 2019 (open access)
Maria Sjöberg, ”Kvinnors plats som historia”, Kvinnans plats i historien, Hans-Albin Larsson (red.), Stockholm: Dialogus 2019
Maria Sjöberg, ”National Biographical Dictionary of Swedish Women: a renaissance of becoming visible”, Women´s History Review 2021-07-02 (open access)
Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (SKBL), www.skbl.se
Anslagsförvaltare
Göteborgs universitet
Diarienummer
IN18-0448:1
Summa
SEK 7 495 000,00
Stödform
Infrastruktur för forskning
Ämne
Historia
År
2018