Syftet med projektet är att analysera och jämföra debatter om allmännyttiga uppgifter i nordiska städer 1870–1920. Under perioden tog städerna ett allt större ansvar för verksamheter som uppfattades som nödvändiga för invånarnas välfärd. Projektets mål är att identifiera de diskursiva drivkrafterna till denna utveckling genom en komparativ studie av det politiska språket; argument och motiveringar. Vi vill kartlägga vilka överväganden som drev fram besluten och jämföra hur dessa skilde sig åt mellan de nordiska länderna. Vi ska jämföra Stockholm, Köpenhamn, Kristiania/Oslo och Helsingfors; städer som var drivande i förändringarna. Genom en nordisk komparation kan vi studera ömsesidig påverkan och orsaker bakom den ideologiska omorienteringen till förmån för offentlig drift. Vi ska undersöka diskussionerna på kommunal nivå och analysera hur städernas styrande ställde sig till att utöka kommunens ansvar för medborgarna. Delstudierna omfattar såväl infrastruktur som social omsorg. I dag förs en debatt kring ”välfärdsstäder”, hur städer och stadsgemenskaper kan visa vägen till nödvändiga reformer som nationella regeringar misslyckats med. Det kan handla om att bekämpa segregation och växande ekonomiska klyftor, men också om att skapa en hållbar stadsmiljö och motverka den globala uppvärmningen. Projektet ”Olika vägar till välfärdsstaden” ger ett viktigt bidrag till denna diskussion.